Interiören var nästan lika fantastisk som utsidan av Peña palatset i Sintra, som vi besökte 3/10 -18, men inte lika sagolik och betydligt svårare att fotografera. Många turister vandrade genom rummen så det gällde att vara snabb eller ha tur så inte för många av dem kom med på bild.
Sängen är pampig men kolla väggarna och inte minst taket, se nedan!
Så detaljrikt! Nedan ett av grevinnans gemak, gissar jag, för det fanns ett liknande nära med kungens porträtt som då förstås var hans.
Även där fascineras jag av väggarna. Ett skåp som jag inte vill kalla direkt vackert, men mycket speciellt.
Jag har ingen aning vad stilen kallas men ganska svulstig är den. Ännu ett skåp drar till sig mina blickar.
Det fanns ett "green room". Kanske det stod där. Jag bryter av med en titt utåt då en fin terass uppenbarade sig med utsikt.
Fortfarande lika härligt väder, men vi fortsatte snart med vår vandring genom palatsets alla rum. Ännu ett skåp, känner mig lite tjatig 😄.
Gula väggar som jag har i mitt vardagsrum, tapeter jag satte upp redan 2006 och inte alls tänkt byta än fast det var längesen sådan var moderna.
Vilket vackert burspråk att vila en stund i om det nu funnits någonstans att sitta !! Ganska snart kom vi in i en stor, pampig salong med plats för många människor och aktiviteter.
Grandiosa ljusbärare tog emot oss.
Så roligt att se sina bilder nu när det gått så lång tid sen vi var där. Jag ser massor av detaljer av alla de slag. T.ex att jag borde ha beskurit bort brandsprutan som förstör effekten, men den ser jag först nu och bara inte ids.
En inbjudande soffa med spegel som visar fotografen. Tänk att soffan kan se rak ut men resten så lutande.
Från salongen till fler mindre rum som mynnade ut i ett ljusare runt rum...
..med vackert kupoltak. Hjorthuvudena ser lite spindellika ut däremot, tycker jag.
Grönskan som omger slottet ser ut att vara oändlig åt det här hållet. Det sista rummet vi passerar är köket med alla sina kopparkastruller och andra föremål.
Ut på en ny terass där det skulle finnas en restaurang. Den var en stor besvikelse. Utomhus stektes hamburgare och liknande vilket inte lockar mig som inte äter kött. Jag fann istället ett pytterum med en disk full av inplastade baguetter, så trist. Det fick bli en tonfiskmacka med sodavatten till. Och ännu en bild på den omgivande staden Sintra som här inte alls ser så liten ut.
Många fler sevärdheter finns i staden som placerats på Unescos världsarvslista, men vi hann bara med ett dagsbesök på palatset Pena. Det gav alldeles tillräckligt många intryck.
Åter till Lissabon blev det några timmars paus innan kvällspromenad och middag. Jag är tyvärr lite less på att ännu blogga om oktoberresan så jag skyndar mig lite. Vi gick nästan alltid förbi stationen som på kvällen var vackert belyst.
Vid ingången stod en skulptur med fadomusiker och sångare.
Den bilden tog vi tidigare på dagen. Vi flanerade lite planlöst för att fina nya områden att upptäcka. Lite överallt uppträdde olika gatuartister. Dessa dansare som väninnan fotograferade så snyggt var fantastiskt duktiga.
En bit därifrån fann vi en speciell butik vi tidigare funderat över. Sardiner i mängder med årtal på.
Tydligen var det populärt för vi såg flera stycken, men förstod nog inte riktigt vitsen med dem. En slags souvenir var det. Man skulle tydligen köpa som present till någon och välja deras födelseår. Det gjorde vi inte 😉.
Vi gick vidare mot Rua Garett som av någon anledning lockade oss. Mycket folk flanerade även där och satt på utecaféer. Ett ställe som såg mysigt ut gick vi tyvärr förbi.
A Brasileira hette det vilket syns på skylten nedan.
Tyvärr säger jag pga den misslyckade middagen vi sen fick serverat alldeles i närheten av vårt hotell, en restaurang som utlovade portugisiska specialiteter. De kanske var jättebra på det men vi blev besvikna. Vi valde en specialare för två med massor av färska skaldjur i, bl.a rejäla bitar av hummer och krabba med skal på. Problemet var att allt simmade i en tjock tomatsås som inte alls gjorde något godare. Tänk om vi fått dessa fina skaldjur med bara citron och kanske lite sås i en separat skål. Servitören lade för oss och gav mig riktigt fina hummerbitar men väninnan fick sämre. Hade vi sett bitarna hade vi kunnat dela de bästa mellan oss. Kladdigt och jobbigt att få bort skalen var det och alldeles alldeles för mycket sås.
Så skönt, nu har jag bara en halv dags Lissabonresa kvar att blogga om.
Förkyld är jag sen helgen och även om febern är borta, rinnsnuvan likaså känner jag mig krasslig med emellanåt jobbig hosta. Mest inomhus spenderar jag min tid även om jag korta stunder går ut, ser till min fågelmatning eller hackar bort lite is framför entrén nu när plusgraderna tinar. I morgon ska minusgraderna ta över igen vilket är helt rätt i februari.
Ha det så gott!
0 kommentar(er)
