I år, läs ifjol, valde jag och vännen ett stillsamt firande tillsammans i hans hem på Kungsgatan. Inget direkt planerande men lite fint ville man ju göra så jag fann lite silverglitter att lägga på bordet och han fann vackra gamla tallrikar och glas som han ärvt till nyårsbordets prydnad.
Riktig champagne skulle det också vara hade vi bestämt men till skillnad från mousserande vin är det ordentligt tryck i den äkta drycken, märkte vi. Det hade vi inte riktigt räknat med:). Pang, korken flög i taket och ut forsade det lite för mycket av det skummande. Här torkas golv:).
Det räckte ändå det som var kvar och smakade väldigt gott. Här serverar vännen iklädd fin nyårsslips till förrätten, räk- och kräftcanapé med romtopp.
God den också. Vi gjorde det enkelt för oss och köpte en färdig meny på restaurang Droskan som ligger alldeles i närheten. Många hade tänkt likadant så det var lång kö strax före kl 18.
Här skålar jag iklädd lila nyårsmundering. Många år när jag mådde för dåligt för att vistas bland glada människor till nyår så firade jag helt ensam. Ändå klädde jag upp mig och gjorde mig fin med bl.a. lila naglar som ikväll samt lagade god mat till bara mig. Denna lila långklänning har funnits med ända sen dess (inköpt på rea hos Leana), men halsbandet är alldeles fräscht, en gåva från Yves Rocher:).
Varmrätten bestod av oxfilé med rotfruktsgratäng och murkelsås, men jag fick laxfjäril istället. Helt okej båda.
Sen fanns inte plats för någon efterrätt i våra magar utan vi flyttade till TV-soffan och skrattade loss till Tony Curtis, Marilyn Monroe och Jack Lemmon i "Hetaste laget" istället. Vilken härlig film! Visst har jag sett den tidigare, både på bio och hemma i tv-soffan men nu var det faktiskt längesen.
Dags för ännu en godsak. Vännen vispade grädde och jag följde recept med kaffe och farinsocker bl.a. Gissa vad jag kommer med?
Just det, en läcker Irish Coffée gjord på whisky med tjejsmak (enl kunnig väninna). Jag tycker inte om whisky egentligen men som god kaffedrink smakar den fint. Det var skotsk whisky och då ska drycken egentligen kallas Gaelic coffée läser jag på Google men vaddå?
Lika god är den ändå i snygga glas som vännen fått av sin forna arbetsgivare som han extrajobbat åt ganska mycket de senaste månaderna.
Jo, så småningom orkade vi med efterrätten också, vaniljpannacotta med stora, fina hallon i små porslinsskålar vi fick behålla. Midnatt närmade sig och vi byltade på oss för att klara av att stå ute en längre stund och begav oss mot stadens centrum. Det var 0° och blev tyvärr väldigt varmt emellanåt. I alla fall jag var för påbyltad:). Jag hade dessutom missat att ta med mig mina broddar och det var ganska rejält halkigt. Tur att jag hade någon att hålla i:).
Massor med folk drog som ett lämmeltåg i samma riktning som vi, gled nerför tvärgatorna mot kajen och fyllde Rådhusparken. Vi valde att ställa oss en bit bort, lite mindre trångt bland smutsiga snöhögar men med hyfsat bra utsikt över älven mot parken på Teg där fyrverkerierna skulle skjutas upp. Från scenen hördes vacker kvinnosång, någon för mig okänd Ellinor sjöng strax före tolvslaget.
Men sen blev det tyst och viss förvirring uppstod då vi hade förväntat oss någon slags gemensam nyårshälsning exakt kl 00. Istället hördes spridda "Gott Nytt År" och vi gjorde detsamma med kram och puss som det skall vara:). Lite snopet ändå när vi gärna varit med i någon slags kollektiv upplevelse av att fira in nyåret tillsammans med tusentals andra umebor eller besökande. Sen läste jag i tidningen att det var tekniska problem så ljudet försvann precis när året skulle ropas in.
Den första raketen kom inte från det stora firandet utan det var någon privat på Tegssidan av älven som sköt upp den.
En del kameror har speciella inställningar för fyrverkerier men det har inte jag hittat hos min så bilderna är väl sisådär men jag visar de bästa. Den här duger väl?
Ett fantastiskt fyrverkeri hade utlovats, det femte största i landet, men det blev lite av ett antiklimax då vädret störde. Så märkvärdigt var det inte, tyckte vi. Visserligen small det som bara den och mina öronproppar låg kvar i handväskan därhemma, men mycket syntes helt enkelt inte. Det läste vi också i tidningen två dagar senare.
Det är ju härligt ändå att få vara med när himlen färgas ömsom rosa, ömsom grön. Sen small det ännu mycket högre och hela tillvaron blev rosaskimrande :) ...
..fast just det fyrverkeriet syntes inte då raketerna skjutits upp 200 meter högt ovan täckande regnmoln. Det regnade inte men småstänkte och kändes fuktigt i luften.
Denna raket var läcker med glitter som liksom regnade ner över Umeälvens snö och is. Det får bli den sista bilden i detta inlägg. En fin nyårsafton med en kär vän betyder mycket! Hoppas ni också fick ett fint firande med massor av positiva tankar och hopp inför det nya året:).
1 kommentar(er)
