Barbro S

Spegel, spegel..
Ännu ett snabbinlägg från min kära katt. "Vad är väl tre fåglar i vattnet när det finns en annan katt att spana på. En riktig snygging dessutom så lik mig så det är inte sant". Eller nåt sånt:).
Tack vare Tusse har jag premiärbadat idag. I lugn och ro sopade jag utomhusduschen ren från barr och pollen när andungarnas mysiga pip förbyttes i ett illande skri. Jag kastade sopen och rusade iväg för att se vad som hänt, tänkte faktiskt att katten kanske ramlat i, men så illa var det inte (!). Tusse hade nappat åt sig en av andungarna och rusade upp mot bron med den slappa fågeln i munnen. Jag fick tag i katten, sa "Släpp" några gånger och det gjorde han. Andungarna är ganska stora nu och Tusse kanske också tyckte det för han kämpade inte emot.

Jag bar fågeln till vattnet och den började röra sig så jag släppte varsamt ned den från bryggan. Då sjönk den och försvann i djupet! Jag blev alldeles förtvivlad och sprang ned i vattnet men såg absolut ingenting, trodde den stackarn hade drunknat.

Det var ganska skönt i vattnet så jag bytte om till baddräkt och gick ned igen, delvis för att spana efter ungen under vattnet. Då ser jag till min förvåning men framför allt glädje att alla ungarna fanns kvar, alla fem. Likaså fem vuxna änder. Såå skönt att den överlevde.

Trots iskyla kring överkropp och armar gled jag iväg på årets första simtur och njöt en stund. Benen hade redan vant sig vid temperaturen på 18,5 grader så där frös jag inte. Senare kom min kära systerdotter på besök och då vågade vi oss på ännu en simtur. Då hade vattentempen stigit till 19!

I morgon blir det golf. Hopp, hopp, hoppas att det går bättre än sist. Jag vill göra framsteg inte bara backa.
 
 
#1 - L

Till synes en idyll men en dramatisk kamp på liv och död...