Barbro S

Ut med julen, Hagadamen och en räv!

Både vemodigt och skönt att börja städa bort julsakerna men det känns helt rätt nu dagen före tjugondag Knut. Allt går inte som på räls så visst får jag lite spel ibland när det onnes. Irritationen och ilskan kommer inte ut på vanligt sätt utan det börjar susa extra mycket i huvudet (tinnitus) och så får jag en vallning som  ju hör till min kvinnoålder och blir alldeles argvarm :).

Fina julkrubbans figurer ska ned i sin kartong och jag beundrar dem en sista gång.

Här är bara Maria med Jesusbarnet kvar samt åsnan och lillängeln som egentligen inte hör dit men ändå passar så bra, tycker jag. Jag letade många år efter en julkrubba innan jag fann dessa välgjorda figurer hos Fyrklövern som jag blev helt betagen i.

Mina girlanger har hängt utomhus på min gran och när jag hade plockat ned och skulle trassla ut dem kände jag en omisskänlig doft att kattpiss:(. Jag älskar katter men inte denna doft som var så stark att jag misstänker att en okastrerad katt varit på besök vid granen.

Det blev till att tvätta först med såpa men det räckte inte och sen med starkare tvättmedel innan doften försvann. Nu hänger de rena och silverglittrande i mitt badrum.

Innan jag började bortplockningen firade jag med att bjuda en väninna på jullunch och riktigt frossa i rött och tomtar för att hålla januarideppen på avstånd. Här är A med vitt torrt Chablisvin i sitt tomteglas:).

Tomteparet i bakgrunden kommer också från Fyrklövern, nästan så jag gör reklam:).

Jag bjöd på Barbros morotsoppa med räkor efter smakbiten smördegsrullar med trattkantarellstuvning till det mousserande före. Soppan är inte mitt recept utan det är en annan Barbro som fått namnge den.

Faktiskt så god att jag bjudit på den flera gånger.

Sent igårkväll efter att jag sett tredje delen av den jättebra serien Brottsplats Edinburgh ville katterna ut. Normalt släpper jag inte ut dem så sent men när de nu visade intresse för frisk luft öppnade jag inglasningen och gick sen iväg för att borsta tänderna. Desirée kom snabbt inspringande då hon nog fann kylan för svår, -6° ca, men Tusse hade stoppat ut huvudet och var på väg ut.

Då uppfattade jag en rörelse på gångbanan, tänkte det var en stor katt, och skyndade mig att hejda Tusse för jag vill gärna undvika kattbråk. Men det var en räv på utflykt i bostadsområdet som nosade sig fram bland andra fyrbenta släktingars lämningar (tror jag, det såg ut så). Jag blev så häpen att jag lutade mig ut och upprepade -En räv, en räääv! Lite dumt för det hörde den förstås och tittade rakt upp på mig en stund innan den raskt flydde ner i diket och vidare in i skogen.  Men så spännande:)!

Sen blev jag rädd för en räv är ju farlig för katterna, antar jag, om de inte kan fly upp i träd eller liknande, så inatt fick de inte gå ut alls. Märkligt nog ville de inte det heller. Annars brukar Tusse ta en tur vid tre-fyratiden om det inte är för kallt eller snöoväder. Så inatt har jag sovit gott när jag nu väl kunde somna efter att upphetsningen lagt sig.

I söndags besökte jag Haga där jag bodde för snart sju år sen. Genom den stadsdelen rinner en liten bäck.

Den kallas Djupbäcken fast den inte alls är djup mer än när snösmältning och hällregn råder.

Mitt mål med denna kamerapromenad var Damen som året runt förskönar Hagadammen med sin närvaro.

Konstnären heter Arvi Tynys och verket har namnet Sittande kvinna. När skulpturen gjordes har jag inte lyckats få fram, före 1959 i alla fall då den finska konstnären dog.

Jag är så glad att snön gett henne lite skydd så hon slipper frysa, både mössa och sjal runt axlarna har hon fått.

Om sommaren simmar gräsänder och knipor runt henne och hon får se de små ungarna växa upp från dunbollar till små kopior av sina föräldrar. Bänkar och fina blomsterplanteringar finns också i omgivningarna i lilla parken mittemot OKQ8. Det är bättre att minnas henne som Hagadamen så kan man glömma otäckingen med det motsatta könet som nog är betydligt mer känd i landet.

Jag bodde där då, när han var i ropet, och fick faktiskt besök av polisen i min lägenhet på Gustav Garvares gata 9 B. De gjorde förfrågningar hos alla som bodde i trakterna men tyvärr hade jag inget att bidra med då jag på den tiden aldrig var uppe på nätterna och såg vad som eventuellt försigick utomhus. Min utsikt var annars bra från tredje våningen ut över Sandaparken med sitt dagis och gatorna runt omkring men inga katter fanns då som kunde väcka mig på nätterna.

Det var allt från idag. Nu ska jag iväg och äta lunch med min käraste. I morgon händer mer, bl.a. blir det bio och fika med UMEGänget. Hoppas att ni får en lika trevlig helg!