Barbro S

Upp i tornet!
Väninnan ville absolut upp i tornen på Sagrada Familia, men jag tvekade, höjdrädd som jag mer och mer blivit med åldern, tyvärr. Till slut gav jag med mig och vi köpte biljetter. Det var kö så vi kunde inte åka upp direkt men det gjorde ingenting då det fanns så mycket att se i denna vackra kyrka. Baksidan på Sagrada Familia ser helt annorlunda ut än den modernare framsidan.
Ser nästan lite lurvig ut fast den är i sten! Väninnan i svart till höger blev ovanligt lång på denna bild :). Mellan två av tornen i mitten ser ni en bro. Det var den vi gick över när jag tog bilden nedan.
 
Till slut var det dags; efter en kort stund i flerspråkig kö klämde vi in oss i en rund hiss med glad hissskötare. Han frågade var vi kom från och när vi sa "Sverige" blev han så förtjust. Han utbrast att han älskade Sverige och Marie Fredriksson, hade alla hennes skivor. Det måste man väl som svensk glädjas åt :).
Ut ur hissen, någon enstaka trappa upp, tror jag det var och det första jag såg var denna duvpelare högt över världen därute. Som tur var gick inte hissen ända upp i tornet men nog räckte höjden för mig. Vi fick gå över en liten bro och sen var det trappor ned som gällde. Smala, gamla stentrappor, inte alls de moderna, läckert formgivna vi sett inifrån kyrkan.
 
Fantastisk utsikt var det förstås och här ser ni Agbar Towers höja sig över mängden.
På kvällen lyser den i alla möjliga färger, så väldigt läcker.
 
Fina och roliga detaljer finns att se hela tiden. Dei Gloria står det på sten eller marmorblommor. Det betyder väl "Gud är härlig" eller något liknande.
Frukter måste Gaudi ha gillat extra mycket för klasar med färgglada fruktliknande former syns ofta på de små tornen.  
Här har vi nog gått ned några steg men om vi backar och går upp igen kan ni se hur högt vi befann oss.
Lite hisnande, eller hur? Inte mådde jag helt bra när väninnan (nåja, jag ville också) skulle fotografera mig ute på en liten balkong.
Det syns kanske inte men jag höll andan och det kändes så skönt att kliva in till den smala, mörka trappan igen:).
 
Ännu skönare var det att komma ända ner på marken och ut i solen framför Sagrada Familia.
Bakom fönstren låg shopen där jag handlade chokladdoppade mandlar i vackert bildfodral vilket höjde priset avsevärt. Jag har faktiskt inte öppnat förpackningen än. Jag köpte den som säkerhet om jag skulle börja må dåligt där uppe bland tornen men jag klarade mig:).
 
Nöjda med utsikten, upplevelsen och allt det vackra vi sett strosade vi vidare förbi en liten park där fåglarna kvittrade ivrigt och ljudligt. Till slut fick jag syn på den högljudda sångaren,
Jag gissar att det är en indisk halsbandsparakit även om man här inte ser halsbandet. För två år sen fanns den på många platser i Barcelona, en tropisk gäst som någon gång rymt från djurparker och etablerat sig i stadsmiljö runt Medelhavet.
 
Lunchen hägrade och det gör den nu också här hemma på Ersboda där solen idag skiner med ca +3°. Riktigt varm novemberdag, alltså, och jag ska först ta en promenad med katterna så vi alla får oss lite luft och solljus.
 
 
 
 
#1 - Susanne

Vilka fantastiska byggnader. Väldigt roligt att få se och att läsa om din resa