Barbro S

En utflykt jag gjorde för ca en månad sen var att cykla runt Nydalasjön i lugn takt och njuta av den fina höstdagen. Många mötte jag, mest joggare av båda könen i alla åldrar utom de minsta,förstås:), en hel del hundrastande personer och så andra som liksom jag cyklade eller promenerade. Solen och den milda vinden lockade nog många till vistelse utomhus.

Här har jag cyklat från Nydalabadet förbi alla fina gamla stugor, varav en del står och förfaller, förbi rastplatser som Dödmansudden och Kärleksviken där vi har haft flera trevliga picknickträffar med New Friends tidigare år och befinner mig nu på Tomtebo vid sjöns spets.

Jag står på en liten bro som går över sjöns utflöde. Var den bäcken leder har jag dock ingen aning om. Jag tänker bara på de radhus som ska byggas alldeles i närheten, vilken härlig utsikt och så nära sjön de får vara. Där skulle man kanske bo om man vore lite rikare:).

Fast jag är lite misstänksam mot nybyggda hus. Eftersom jag är känslig mot dofter och kemikalier är det säkrast att vänta tills det nya ångat bort tillräckligt. Jag minns bara när jag köpte nya påslakan och inte tvättade dem innan jag bäddade sängarna med de fina blåvita. Många nätter hostade och kraxade jag hejvilt innan jag på något sätt började misstänka att jag påverkades av sängkläderna. Jag hann nog ringa vårdcentralen också men där fann de förstås varken virus eller baciller i min hals. Så en viss försiktighet mot nya material är på sin plats.

En ovanlig and simmade raskt iväg när jag visade intresse för att få den på bild.

Jag lyckades fotografera den senare och har redan visat den på bloggen, klicka här om du vill se mer av just denna and.

Sen cyklade jag tillbaka på andra sidan sjön, förbi lekplatser fulla av livliga, stojande barn och deras mer sansade föräldrar, unga par som kysstes passionerat på lite mer folktomma platser och en del ensamma filosoferande eller fotograferande vid stranden. Även på den sidan finns många fina stugor värda att bevara. Hoppas kommunen tar sitt förnuft till fånga och låter dem bo kvar och ta hand om sina smultronställen, de som vill och kan.

Lite längre bort kommer jag till Kinabron och drar min cykel över dess smala träplankor.

Varför den heter så vet jag inte, kanske stilen på de små utsprången med tak som påminner lite om gammal kinesisk stil?

Åt andra hållet vilade flera kniphonor men motljuset hindrade mig från att få någon riktigt bra bild av dem. Här simmar i alla fall en av dem där sjön övergår i myr eller våtmark.
Sen kom jag ut på cykelbanan parallellt med Kolbäcksvägen som ska bli ny E4:a. Där byggs det för fullt och var lite besvärligt att ta sig fram. Jag hamnade på nya bostadsområdet Mariestrand efter lite dramatisk cykling/dragande cykeln genom en storgrusig och lerig tunnel. Fina små hus med uteplatser som såg trevliga ut bredvid de högre husen upptäckte jag inifrån området innan jag började känna igen mig mer när jag kom ut på Mariehemsvägen.

Jag tog vägen förbi änder, gäss och ankor i/vid Mariehemsdammen men det har jag redan bloggat om. I nuet händer inte så mycket som jag vill berätta om. Det mest privata är ju just privat så det skriver jag inget om, i alla fall inte än:).

Idag har jag sett både koltrast och grönfinkar i träden på baksidan. De är i alla fall lite mer ovanliga än pilfink, talgoxe och blåfink. Igår hände förresten något dramatiskt i fågelvärlden mitt framför näsan på mig. Så fort gick det att jag tänkte alldeles uppåt väggarna och berättade för en vän att jag sett en björktrast fånga en mus.

en liten orädd björktrastunge.

När jag tänkte efter insåg jag att så gör inte en björktrast utan det var förstås en rovfågel eller en uggla av något slag. Inte så mycket större än en trast, gråvit mest med solfjädersutspärrad stjärt flög den iväg med något pipande byte (kan ju också ha varit en liten fågel). Efter den kom flera skator nyfikna på vad som hände. Spännande!

Lite spännande men otäckt var det också att se en cyklist bli påkörd vid Preem-macken på Haga igår eftermiddag när jag kom cyklande uppför Östra Kyrkogatan. Han hade nog solen i ögonen och såg sig alls inte för innan han skulle korsa övergångsstället så sanningen är nog att cyklisten körde in i bilen och inte tvärtom. Pang sa det och killen ramlade i gatan och jag lät som tjejerna i Kicksreklamen när jag stannade på andra sidan övegångsstället.

Han steg upp direkt, vinkade generat till bilisten i värsta stadsjeepen som inte rörde ett finger utan bara körde iväg sen killen rest sig och flyttat cykeln från gatan. Jag gick över och frågade hur det gått. Visst såg han lite omskakad ut fast han log och sa sig vara oskadd, svepte med handen runt sig som för att visa att allt var helt innan han cyklade vidare. Jo, det var ju tur att han inte råkade värre ut. Man kanske skulle skaffa sig en cykelhjälm ändå. Det har bara inte blivit av.

Vips dyker det upp en bild på pelargonerna på stugan när de blommade som finast i slutet på augusti. Lite svårt få till övergångarna i bland:).

Idag har jag nämligen besökt stugan och satt alla fina, ännu rikblommande pelargoner tillsammans i blombåten att långsamt frysa tills de dör då nu ingen av oss stugägare har någon bra plats för dem att övervintra på. Lite synd men ifjol tog jag in fem plantor till min klädkammare som tyvärr är alldeles för varm så bara ett litet skott överlevde. Det blir att köpa nya nästa år istället.

Då är det dags att önska er alla en fin helg. Min helg är ganska oplanerad med bara ett biobesök med åtföljande fika på lördag för oss fåtalet New Friends som ännu är med i föreningen.