I lördags höll jag i en aktivitet för UMeGänget. Vi samlades utanför Willys här på Ersboda och åkte i två bilar till Holmsund, ända ut till uthamnen för att få lite havsutsikt. Solen sken med behagliga plusgrader och nästan vindstilla så det var skönt att vara utomhus och få andas frisk luft.
Lustiga, runda isformationer klirrade rogivande när vattnet böljade vid kajen.
Långt därborta anas färjan som kommer från Vasa i Finland, vår närmaste grannstad.
Nu har den kommit lite närmare.
Solen sken gott över de tre vindkraftverken vars vingar knappt rörde sig denna stilla marsdag.
Nu har vi känt varandra ganska många år och det är ett skönt avslappnat gäng som träffas och har trevligt tillsammans. Några av oss upptäckte läcker iskonst.
Jag zoomade in lite när jag fann en gapande fisk. Visst ser ni den?
Annat fångade uppmärksamheten och här undrar jag vad alla tittar på egentligen.
Det måste helt enkelt vara finlandsfärjan, Wasaline, den gamla färjan som efter flera år på andra breddgrader åter trafikerar sträckan Vasa-Umeå. Vi kanske alla har minnen från dess storhetstid på 70-90-talet innan den dog ut när EU förbjöd taxfree-försäljningen.
För några fåglar fanns inte att se. På långt avstånd någon enstaka mås men inget annat bevingat tyvärr. Jag bar kikaren runt min hals helt i onödan.
Jag och M promenerade ända ut till där udden tar slut. En ensam fyr syns längre ut, men dit kom vi inte.
M tar en liten paus på en väl placerad bänk.
Sen vandrar vi åter och förenas med resten av gängmedlemmarna. Det låter det :)! En sista motsolsisbild innan vi sätter oss i bilarna och åker till Nisses Café.
Sen i lördags har det blivit svalare på nätterna så isen är nog kvar ett tag till. Idag har nordanvinden kylt även dagtid.
Idag är det då den efterlängtade solförmörkelsen som skapat samtalsämnen med alla man möter. Jag och vännen gick en promenad här på Ersboda och såg hur det sakta blev allt mörkare, men inte alls så mörkt som jag hade förväntat mig då de utlovat en solförmörkelse på 87% här uppe. Fåglarna fortsatte att sjunga som vanligt men vi upplevde att vinden stillade sig lite.
Jag hade hoppats på ett foto med en mörk skiva framför solen men någon sådan syntes inte. Kanske om man hade skaffat specialglasögon eller ordnat en sotad glasskiva, men vi tvärtittade bara på solen försiktigt för att inte skada ögonen. Jag tog ett foto och det man ser är att det är lite mörkare än vanligt vid elvatiden på förmiddagen.
Det mest dramatiska är att det plötsligt vällde in mängder av sidensvansar i trädet mittemot. Innan jag hann ta fram kameran var de på väg igen.
Endast en av sidensvansarna sitter stilla. Ser ni den, till vänster i bild strax nedanför mitten. Annars bara suddiga flygande fåglar. Sakta kom dagsljuset tillbaka och nu är allt som vanligt igen.
Ha den trevlig helg!
1 kommentar(er)
