Barbro S

Sirmione igen
Fortsättning på Italienresan. Som jag skrev tidigare åkte vi båt över den breda delen av Gardasjön från Lazise till Sirmione som vi också besökte i våras. Hösttemperaturen var lite högre än mostvarande vårvärme så det gick bra att åka med öppen dörr och se vågskummet yra.
Väl framme i Sirmione fick vi några timmar på oss att vandra fritt omkring. Det är skönt! Lite mera soldis men hyfsat varmt ändå som synes.
A blev lika förälskad i denna lilla ort vid Gardasjön som jag och vill gärna återvända.
 
De hade en slags utställning i staden eller vad man nu ska kalla dessa grå jättar som stod lite överallt.
Väldigt naturtrogna, eller hur? Men på sidan fanns ett rött nummer som en digitalskärm. Mycket mysko?? Förutom elefanten såg vi både noshörning och flodhäst, riktiga bjässar.
 
Bougainvillea är alltid vackert och det är pampigt hur den breder ut sig.
Lite till höger en mysigt färgglad butik som drog mina blickar till sig.
Först efter att jag tagit några bilder såg jag skylten med "No photo" men inte blev jag ledsen för det:).
 
Vi gick ganska snabbt till en uteservering vid hamnen där vi unnade oss varsin cappuccino och tittade på folk som strosade omkring. Här är en annan restaurang som jag gärna skulle vilja besöka men den upptäcktes för sent och vi skulle ändå bara ha en snabbfika.
Mysigt, eller hur? Bara att kliva rakt ner i vattnet sen eller kanske i en båt som väntade. Det är nog mer troligt.
 
I Sirmione är de extra berömda för sin goda glass så vi unnade oss en till liten strut och vandrade vidare bland gränderna. Snart ville vi också komma närmare vattnet och ev känna på det. A var snabbast.
Sanningen att säga kom jag faktiskt aldrig i utan kände bara med handen hur varmt det fortfarande var. Jag tror nog att min systerdotter tyckte det var badvänligt men tyvärr hade vi inte tid att testa.
Glad var hon ändå!
 
Andra som uppehöll sig på stränderna var fåglarna som gärna ville ha mat, vilket vi inte hade med.
Så orädda de var, svanarna. Här i Sverige där jag bor är jag van vid tama gräsänder men svanarna brukar vara på sin vakt och hålla sig på avstånd. Här ville de verkligen vara bland folk. Det såg så jätteroligt ut när en svan sakta vaggade mot en grupp med människor som samlats runt en kvinna som ramlat på ett trappsteg. De stod runt henne, månande, när svanen ville in i ringen med uppsträckt hals som om den skulle säga "Vad pågår här, får jag vara med?" Tyvärr vågade jag inte fotografera av hänsyn till kvinnan som skadat sig lite men vi kunde inte låta bli att skratta åt situationen när vi kommit en bit bort:).
 
En annan fågel som fanns lite överallt var sothönan. Här lyckades jag få en närbild.
Ser ni vilken märklig fot, sä mönstrad och stor att den inte riktigt passar till, tycker jag. Ändå en jättefin fågel som jag inte alls kommer nära här i norr om jag ens får se den då den inte alls är vanlig.
 
Idag har jag förresten fått se en ny art för året och sådant gör mig alltid lycklig. Stora gulgröna fåglar flimrade förbi i novembersolen. När jag tog fram kikaren fick jag också se en vackert klarröd. Det är hanen och namnet på fågelarten är tallbit. De är tydligen mycket orädda.
 
I veckan har vi fått se solen ofta. En sol från klarblå himmel flera dagar i sträck som vi (åtminstone jag) längtat efter sen i somras då vi bara hade en enda dag över 25°. Den här årstiden gör det klara vädret att vi får väldigt kalla nätter med frost, inatt ner till -11,9° enligt min termometer. Sen värmer solen dagsluften till som varmast +1. Ändå gläds jag över novembersol och försöker vara ute så mycket som möjligt för att orka stå ut med vintermörkret.
 
Att återvända till resebilderna då och då hjälper ju till att ge energi.