Sakta betar jag av det jag inte hunnit blogga om tidigare. Ute lyser solen och visst längtar jag ut, men någon timme till gör det bara skönare.
Vännen min, min karl, min särbo eller vad jag nu ska kalla honom, min partner sen snart 5 år, Å, fyllde år för ca två veckor sen. Inget jämnt för det var ifjol då han reste utomlands med sonen sin. I år skulle vi fira med hans andre sons familj som bor i Holmsund utanför Umeå. De kom och hämtade oss med finbil, en stor svart Buick från 1973.
Å bor i gamla fina kvarter öst på stan. Huset ni ser till höger kallas Wilhelm Peterson-Berger-huset då den kände kompositören har bott där. Huset på andra sidan hitåt sett är kvarteret Ripan som är kulturminnesskyddat. Där har författaren Lars Widding bott. Å bor mittemellan i Hantverksföreningens hus som bara är rödmålat precis som de andra och därför passar in. Här kliver vi in och får åka ståndsmässigt till restaurangen.
Jag trivs:)!
Till restaurang Shanghai inte alls långt därifrån bär det av men vi skjutsas lite hit och dit så inte Å ska veta. Han låtsas förstå för att någon av oss ska försäga oss, men det sker inte.
Där bjuds rikligt med mat från buffé och som vanligt plockar jag på mig alldeles för mycket på en gång. Så här ser tallrik nr 2 ut då jag mer valt det jag verkligen ville ha.
Tänk om jag någon gång skulle komma ihåg att först granska buffén och sen ta för mig på tallriken!
Vi hade jättetrevligt och alla åt gott och mycket. Tyvärr var där lite för många småbarn som ledsna skrek och grinade. Mina känsliga tinnitusöron mår inte så bra av det. Det var behagligare att åka med på cruising runt i stan med finbilen deras. Det är roligt att glida runt med amerikansk rock på låg volym (för min skull) i sin egen stad.
Senare på kvällen tog jag bussen hem från Vasaplan där det såg ut såhär.
Det vackra gamla trähuset kallat Blå huset fick stå kvar när resten av kvarteret revs eller byggdes om. Hotell Comfort Winn är det höga längst bort. Fortfarande finns en lyftkran kvar då de bygger lägenheter längst upp.
Jag längtar tills lyftkranarna lämnar centrum men tvivlar på att de någonsin gör det då det verkar finnas en gränslös önskan att bygga på och förtäta i vår växande lilla stad som jag hörde ligger på tolfte plats i Sverige, vad avser invånarantalet.
Veckan har bjudit på sol och fint men också en mycket otrevligt upplevelse då min storebror har huggit bort 6-7 jättefina småtallar på stugan. Jag tyckte så mycket om dem för de gav lite insynsskydd mot vägen, skyddar också mot vägdamm och gör skogstomten finare. Det är inte första gången han hugger bort träd jag vill ha kvar fast han har egen skog, egen tomt där hemma i Ö-vikstrakten och bara besöker stugan några enstaka gånger per år. Visst borde han ha pratat med mig innan? Så hade jag kanske haft en chans att hejda honom, men jag tror att han ville göra mig illa för att, ja, för att? Jag är så ledsen och det tar ju många år innan det växer upp nya små. Jag hade inte tänkt att de skulle bli stora jättetallar utan skulle gallra dem när de blev för stora, men...
Så nu delar jag med mig av lite tråkigheter också. Men snart ska jag ut på resa, det blir gott.
Ha en skön helg!
1 kommentar(er)
