Barbro S

Häradsvägen
Den ena dagen ljuvligare än den andra. Nu har vi haft ryssvärme sen i fredags och varje dag känns som en gåva när man inte förväntar sig att den ska stanna så länge.

Vem vill sitta inomhus och blogga när man kan vara ute. Jo, jag som nyss tvättat håret:). Igår cyklade jag drygt 2,5 mil, tror jag, känns lite i vänster höft, men bara lite. Jag tog bl.a. en cykeltur längs Umeås vackraste väg, Häradsvägen mot Backens Kyrka. En liten bit landsbygd nästan mitt i stan. Med jämna mellanrum dyker hot om att anlägga anslutning till en E-väg genom detta område men just nu verkar hotet vara undanröjt.

Vackra hästar betar i en hage, storspoven drillar högt i skyn, Umeälven rinner bara en bit bort och det är lätt att svänga ner för att få lite vattenkänning. Igår kväll såg jag där en stor bisamråtta simma vid stranden men jag blev så ivrig att alla bilder blev suddiga. Tydligare blev denne man som stilla rodde mitt i älven.

Jag fortsatte cykelturen mot Backens Kyrka, en vacker kyrka från 1500-talet som brunnit på senare tid men blivit uppbyggd igen.

Lövsprickningen har exploderat, speciellt väl syns det på hägg och rönn men även björken är på gång.

Muren går runt Backens Kyrkogård. Vår familjegrav ligger längre upp och det var dit jag var på väg för att pynta med färggranna penséer. Jag tycker om att göra fint på föräldrarnas grav, nästa gång blir på Morsdag då jag fyller på med någon vacker sommarblomma.

Mina farföräldrar ligger också där men dem hann jag aldrig träffa, sladdbarn som jag är. Likaså fastrar och farbröder, men av fem hann jag i alla fall träffa två och en av dem kände jag väl. Min lilla faster Hedvig, en krutgumma som levde hela livet (hon blev 93) med träben sen hon blivit överkörd av häst och vagn i 17 årsålder. Hon cyklade omkring på sin trehjuling och var nog rätt känd i sin omgivning då hon tyckte om att vara med där det hände saker. Hon var aktiv på sitt sätt även om hon också hade svårt för att prata och de senare åren även hörde dåligt. Henne minns jag med ömhet och glädje.

En liten bit till cyklade jag, nämligen till min brors hus (han dog för fem år sen, men än har brorsonen med fru inte flyttat in så jag kallar huset så). Ett stort hus med en trädgård som varit och kan bli helt fantastisk med sitt läge högt över Umeälven. Där pausade jag en stund och tog några foton. 

Så läckert äppelträdet brer ut sig.

Igår såg jag en stor råtta, se ovan, idag hittade jag en mindre variant, en död mus under köksbordet!! Jag har känt att det inte luktat helt fräscht i köket några dagar och idag satte jag igång med en ordentlig rengöring av diskbänken, avloppet, inne i skåpet under m.m men inte förrän jag gjorde mitt fynd blev doften bättre. Ja, jag var förstås tvungen att torka golvet.

Jag har märkt att katterna varit lite sura, jag har ju inte uppmärksammat och berömt dem för deras "fina" gåva. Skärpning mig!

Ute jobbar jag på med stenpartiet, törs ju inte riktigt köpa växter dit än, det kan komma kallare dagar, framförallt nätter, men jag släpar lite jord och sten. Nu känns det helt okej att gå ut i den ljuvliga sommardagen igen. Ska sommarmåla tånaglarna:).

Ha det så bra, alla läsare, och skriv gärna en rad eller två. Det skulle glädja mig mycket.
#1 - vendettas

Hittade din fina blogg av en slump. Jag tycker mycket om dina bilder och de ämnen du tar upp