Nästa steg blev att hämta kameran:).
Jag har förstorat bilden kornig men visst ser ni räven tydligt framför snöhögen? Den var kanske 15 m bort ungefär. Sen levde jag om ett tag till när jag upptäckte att Tusse satte iväg efter räven, tokiga katt som troligtvis ville försvara sitt revir. Inte det minsta rädd var han och jag tycker att en katt borde vara rädd för en räv, men han kände sig tydligen inte hotad, tvärtom.
Jag kastade mig i alla fall ut för att jaga iväg räven men den var inte speciellt rädd för mig. Den sprang en bit, sen stannade den och tittade på mig, jag tog suddiga bilder, försökte schasa iväg den och när den försvann in i lilla skogen gick jag in igen utan mina katter som ville vara ute ett tag till.
När jag sen tittar ut från balkongen igen så har räven återvänt till snöhögen.
Till höger om de spirande hägglöven ser ni den på snön. Det var en fin räv, inte alls skabbig med tydlig vit fläck på den kraftiga svansen så det är en gåta för mig varför den sökte sig in i bostadsområdet. Den måste väl hitta något slags mat här och det verkar inte som den bryr sig om katter i alla fall. Pust, tänker ängslig matte, för mina katter går inte att hålla inomhus.
En annan granne i området mittemot kom ut och började vissla som man gör åt en hund, men så vitt jag vet har de bara katter, de också. De kan väl inte försöka locka till sig räven med visslingar?
Såå spännande när nu allt gick bra och katterna till sist kom in välbehållna. Jag var något uppvarvad men slappnade av framför ett gammalt avsnitt av Herrskap och Tjänstefolk innan jag gick och la mig.
0 kommentar(er)
