konstbarbro

Umeås Kulturhuvudstadsår invigs

Kategori: Festligt

Nu har det ju redan skrivits spaltmeter och visats i TV och andra medier om invigningen men här kommer min version:). Några bilder visade jag redan i mitt förra inlägg, Fototriss, men fler finns. Inte hade vi någon vidare utsikt över älvshowen, tyckte vi, men jämfört med många andra som inte såg eller hörde alls har jag insett att vi fann en hyfsat bra plats.
 
Vid tre-tiden stod jag med många andra vid min busshållsplats på Snipgränd och såg en fullsmockad buss bara åka förbi. Nästa som kom såg ut att vara lika full men busschauffören förbarmade sig över oss och vi kom alla med. Däremot fick de som stod utanför Jula vackert vänta ett tag till. Något försenade kom vi fram till vår mötesplats, Dressmanhörnet, där andra från UMeGänget väntade.
 
Massor med folk fanns redan i rörelse i centrum så vi kände viss stress. Vi hade optimistiskt planerat att äta en bit innan showen men insåg att det inte skulle gå. Några, bl.a. jag, som var hungriga gick in på en kebabbar på Renmarkstorget och fick snabbt falaffel, kebab eller hamburgare att fylla våra magar med. Vilken tur! Efter oss vällde det in en större grupp otåliga men då var vår mat redan på väg:).
 
Sen var det bara att dra sig mot Rådhusparken. En liten förtrupp hade valt en plats och vi hittade snabbt igen dem. Fötterna var redan då kalla fast jag hade på mig varmaste merinoullsockarna i varmaste fårskinnsskorna. Resten av mig frös inte alls då det bara var ca -5° i snöfallet som senare upphörde. Människor vällde in och fyllde parken. Vi har läst i tidningarna om dem som var missnöjda att inte se något av showen. Här är två som gjorde något åt det:).
Lite yngre åskådare! En en engelsk speakerröst med tysk brytning sa flera gånger till folk att de inte fick vara i tornen, att de måste klättra ned. Några torn såg inte vi men troligtvis menade han inte träden för dessa två fick sitta kvar.
 
Efter ca en halvtimmes väntan började showen med ett långt inslag av en samisk barnkör som stod uppe på den ännu inte färdigbyggda Kulturväven.
Vackert och stämningsfullt men lite väl långdraget. Efter det kom invigningstalarna och även det totalt tog lite för lång tid, men det kanske är något man alltid måste stå ut med. Talen, alltså. Bäst var Umeås egen Marie-Louise Rönnmark som med stark stämma, färgstark i kläder och ord talade så vackert om Umeås kultur. Alldeles lagom långt till skillnad från den pälsklädde man som kom efter och bara läste innantill på bruten engelska.
 
Vi var nio från UmeGänget som samlats denna kväll. Här är tre av oss, ordentigt vinterklädda.
Efter showen splittrades gruppen i folkmassorna och det var bara att acceptera. Ändå alltid roligt att få dela sina upplevelser på plats.
 
Strax före halv sex började då den efterlängtade showen "Burning snow". Den skulle åskådliggöra samernas åtta årstider och började med vårvintern som ännu inte kommit till oss i år. I alla fall om de menar samma sak som vi ickesamer. För mig är vårvintern i mars när solen börjar värma men snön ännu är kvar. En finsk samekvinna jojkade och renskinnsklädda män spelade trummor och dansade.
Bra bilder har jag inte som ni ser, men ni kanske kan ana hennes vackra klädsel på storbildskärmen snett till höger om oss mot Stora Hotellet.
Fler jojkare och dansare kom efter henne och älvens färger ändrades i takt. Av någon anledning blev de blå bilderna bäst.
Men lite eldfärger lyckades jag också få med.
Bäst var Sofia Jannok, både same, umebo och känd sångerska. Hon finns också bara på storbild.
22 renar vandrade omkring på isen och senare kom eldsprutande skotrar. Dem såg jag faktiskt en skymt av. Plötsligt ändrades tempot. En häftigt rytmisk musik som fick många av oss att hoppa och stampa till i takt. Jag gissade på hiphop med tanke på hoppandet :), men det är bara att inse sin begränsning när det gäller moderna musikstilar. När jag tittar igenom invigningen på Svtplay hör jag att de kallar musiken för housepop. Två killar från Holmsund har skapat den och 100 dansare från Balettakademien fyllde isen med vit klädsel och lysande stavar. En helskön musikupplevelse var det och gott att få röra på sig.
 
Efter det annan vacker musik samtidigt som lysande prickar fyllde skyn.
Små quadrokoptrar var det (många kallade dem drönare) som ändrade färg och till slut även form till en cirkel, sen ett hjärta. När till slut kulturhuvudstadssymbolen visades spreds ett imponerat sus bland publiken. 
 
Efter det förklarade kronprinsessan kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå för invigt. Fyrverkerier lyste upp älv och parken där tusentals åskådare också tänt sina medhavda ljus.
Äntligen sattes eld på fyrbåken, tornet jag länge väntat på att det skulle brinna.
Musik, eldar och strålkastare följde oss när alla sakta började lämna området.
Vi drog oss mot Storgatan mot Filmstaden men det gjorde även tusentals andra. Några av gänget hade gått i förväg till Café Station och till slut kom tre av oss dit, men då hade förtruppen redan gått. Vi måste delvis gå mot strömmen som kom från älven men alla var glada och positiva om än ironiska kommentarer fälldes om att vi gick åt fel håll. På caféet sträckte sig kön ut ur lokalen men vi fann oss ett bord och tre stolar och satt där tills fötterna tinat upp.
 
Sen gick vi in mot torget och alla isskulpturer m.m. efter Rådhusesplanaden. En av dem är denna.
Den värsta trängseln var nu över och det var så mysig stämning bland alla människor som var ute och nyfiket tittade på allt som bjöds, bl.a. värmande stockeldar.
Efter att vi vandrat upp till järnvägstorget och tillbaka, mött lite vänner och bekanta, hittade vi ett tillfälligt fik i bibliotekets foaje där vi fann plats. En värmande cappuccino, en god ostmacka och tillgång till gratis toalett förgyllde stunden:).
 
En sista sväng innan det var dags att äntra gratisbussen hem tog vi till Mimerskolans parkering. Där hade samerna sitt partytält. Med tanke på jojkandet vi hört tidigare var det roligt att höra "Leende guldbruna ögon" och senare allsång till "Inatt jag drömde" därinifrån :).
Knökfullt när folk gungade med i sångerna. Sakta vandrade vi till våra respektive busshållplatser mycket nöjda med kvällens "once in a lifetime" upplevelser. Ca 55 000 människor var ute i Umeå centrum den kvällen. Det har aldrig hänt tidigare och det lär vi nog inte få uppleva igen. Vill ni se hela invigningen, kolla på Svt Play.
 
Bilder från fredagens strosande kommer senare.
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: