konstbarbro

Strandväg

Kategori: Umeå Stad

Det här är fortsättningen på utflykten förra söndagen. Efter gott fika gick vi ut på kajen bland solande människor och en bit österut. De här hängande sofforna byggdes ifjol och hade något med att tjejer skulle känna sig trygga i offentliga miljöer, tror jag. En del av Årstidernas park.
Fint, tycker jag. De blir säkert populära när värmen kommer. I bakgrunden Strandgatan med sina mestadels fina hus, men det ni ser längst till höger, den vita kuben, har nyligen tillkommit och den stör med sin modernitet bland de gamla sirliga trähusen. Där bor en stadens store son, grundare av Balticgruppen som äger en hel del fastigheter i stan, bl.a. en stor del av det nya kulturhuset. Kanske därför han fick bygglov att uppföra ett bostadshus helt i sin egen stil. Ja, alltså arkitektritat.
 
Till höger ser ni en del av ett insvept hus. Mer av det nedan till vänster. Det fina tegelhuset är Borgmästarvillan från 1892. 
Till vänster om dem det gamla varmbadhuset som skulle renoveras. Jag har läst i tidningen att det inre skulle rivas men det yttre skulle bevaras, dock målas om i sin ljusa originalfärg. Den har varit rödmålad länge. Så läser jag i tidningen en debattartikel av någon i föreningen för byggnadskultur, att utsidan är riven trots avsaknad av rivningslov. Jag och vännen kollar bakom de vita skynkena och visst stämmer det. Bara stengrunden finns kvar. Tråkigt även om tanken är att bygga upp fasaden som den såg ut tidigare. Mannen i den vita kuben jag nämnde tidigare äger företaget, eller har upplåtit det till sönerna, som håller i rivning och uppbyggnad. Inte helt lätt att förstå, kanske, hur allt hänger ihop.
 
Vi bara gick förbi, vi, och reflekterade lite. Direkt till höger om huset ovan ligger Stadskyrkan lite upphöjd på en kulle.
Såå fin med vårsnö runt omkring.
 
En stund hos vännen östpåstan innan jag återvände hem till mina kära småttingar som väntade på mig högst upp på trappan.
Desirée lite avvaktande innan hon blir härligt kelig och Tusse lite mer osäker och funderande i sin blick. Han luktar alltid ordentligt på min hand som för att ta reda på var jag varit innan jag får klappa honom. Hon bryr sig inte om dofterna utan vill bara kela lite. Tusse vill alltid vara nära, lite för mycket när jag ska sova, annars är det så gott med närkontakt. Jag älskar dem så, mina små.
 
När jag hälsat och gett dem mat blir de så nöjda, antingen rusar de runt och busar så mattorna korvar sig eller så lägger de sig till ro som här.
Numera ger de sig också ut på små äventyr när lite av marken tinat fram. Den första krokusen vid solväggen slog ut i söndags.
Idag såg jag också några snödroppar titta upp, men med dessa kyliga nätter går det långsamt framåt. Längst ut till kusten, på Holmön t.ex., hade meteorologiskt vår uppmätts, men inte här i Umeå än så länge.
 
Trots det värmer solen skönt, bara man har lä, och vårkänslorna spirar. Lite fågelskådning hägrar men jag ska också våga mig på en bridgetävling med efterföljande tacos på lördag. Min allra första bridgetävling nu när jag har gått kurs i 5-6 månader, varje måndagkväll. Håll tummarna :)!! På lördag har de lovat regn och snöblandat så det blir helt okej att vara inomhus med andra kortspelare.
 
Önskar er en skön helg!
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: