Barbro S

Kosläpp
Nu kommer det långa inlägget om kosläppet eller betessläpp som det egentligen kallas. Ett utmärkt sätt att fira nationaldagen med delar av UMeGänget. Vi träffades mitt i staden och cyklade tillsammans ut till Ulf Johanssons gård i Röbäck där eventet ägde rum i samarbete med Norrmejerier. Dagen till ära bjöds på mjölk och bullar. Jag nöjde mig med bullen då jag slutade dricka mjölk redan 1978 pga magkatarr.
 
Solen sken denna ljuvligt varma 6 juni 2013 och cyklar stod överallt när vi närmade oss. Det var bara att följa strömmen till gården på Svidjevägen. 
Vi sökte oss till platsen där korna skulle släppas ut på baksidan av ladugården. Än så länge var det relativt lugnt så det var lätt att finna en bra plats för fotografering, men snart vällde det in folkmassor, mest barnfamiljer förstås. Ser ni lillflickan närmast, lika blond som jag var som liten och faktiskt varit nästan hela mitt liv. Nu börjar håret sakta mörkna vilket märks mest vintertid, men än inga grå hårstrån!
 
Dörrarna öppnas, tre blåklädda män stiger ut och ser sig omkring och snart kommer kossorna, lite tvekande till en början.
Då hade någon vid staketet ropat att strömmen hade slagits på och massor av barn som hängt över staketet och eltråden släppte taget helt utan att någon fick en stöt. Jag tvivlade lite och sträckte fram mitt finger mot tråden. Nej, ingen ström.....JOO, så small det och stöten fick mig att raskt rycka tillbaka fingret. Huh! Vilken tur att inga barn råkade illa ut. De kunde väl ha talat om att de satte på strömmen.
Lite mera fart på kossorna nu, som synes. Det var inte lätt att fotografera för det blev ganska rörigt men några små skutt lyckades jag i alla fall fånga.
En glad Majros, kanske hon heter. En av våra sju hette så:).
Rosa och Elsa fanns det skyltar på med ordet Grattis! Varför just de grattades vet jag inte men de kanske hade födelsedagen sin:). Kolla svänget på svansen hos henne till vänster!
Fram och tillbaka, lite stångas och lite skutt. Kanske det inte bara var glädje utan också lite oro över den stora folkmassan som tittade på skådespelet.
Bruna kossan med svansen i vädret fick bli sista bilden innan jag lämnade förstaplatsen vid stängslet över till några småflickor och backade bak till mitt gäng.
 
Då var det dags för picknick i det gröna på gräsmattan framför huset.
En viss övervikt av det gula och blå som sig bör denna nationaldag. 
Bättre flaggbild än så här lyckades jag inte ta. Det var ett stort arrangemang med korv- och fikastånd där de bl.a. sålde jordgubbstårta som vi suktade efter men var för långsamma att gå och köpa. Då var den redan slut! Röbäcks hembygdsförening hade informationsbord och Norrmejerier var där, en tipsrunda fanns att gå men vi njöt mest av att bara vara.
 
Efter lunchfika, det medhavda, tittade vi till kossorna på ängen en stund.
De kom i samlad trupp mot oss. Undrar vad de ville? Jag tycker det saftiga gräset skulle locka mer än oss tittare som nu en stund blev kobetittade också. En fin bild av gammal jordbruksbygd bara ca 5 km från centrum av Umeå. Man anar inte att E4:an går ganska nära ängarna.
 
Ett besök i ladugården hann vi också med där de små kalvarna vilade. Visst känner ni nästan hur mjuk hen är?
Jag undrar varför de måste ha dessa blaffiga märken i båda öronen. Räcker det inte med att märka det ena?
 
En liten Ida vill mata den söta kalven. Kanske hon fick en kalvig nospuss på handen sen.
Precis innan vi skulle fara hittade jag också höskullen där barnen fick hoppa i höet. Det älskade jag att göra som barn men vår ladugård var förstås betydligt mindre än denna gigantiska byggnad.
Lycka att få studsa runt i denna go'doftande miljö, bara man nu inte har hösnuva, förstås:). 
 
Vi cyklade sen hem var och en till sitt. Jag mötte en kusin med make på Gamla Bron och stannade för en pratstund. De kom från Gammlia där det mer traditionella nationaldagsfirandet ägde rum. Där har vi varit ett par år tidigare, vi i New Friends och senare UMeGänget. Också trevligt men det var kul med omväxling ute på landsbygden detta år.