Barbro S

Katthöst
Visst var det väldigt längesen jag skrev och visade bilder på mina katter? Det tycker i alla fall jag. Nu är det inte helt lätt att ta nya bilder för jag har väl redan visat dem i alla möjliga vinklar men lite nytt blir det kanske ändå varje gång man fotograferar dem.
 
Desirée, t.ex., har en ny restaurang dit hon går när hon vill bli serverad mat.

När hon kommer in genom kattluckan och ser mig rusar hon ivrigt till sin nya kartong och tittar uppfordrande på mig. Då är det bara att servera lite torrfoder så blir hon direkt nöjd. Det värsta är att hon kräver också städning av restaurangen genom att skrapa med tassen över kartongsidan. Det låter bara jättehemskt i mina känsliga öron. Jag måste då snabbt rusa dit och stryka undan ev rester. Jag får väl skylla mig själv som har gett henne ett prinsessnamn:).
 
Tusse är enklare, som en vanlig bondkatt nöjd med det mesta. Han trivs t.ex. hos mig i tv-soffan när han kommit in för kvällen, men inte om jag har sällskap. Så fort jag är ensam kommer han och brer först ut sig i mitt knä men sen behöver han mera utrymme och då blir det bredvid mig som passar bäst.

Han är så go' så man bara vill borra in sig i det mjuka och mysa, men det gör jag inte för då riskerar man att en eller flera klor spärras ut och rispar i försöken att mota bort keliga mig.
 
En regnig dag då jag håller mig inomhus med min förkylning och stillsamt pysslar på kan även de finna ro nära varandra.

Ännu närmare har de vilat men nuförtiden är de inte lika såta vänner. Det kanske blir bättre i vinter.
 
Nu har den värsta förkylningen gått över, hoppas jag, även om lite feber finns kvar tillsammans med snuva och hosta. Jag har ändå vågat mig ut idag på en orienteringsrunda med kompisen S. Vi tog det riktigt lugnt och vandrade mest efter stigar vilket är mycket lättare än att gå i kompassriktningen. Solen visade sig också turligt nog när vi tog våra lunch- och fikapauser.
 
Kontrollerna gick lätt att finna och tillräckligt med gula kantareller för några tunnbrödsmackor fann vi också på vår skogsvandring. Likaså massor av trattkantareller på ett ställe, både stora nog att plockas och en massa små som får stå kvar och växa till sig. Väninnan fick dem alla idag, dels har jag massor kvar hemma sen ifjol och dels var det skönt att få vila en stund. I morgon blir också en vilodag då de har lovat regn och rusk. Det är nog bra så jag kan få bli helt frisk innan nya rundor i skogen tills vi tagit alla 100 kontroller innan den sista september och senare på golfbanan.