Lite bilder från julafton blir det så småningom men först vill jag blogga om Sävargårdens julbord som jag och väninnan avnjöt i fredags. Lite om vägen dit fanns i senaste Fototriss, klicka här om du vill se det.
Jag gillar inte att vara sen med inlägg eller att det hopar sig men det gör det tyvärr då och då. Än har jag inte lyckats blogga klart om Milanobesöket fast det är mer än två månader sen. Jag vet inte vad som kommer i vägen men något är det. Livet, kanske:)! Bloggen fungerar lite som mitt album då jag numera aldrig drar ut pappersbilder och sätter in som jag gjorde förr innan digitalkamerornas tid.
Vägen till Sävargården gick för min del genom Hagaparken som var så här fin i eftermiddagsbelysning.
Jag bodde på Haga i 18 år så jag har ofta promenerat i denna lilla fina park som nu är restaurerad vilket väl inte syns förrän till våren då växtligheten får bre ut sig.
Sävargårdens restaurang har gott renommé och jag såg fram emot att få smaka deras traditionella julbord.
När man kommer in möts man av detta förrum där det är ganska svalt. Men medan jag väntade på väninnan fick jag smaka varm glögg med nötter och russin till, vilket värmde.
Många gäster var det inte denna fredagkväll men två stora sällskap och några tvåor fler än oss dök upp vid 17-tiden då de öppnade. Sist jag var på Sävargården firades ett bröllop på övervåningen. Jag hade för mig att jag aldrig hade varit på nedervåningen där julbordet serverades men det visade sig vara fel.
Min väninna påminde mig att det var just här vi var när hon och K gifte sig 1974. Jag minns kyrkvigseln och dansen senare på kvällen i hennes föräldrars villa på Västerslätt men mottagningen här hade jag faktiskt glömt.
Efter glöggen var det dags att börja med sillbordet där det fanns många olika sorters inläggningar att välja på.
Min väninna äter inte alls sill men jag tog åtminstone fem sorter samt sillsallad och gubbröra.
Oskalad mandelpotatis stör lite på tallriken som också innehåller några ägghalvor. Visst är det nyttigt med oskalad potatis men till julbordet föredrar jag färdigskalad. Dessutom var den inte riktigt varm. Knäckebrödet är jättegott och hemgjort, tror jag, med det läckra västerbottensostsmöret till.
Till det lite dryck. En snaps av Hallands fläder passar bra förutom öl och vatten.
Ser ni hur fullt glaset är!! Inte för att jag gillar snaps egentligen men jag har lite känslig mage och jag har märkt att ren sprit hjälper mig att förhindra gallbesvär när jag äter fet mat. Sen är det ju lite festligt också så när sällskapet bakom höjde sina röster och sjöng "Hej tomtegubbar" så hängde vi på:).
Skål och välkommen kanske vi sa!
När jag åt sillen tog väninnan lax men när hon gick på det kallskurna valde jag lax istället då jag som ni säkert vet inte äter kött.
Många sorter var det också på den sidan och de smakade riktigt gott, men visst är det tomt utan garnityr? Jag gillar ju grönt och förr i tiden tog jag alltid av sallad, tomater, gurka m.m. som det garnerades med. Men nu finns inget sånt. Inlagda rödbetor och cornichons var allt jag fann i grönsaksväg. Däremot är det skönt att slippa alla majonäsblandningar som maten låg i på 80-talet.
Likadant på bordet för kallskuret. Så tomt!
Jag frågade faktiskt efter lite sallad men i deras skafferi fanns ingenting då de skulle stänga dagen efter. Nog ser det lite trist ut på tallrikarna. Visserligen kallas det traditionellt julbord men på efterrättsbordet fann vi många moderna godsaker, inte oss emot.
Bara titta, än så länge. Först skulle vi äta det småvarma och där fanns god Janssons Frestelse och västerbottensostomelett att smörja kråset med. För väninnan S som äter kött fanns det ännu mer:).
Här är hon lite senare när efterrättsbordet fått ett besök.
Och så är det min tur att vara med på bild:).
Allt tog jag inte men ganska mycket rymdes på tallriken. Till det var det godast med en kopp kaffe fast jag normalt föredrar te.
Vaniljpannacotta, chokladmousse, och branddeg kallades bakelsen till höger. Den påminde lite om petitchoux och innehöll rinnande vaniljkräm. Mycket gott men risk för spill då man inte visste vad som fanns därinne när första tuggan togs.
Lite vila och sen gick vi runt i de andra rummen på Sävargården. Där fann jag en vacker kristallkrona.
Efter flera timmars julmatsfrossande var det skönt med en lugn promenad ner till stan medan lätta snöflingor dalade ner från natthimlen. Från stadens centrum gick min väninna ytterligare en km till deras bostad Västpåstan medan jag tog 8:ans buss hem till Ersboda och Glassgränd där mina små katter väntade på mig.
0 kommentar(er)
