Barbro S

Kräftskiva
Vädret var tyvärr inte med oss denna gång på UMegängets* årliga träff i min/vår stuga i Kulla. Tunga grå moln fyllde himlen och regnade gjorde det mest hela kvällen. Tidigt på eftermiddagen var det ändå några korta stunder av uppehåll. Då passade E på att testa sina nyinköpta fiskedrag.
Inga napp detta år men glad är E ändå. För tre år sen nappade ju storgäddan även om den lyckades släppa i sista sekunden ovan vattnet. Jag såg den förresten i morse när jag gav fiskarna lite rester från festen. Lite snett låg den i vattnet och sneglade upp på mig samtidigt som den planerade nästa anfall på någon av mörtarna.
 
Vi var elva personer men jag har bara en bild på mig själv. De andra fotona blev inte så bra och så är det vissa som inte alls vill vara med på min blogg. Det måste man ju ta hänsyn till.
 
 
Vi började med att smaka varsin svensk kräfta men denna gång var jag inte så imponerad av smaken jämfört med de kinesiska jumbokräftorna som faktiskt smakade alldeles förträffligt.  Möjligtvis var den svenska dillagen godare. Vi fick ett tips om att turkiska färska visst ska vara extra goda, så dem ska jag testa nästa gång.
 
Slörp och sång, prat och skratt fyllde rummet i min lilla stuga där vi lät oss väl smaka av kräftor med tillbehör. Rökt aioli blev en favorit, burken tömdes. Jättegod var också Västerbottensostpajen och senare äppelkakan med vaniljsås. Pga vädret var vi hänvisade att sitta inomhus men det blev gemytligt ändå. Fast jag har verkligen en längtan att liksom folk söderöver någon gång få uppleva en kräftfest utomhus med härlig värme i augustikvällen. 
 
Kanske med en riktig fullmåne som denna bland alla kräftmångubbedekorationer.
Varje år när månen åter syns på himlen efter att de ljusa sommarnätternas tid är över blir jag lika förvånad. Vad är det där för jättelampa som syns mellan träden, tänker jag en sekund innan jag förstår:). I lördags var den förstås inte alls synlig då molnen var i vägen.
 
Förutom att vi hade otur med vädret så hände en otäck olycka. M halkade och hamnade så illa att hon bröt fotleden. Vi trodde att det bara var en stukning och behandlade så gott vi kunde med stödförband och kylande täcke, tror jag det är som döljs under systemkassen.
Idag fick M besöka akuten och på röntgen syntes att det var värre, att något var brutet. Vilken otur! Bli gipsad, gå med kryckor och sen träna upp musklerna igen. Jag minns alltför väl när jag själv bröt armen 2008. Där var brottet betydligt allvarligare men det är ändå lättare med en gipsad arm än ett ben, tänker jag idag.
 
Efter en stunds vila samlades vi åter inomhus för efterrätt och kaffe/te. Några av oss hade gått den mycket kluriga och roliga tipspromenaden trots strilande regn och vi delade ut priser som bestod av choklad och lakrits. OS som pågår just nu måste också kollas in. Min lilla fjortontummare riggades upp så intresserade kunde få titta.
Mina OS-kunskaper är däremot mycket bristfälliga, i stort sett obefintliga så jag vet inte vem som vann här. Kanske Therese Alshammar för hennes namn kan jag:).
 
I morse kom solen åter och så otroligt skönt det är att gråvädret ger sig. Nu har jag varit här på Ersboda en stund, bl.a. för att tvättkorgen är väldigt full så bakom mig arbetar tvättmaskinen stilla, men snart ska jag återvända och då ta mig ett dopp som Maggan så modigt vågade igår.
Nog tyckte hon det var kallt först, det syns, men sen simmade hon länge, länge bland fiskar och änder som ville bli matade.
 
Ha en skön vecka, mina bloggvänner!
 
* det är faktiskt första gången med UMeGänget, i fjol tillhörde vi New Friends men deltagarna är desamma förutom en ny medlem.