Barbro S

Hamptjärnsberget
Sista sommardagen var i lördags, sa de på vädret, men på söndagen var det ännu finare då vi i UMeGänget åkte på utflykt till Hamptjärn. Solen sken ljuvligt men det blåste lite ilsket emellanåt. Vi började med en vandring på Tavelsjöleden en kort bit, vek sedan av ned mot Kullabäcken och den härliga urskogen runt omkring. En nästan helt raserad bro stör. Man kan ta sig över, men osäkert och på egen risk. Eftersom jag var värd för utflykten hejdade jag promenaden innan och vi gick tillbaka. 
 
Då hade det samlats funktionärer vid Vindelnvägen (Hissjövägen, sa vi när jag var barn) för att säkra för löparna i Ultramaraton i Salomon Trail stil att ta sig över vägen. När vi körde vidare upp mot Hamptjärnsstugans parkering passerade en av de första löparna som sprungit leden ända från Tavelsjö och skulle vidare till Bräntberget i Umeå, totalt hela 4,8 mil. Pust, bara tanken gör mig andfådd!
 
Det betydde att det var mycket folk i rörelse på berget och alla grillplatser var upptagna. Efter en stunds letande blev turligt nog precis en av stugorna ledig.
Glöd fanns redan från tidigare besökare så vi la bara på några vedklabbar till. Här är det nästan osynliga E som gör det.
Visst är kamouflagedräkten effektiv?
 
Sambon M tog istället tillfället i akt att njuta av lite sensommarsol.
Alldeles bakom oss gick leden och en lång rad av långlöpare passerade under våra hejarop. Framme vid stugan fanns en vätske- och banankontroll och sen fick de springa rakt genom stugan!! Såg lite roligt ut med en sågspånsled från dörr till dörr.
 
Färggrannast i gänget är S, här med H som håller hårt i grillvanten han just fått av mig. 
Jag lyckades nämligen bränna hål på den gamla när vi hade grillning sist, på Bölesholmarna i början av augusti.
 
Här är dagens lunch, foliepaket med lax, egenodlade tomater, egenodlad mandelpotatis och dito dill.
Det känns gott att äta av det man själv lyckats få att växa, i mitt fall på stugan. Massor av tomater finns kvar men är förstås gröna än. Jag har hängt dem i badrumsfönstret och väntar ivrigt att de ska mogna för de är mycket smakrika, liksom solsöta och lite:).
 
Här är hela gänget samlade, taget med självutlösaren. Vi var åtta som synes men totalt har vi 25 el 26 medlemmar idag.
På fredagens After Work på Peppes restaurang lär nog fler dyka upp. Alla är inte naturintresserade, men tillräckligt många för att vi ska ha jättetrevligt på våra utflykter.
 
Dagen var jättefin så jag hann också med en tur till stugan för att skörda allt grönt, rött och gult. De har ju lovat regn i veckan så jag ställde också in utemöblerna och lite annat. Jag känner mig riktigt nöjd. Däremot hann jag inte måla mer då det har varit fuktiga nätter ett tag. Nu är det bara att ge sig och inse att säsongen är över.
 
Fortfarande blommar det fint, t.ex. Svartöga längst upp i sin klätterställning.
Längre ned ser det gulbladigare och glesare ut men det fotograferar jag inte :). Än har det inte kommit så mycket höstfärger men det är på gång.
 
Inför kulturhuvudstadsåret nämns ofta samernas åtta årstider. Jag tycker att vi också har det även om det inte är officiellt mer än fyra. Och vi har delvis olika namn på dem. Kanske det är bondska men vi talar om höst, senhöst, vinter, vårvinter, vår, försommar, sommar och sensommar som i år är ovanligt sen. 
 
Jag oroar mig så för min älskade katt Tiger som ju inte är min fast jag känner det så då han föddes och växte upp hos mig. Jag återlämnade honom igår från att ha varit en vecka hos vänner i närheten då matte varit bortrest. Det syntes att han blev så glad att komma hem till de sina. Svansen stod rakt upp och han gick runt och nosade in sig bland människor och rum. Men de vill, säger att de inte kan, ha honom kvar. Må det finnas någon god människa som vill ge honom ett fint hem. Kanske du?