I lördags var det dags att besöka den relativt nyöppnade "It's only rock 'n roll", en rockklubb i staden. De har tagit över Savex/Comforts gamla lokaler där man tidigare har handlat rostfritt, porslin och annat till badrum och kök. Det visade sig inte vara helt lätt för dem att spela rockmusik live i den lokalen med lägenheter ovanpå. Trots olika isoleringsåtgärder har de inte lyckats komma ner på rätt ljudnivå med gästande rockband. Kanske därför rören är så framträdande för de kan ju inte höra till rockklubbsinredningen?
Svartvittrutigt golv gillar jag men i övrigt föll jag inte direkt för stilen. Å andra sidan är det väl inte tanter, snart 60, som de vänder sig till :). När vi kom spelade de musik för högt för ljudkänsliga mig, men sänkte på begäran då det inte var många andra gäster just då.
Vi var tretton ur UMeGänget som sökt oss dit för att smaka på menyn. Här är några av oss.
E gillar färgglada mössor och den här är riktigt fin. Vi bytte sen bord så att alla skulle få plats vid samma och då hamnade vi nära scenen som den här kvällen skulle förbli tom.
Många tavlor fanns det på väggarna.
Här sitter B vid en sådan vägg. Undrar vad det är för skuggor som reflekterar sig bakom henne? Mysko!
Senare kom fler gäster, mest manliga sällskap så glest var det inte länge. Menyn var ganska spartansk med några olika sorters hamburgare och någon köttgryta till huvudrätt. Jag tycker att man då kan förvänta sig riktigt goda hamburgare men vi var många som blev besvikna, tyvärr, mest för att köttet inte var varmt. När vi påtalade detta för den timide servitören i jeanskläder hände ingenting. Han bara stod där tafatt och tog emot klagomålen. Som gammal restauranganställd stör det mig så jag föreslog att han skulle byta ut hamburgaren till den av oss som var mest missnöjd, vilket också skedde.
Den vegetariska bestod av västerbottensost, mandel m.m., smakade nästan ingenting och kändes degig. Gott var den stingiga guacamolen på osmält cheddar (inte bra) och godast var pommes frites med skalbitar kvar. Alla var inte missnöjda utan gillade sin mat, men några höjdarkommentarer hörde jag inte.
Det restaurangen blivit mest omskriven för är urinoarerna.
De är en typisk rocksymbol, fick vi veta, då det är Mick Jaggers mun de ska föreställa. De har tre helt vanliga toaletter, dock utan spegel, men denna är speciellt rockig.
Tur jag är tjej :)!
Trots lite besvikelse med maten har vi alltid trevligt ändå, men någon efterrätt blev det inte för de flesta av oss, utan vi begav oss till baren för att betala.
Sen fick jag skjuts hem av U som bor i samma husfyrkant som jag, vilket även E och M gör. Kvällen fortsatte med melodifestivalfinal och tredje delen av den engelska serien Breathless. Och lite soffgodis då jag inte var helt mätt :).
0 kommentar(er)
