Barbro S

Keukenhof, fortsättning
Ute glider blåmolnen förbi och släpper ned lite skurar då och då. Jag har nästan klarat mig på mina tre ärendeutflykter i närheten. Den sista, när jag gick på Willys, överraskades jag av några droppar när jag gick hem. Men solen har också visat sig så man ska inte klaga :). Med en kopp te vid min sida och en bulle ur frysen är det dags att fortsätta visa bilder från vackra Keukenhof i Holland. Parken är öppen från 20 mars till mitten av maj så snart stängs den. Jag tror att vi hade turen att komma dit när det var som bäst, med fint väder också.
Mer av mina röda tulpanfavoriter blandat med hyacinter. Dem fanns det också gott om. De doftar så starkt, men utomhus går det bra. Förr när jag var allergisk tålde jag inte julhyacinter inne utan att börja nysa och få rinnande ögon. Fast min allergi är borta sen länge så köper jag ändå aldrig hyacinter till jul, hur vackra de än är.
 
Bilderna börjar bli bleka för de är fotograferade när solen lyste som klarast, vid ett-tiden den 20 april. Det kan inte mitt redigeringsprogram fixa till. Ofta går bilder att ljusa upp men motsatsen finns det inte någon knapp för.
Då blev motsols bättre, eller hur?
 
Nästa rabatt är på gränsen till för rörig men just därför ganska rolig med storlilakrukan som blickfång.
Lavendel tror jag att det är i den, krukan alltså.
 
Sen kom vi fram till en fontän som såg lite mysko ut, bara som vattendimma i mitten.
Men den vilade bara. Så här ser den ut i full gång.
Ingen riktigt fik utan de bara sålde tjocka våfflor från små stånd lite överallt. Nu började vi bli sugna på något i matväg, åtminstone jag. Som tur är hade jag med mig en chokladcroissant från frukosten och lite vatten så jag klarade mig ett tag till. Väninnan har järnmage, tål det mesta vid vilka tider som helst. Jag är mera i behov av näring regelbundet.
En koltrast gjorde mig glad. Lustiga växter i förgrunden bredvid narcisserna. Någon som vet vad det är?
 
Första glimten av tulpanfälten piggade också upp. 
Där får man förstås inte gå. Parkens yta uppgavs till mellan 28 och 35 hektar (olika källor) och jag gissar att odlingsfälten är medräknade i det.
 
Ännu finare på närmare håll.
Det var en kanal mellan oss och fälten vilken syns på nästa bild på min mobilfotograferande väninna.
Man kunde åka med på en kanaltur(inte gratis) bland fälten men det var inget som lockade. Det var lite kallblåst i alla fall även om det inte syns när man börjar ta av sig ytterkläderna mer och mer.
Vid väderkvarnen började båtturen. Nä, huh så kallt att sitta still även om det säkert var fantastiskt vackert att få se fälten på nära håll.
Istället gick vi upp i kvarnen och såg vingarna röra sig med rytmiskt svischande ljud förbi våra kamerauppsträckta armar. Inga bra bilder utan det får bli en utsikt istället.
Nu hade hungern ökat och jag köpte mig en våffla med florsocker som var allt som erbjöds där för mig. Min väninna köpte ett korvbröd med strimlad skinka som såg tråkigt ut men visst var jättegott. Våfflan var däremot degig och trist, liksom bara växte i munnen.
 
Som tur var fann jag en större restaurang lite senare där jag köpte mig en mozzarellamacka medan väninnan nöjde sig med kaffe. Skönt var det att sitta i solen. Men först gick vi en grönskande stig bort från väderkvarnen.
Så långt gick vi inte innan vi fann denna sköna stock att avbilda oss på.
 
Jag också :).
En vacker okänd buske fångade blicken.
Även ett magnifikt vitblommande träd tillbaka på öppnare ytor. Jo, det var alldeles vid restaurangen kommer jag ihåg.
Nästa inlägg kommer att handla om orkidéer då vi gick in i ett sådant överflöd.
 
Ha en skön vårvecka! Tulpanerna knoppar för fullt här ute och jag längtar att få se dem slå ut här uppe i norr också :).
 
 
#1 - Musikanta

Väldigt roligt att få se bilder från Keukenhof där jag aldrig varit och dit jag förmodligen aldrig heller kommer. Det måste ha varit fantastiskt att se dessa tulpanfält. Den sista bilden är så underbart vacker med det blommande trädet!

Kram från Ingrid som önskar dig en skön Kristi Himmelsfärdshelg.