Resans tredje dag, lördag den 13 oktober valde vi att hoppa över utflykten som vi betalat för (bara för att det var billigare att köpa två dagars utflykt än en!?) och åkte istället på egen hand till Verona. Nu visste vi ju att det gick gratisbussar från hotellet även om receptionspersonalen var mycket ovilliga att berätta om det. Till slut fick vi veta att en gick 9.30. En stund före stod vi på terassen när minibussen kom uppför rampen. Som de två sista fyllde vi bussen till två stavpromenerande damers förtret då de velat komma med. Bussen avgick 9.25 till Piazza Pradaval i Verona. Därifrån var det inte långt till stadsporten.
Så lugnt det var på gatorna denna tidiga helgtimme men ganska snart fylldes staden av människor och larm. Shakespeare som gjort staden berömd med sin "Romeo o Julia" hittade vi på en vägg.
Mysigt uttryck han har, tycker jag, även om texten är nog så dramatisk.
Nästa stopp var marknaden på Piazza Erbe där diverse ting frestade oss att öppna plånboken.
A shoppade en fin vinterhatt. Själv fastnade jag för en rova, en sån där klocka att ha i västfickan som herrar hade förr. Min pappa hade en sån men inte guldfärgad som den första jag köpte var utan mer mattmetallig som jag efter ett tag hittade. Dyra var de inte men ändå onödigt att köpa två.
Däremot undrar jag varför man aldrig är sugen eller hungrig just när sådana här läckerheter visar sig?
Det ser ju hur gott ut som helst men vi gick bara förbi. Så synd, tycker jag nu där jag sitter vid min dator utan mer frukt än en clementin hemma.
Dessa fantastiska gatukonstnärer fascinerar. De här två var en av de mer skickliga, eller hur?
Tänk att sitta sådär hela dagarna! Jag kan inte annat än att beundra dem för deras otroliga uthållighet. Sen fanns det tristare varianter, en fullvuxen kille i en barnvagn som trodde han var rolig men det var han inte alls:). Ja lite ler jag vid tanken.
Efter en snabbvisit vid Julias balkong sökte vi oss närmare floden för att sätta oss ner en stund. Det blev ett litet café vid en bokhandel där spännande människor passerade. Bl.a en supermodell, mycket välklädd lång och smal vacker ung kvinna kom gående och mötte en betydligt äldre man klädd i enkla slitna (inte moderna) jeans och sportjacka. Väldigt omaka och så roligt att spekulera vilka de var som kramade om varandra så innerligt:).
Samtidigt avnjöt vi varsin cappuccino med brioche och småkakor. Gott var det:).
Inte långt därifrån fann vi denna fina kyrka som vi bara beundrade utifrån.
Ytterligare några steg och ett övergångsställe så nådde vi fram till floden Adige som slingrar sig vackert genom staden.
Vi gick över bron Ponte Nuovo till andra sidan. Som vid alla broar i Italien (där jag varit) fanns det massor av lås som placerats där av hoppfulla älskande i tron att just deras relation ska vara för evigt. Inte så konstigt i Romeo o Julias stad kanske även om deras relation inte direkt blev vad de tänkt sig.
Då kommer vi osökt in på ämnet bröllop och här får ni gissa vad min systerdotter tänker på:).
Fin klänning, inte sant? Vi vandrade vidare i denna för mig obesökta sida av staden och vips fanns där ett vackert bröllopspar att fotografera:).
Lite diskret så vi inte störde, men visst var även hennes klänning fin? Kanske inte tärnans skor däremot som ser lite lustiga ut med sin långa uppnästa skonos och snedtrampade klack.
Hungern började göra sig påmind och vi spanade efter lunchrestauranger längs floden.
Vackra cypresser längs bergssluttningarna men dit orkade vi inte gå. Mer från Veronadagen kommer senare.
Ha en trevlig helg, kära läsare! Jag tar det riktigt lugnt i helgen, bara ett besök på nya Bildmuséet med mina vänner i UMeGänget är inbokat.
0 kommentar(er)
