Barbro S

Palmitos park del 2
Fotsättning på tidigare inlägg. Nästa show var storfågelshowen eller rättare sagt en rovfågeldito, men än fanns tid att titta runt på vägen mot den. Sakta vandrade vi vidare i lummig grönska upp mot allt högre höjder. Roliga kaktusar fanns lite överallt som den här, t.ex.
Fler fåglar men också ett orkidéhus fanns att beskåda. Så märkvärdiga orkidéer var det väl inte då den första jag la märke till var den vanliga phalaenopsis som var och varannan har hemma (inte jag då orkidéer inget vidare trivs hos mig) men några ovanliga har jag fotograferat.
Nederdelen av blomman påminner om guckusko men jag tror inte det är en sådan. En enfärgad gul lyste också fint bland allt det gröna...
..och så en rosalila.
Snabbt gick vi igenom huset för det var härligare ute även om grönskan och blomsterprakten var fin.
Solen gassade, det var mitt på dagen, och allt fler människor samlades vid scenen för att få se örnar och andra grandiosa fåglar. Ett café i närheten lockade med fräsch juice, så svalkande i värmen. En liten drickapaus hann vi med innan vi bänkade oss bland alla andra besökare.
 
De unga skötarna, falconerare stod det på tröjorna, instruerade oss noga att sitta ned under showen men naturligtvis fanns det oroliga själar, gubbar, som inte lyssnade utan störde genom att byta plats. Irriterande! Det var ju farligt när dessa giganter flög över våra huvuden, inte hade man velat få känna på deras klor.
 
Snabbt gick det när de flög iväg över bergen, mäktigt glidande långt där uppe.
Efter ca en kvart kom en av dem åter. I min upphetsning blev förstås bilden suddig men ni ser ju vad det är:).
 
Medan vi väntade på de största fick vi se lite mindre men ändå tillräckligt stora rovfåglar för att de skulle inge respekt. Det här ser ut som en gam, eller hur?
Det här måste väl ändå vara en falk? Nej, jag är inte alls säker. Någon som vet?
Här finns chans för publiken att få komma i närkontakt och klappa fågeln, men tyvärr satt vi för långt bort.
Jag var väldigt imponerad av skötarna, dessa filmstjärnevackra unga män och en kvinna.
Det var hon som var konferencier och pratade på i ett otroligt tempo på flera språk om fåglarna samtidigt som hon höll koll på publiken. Allt förstod jag inte men uppfattade tillräckligt mycket  medan jag fotade som bara den. Den här blågrå fågeln känner jag inte heller igen.
 
Det här måste väl ändå vara en av örnarna. Dessa fåglar flög alltså helt fritt fram och åter över oss och mellan falkonerarna samt en del av dem ut över vidderna runt omkring.
Mäktiga vingar, eller hur?
Till slut kom jätten, den amerikanska örnen, tillbaka. Den kan väl sägas vara stjärnan i showen. Ett imponerat sus hördes i publiken när den landade.
Efter showen fick de som ville fotograferas med den store. Det kostade förstås och vi valde att ta gratis bilder.
Visst är den vacker? Full av visdom i blicken, tycker jag. Det kanske man får av att sväva så högt över oss andra :).
 
De fick godbitar då och då som belöning för sin insats.
En härlig show som jag kan leva länge på. Jag blev lycklig av att de fick flyga iväg på egen hand också, inte bara visa upp sig för oss nyfikna.
 
Lite tråkigare såg det ut att vara för ugglorna. Deras bur var inte stor, så jag tyckte lite synd om dem.
Berguvar finns ju här också. De är nattaktiva normalt, men här satt de ute i solen, faktiskt. Troligtvis lärda sen de var små. Den här blundade i alla fall.
Jag har hört berguven hoa en sen kväll ute vid Dåvamyran. Det var när vi gick ugglekurs för två år sen men jag har aldrig sett någon i verkliga livet tidigare. 
 
En trevlig helg önskar jag er alla. Hoppas solen fortsätter skina lika skönt som idag.