Barbro S

Säsongens sista golfrunda
I år har jag varit riktigt flitig på golfbanan, nästan varje vecka har jag gått en runda. Däremot har jag knappt tränat alls på rangen eller med chip och puttning som jag borde, som jag ofta sagt att jag ska..., men det har liksom inte blivit av. När man väl är på golfbanan vill man liksom ta sig en tur runt :).
 
Vi håller oss kvar den fantastiskt fina brittsommardagen 7 oktober 2013. Jag och min golfväninnna sen nybörjarkursen börjar med en räkmacka på Nisses. Efteråt hade väl varit mest logiskt men då konditoriet inte har öppet så länge passade det bättre att börja där.
Fina V redo att smaka smörgåsen jag gjort så mycket reklam för. En räkmacka tog hon också med till maken och sen var de slut. Vi hade tur!
 
Efter att vi avnjutit våra räkor med tillbehör och en trevlig pratstund var det dags att plocka fram golfbagarna och ge sig ut på banan.
Se vilket fint väder vi hade, bara svaga vindar och temperatur mellan 16-18° plus det solen värmde. Jag är redo för rundan och välklädd men det blev till att ta av sig ett lager tröja ganska snart.
 
Här är en av puttinggreenerna jag inte så ofta besökt i år.
Det var inte många spelare ute så vi kunde välja mellan de tre banorna, röd, gul och blå. Blå bana blev det och den börjar med ett till synes enkelt hål som varken jag och eller V brukar lyckas med.
Men nu ska det väl ändå gå bra och det gjorde det så till vida att varken diket eller dammen fick någon ny boll:).
 
Hål två är längre och även där finns en besvärlig damm. Mycket gående blir det.
Som ni förstår hade vi support och stöd med oss, tillika fotograf.
Här vandrar de iväg V och Å som pga ont i knäet avstår från att spela.
Det är så skönt med en kunnig person med som vi nybörjare kan få fråga om råd.
 
Dags att svinga drivern. 
Jag tycker det är lättare när man får pegga upp som på green men på fairway är det inte tillåtet.
Ja, för det mesta träffar jag i alla fall men osäker är jag och tyvärr blir det luftslag emellanåt. Det känns så förargligt när man tar i allt man kan och så ligger bollrackarn kvar medan man själv vrids runt.
 
När det går bra kan man se så här nöjd ut :).
Vacker natur omges vi av och ibland måste jag bara stanna och ta en bild.
Kaveldun heter de fina cigarrliknande stråna. Nu på hösten syns bara enstaka sjöfåglar men på våren vimlar de i dammarna.
 
Här är det dags för en putt. Flagghållaren verkar inte riktigt tro på träff, eller?
Puttarna kan jag ibland lyckas med, alltså få i bollen på en putt. Då är jag riktigt nöjd, men på något konstigt vis lyckas jag sällan med putten när jag gjort bra ifrån mig på fairway och tvärtom så poängen blir alltför låga.
 
Solen sjunker och sakta blir det dunklare bland träden. Vid halv fem är vi framme vid sista hålet. Bollen ska ligga still på peg vilket oftast är lätt men inte när man är trött som jag alltid är på slutet av en niohålsrunda.
 
Den här greenen är hård, en matta istället för naturligt gräs och därför är det svårare att få rätt höjd på bollen. Jag lyckades i alla fall och slog iväg bollen precis till kanten på green.
 
V:s sista utslag. Hon valde bort drivern och tog en järnsjua istället då hålet är kort.
Men första bollen ville inte utan hamnade i ruffen, vackert gömd under den lilla granen.
Tur den lyser så vit och är lätt att hitta igen. Boll två hamnade där den skulle och vi kunde avsluta rundan med ett bra resultat på sista hålet i alla fall. En härlig dag och en härlig stund på banan. Kort sagt en fin säsongsavslutning:).
 
Inatt och igår kväll var det dimmigt, grått och blött men nu börjar solen lysa mellan molnen som spricker upp och världen därute lockar till ett besök. Det blir att ta med katterna på promenad innan dagens ärenden tas itu med. 
Jag får önska er en skön vecka!
 
 
 
#1 - Freja

När jag träffade min blivande man var han golfare. Jag försökte, men det var inte för mig. Och sen slutade han oxå... Kaveldun är nostalgi för mig. Mina morföräldrar hade några sådana torkade som prydnad i en hög golvvas!