konstbarbro

Nordmalings kust

Kategori: Resor och utflykter

Jag fortsätter med besöket från juni hos väninnan som har stuga vid havet i Nordmaling. Inget supersommarväder men kanske ganska vanligt junivarierat. Här kan man se att det ljusnar lite lätt till höger.
Lite mer av tomten nedan.
Så härligt med havsluft och havsutsikt. Fågelliv var det också.
Två svärtor fick jag ändå hyfsat skarpa fast de flesta var långt borta (se nedan) och ingen tubkikare hade jag med. 
Stugan är en blandning av småstugor som fogats samman till en spännande helhet.
En halvsval junidag var det skönt att fika gott i inglasade uterummet.
 
Fåglarna har också en jättefin holk/byggnad.
Undrar var man kan köpa sådana? Månne hackspetten skulle kunna låta den vara ifred? De andra ger den sig på fast jag låtit sätta fast stålplattor runt ingångarna.
 
På andra sidan sundet ser man den stora vindkraftparken som uppförts på Nordmalingsberget.
När jag satt och spanade ut över havet såg jag plötsligt en stor fisk visa sig på ytan. Tre vita streck på sidan (gälarna) glimtade till och jag ropade upphetsat på A som var i köket. När hon kom var den förstås osynlig igen men plötsligt ser vi en fågel landa och stå liksom på vattnet en stund. Det var förstås på fiskens rygg den stod men ingen har kunnat förklara vad det var jag såg. Så stora fiskar brukar inte finnas där, möjligtvis några sälar. Men de har inga gälar att visa upp och den var större än en säl, tyckte jag. Så typiskt att A inte såg precis samma sak som jag, för nog tvivlade hon lite fast hon också såg fågeln landa.
 
Efter några droppar regn höll det upp igen och vi tog en promenad på klipporna i närheten.
Där fick jag också bra fotoavstånd till en storskrake.
En riktigt härlig dagsutflykt med väninnan. Vi har känt varandra länge, sen början på 80-talet, då vi möttes via gemensamma vänner ute på stan. Vi träffades då främst på NK, Nya Konditoriet i Umeå, för att lördagsfika med massor av andra umebor. Trångt och trivsamt, minst fyra personer var vi jämt vid bordet som man ofta fick köa för.
 
När vi båda drabbats av sjukdom och blivit s.k. dagslediga på 90-talet stötte vi ihop igen och började umgås så sakteliga. Först fika på NK som tidigare (men bara vi två och inte på lördagar), sen luncher på stan och numera även hemma hos varandra. Jag ska nämligen dit på glöggkalas på fredag. Trevligt!
 
Vi har haft riktigt milt två dagar, ca +5°, med regn den mesta tiden, så snön har i stort sett försvunnit. Enstaka smutsiga, ihopskottade snöhögsrester finns kvar men gång/cykelbanor och vägar är bara vilket är skönt. Det är jobbigt när det finns isfläckar kvar och sen snöar lite på dem. Då blir det farligt halkigt. En granne har redan halkat och brutit armen i vårt bostadsområde, ungefär som jag gjorde 2008, men då i februari. Hon har fått låna min varma jättehandske som jag köpte till mig själv för att täcka gipset och värma fingrarna som var bara.
 
Hoppas vi får se solen i morgon som de lovat. Jag har verkligen solabstinens så mörkt som det nu är. Hur har ni det?
 
 

Kommentarer

  • Lena i Wales säger:

    Vilket läge för ett hus!!!
    Så söt fågelholk, gillar den.
    Roligt att höra om hur ni träffades.
    Jag är kvar i Spanien, men snart bär det av till Wales igen.
    Regn i Spanien nu.
    Ha en fin advent!

    2016-11-26 | 10:02:54
    Bloggadress: http://lenaiwales.wordpress.com

Kommentera inlägget här: