Barbro S

Hunger & Törst
Så heter restaurangen som jag besökte för första gången förra onsdagskvällen tillsammans med tre väninnor. Lustigt namn, tycker jag, men det är visst i ropet nu för vi har även "Kniv o Gaffel", Open/Close (som jag faktiskt inte vet var det ligger, kan ju googla förstås) och Runt Hörnet. Tacka vet jag trivselnamn som Harriets :).
 
Jag tog i alla fall bussen ner till staden. Så här såg det ut på Vasslevägen, som är en bussgata mellan bostadsområdet Snipgränd (gula hus på ena sidan, gröna på den andra, riktigt påskigt :), vid 17-tiden den 16 mars.
När jag kom till centrum gick jag Vasagatan ner mot Umeälven. Ett fint hus ville bli fotograferat.
Där, i källaren, låg det ett jättemysigt wienercafé på 80-talet, som tyvärr inte klarade konkurrensen så länge. Till höger ligger Hantverkshuset som jag kallar det då det hette så i mina unga år. Det nya namnet är Aschanska Villan som också var namnet på restaurangen ett tag.
När jag går runt hörnet (!) hittar jag ingången till den nuvarande restaurangen, Hunger & Törst.
Lite diskret, ingen meny utanför, men det är själva konceptet. De har en fast meny som förändras varje vecka så du som gäst kan inte välja vad du vill ha. 
 
Trappan ned har jag gått många gånger då vi har haft och varit med på stora fester där. Ett tag ingick Hantverkshusets festverksamhet också i Blå Aveny-koncernen där jag arbetade på huvudkontoret.
Men då såg det inte alls ut så här frånsett den vitrappade väggen som väl alltid funnits.
 
A och C väntade redan på mig och väninnan B som kom sist. 
I bakgrunden en målning av Umeå-konstnären Bill Olsson. Jag gick runt lite och fotograferade innan det kom fler gäster. En liten sitthörna att vänta i.
I högra fönstret kan ni ana roliga insekter i metall. Läckra runda soffor fanns det några av.
Sådana hade vi på Dragonen, i dansrestaurangen, med hiskelig rosalila bubblig sammet, minns jag.
 
Tomt ännu men så småningom kom fler sällskap och fyllde borden, dock inte alla denna kväll.
Vi beställde ett glas Cava medan vi väntade på maten och efter en stund kom också en "amuse bouche" som tilltugg. Den bjöd de på. 
Det var en potatispannacotta med portvinsgelé ovan och sotad purjolök på ena sidan. Roligt men smakmässigt inte så märkvärdig.
 
Restaurangen erbjuder antingen femrätter eller trerätter ur samma meny. Vi valde trerätters och även dryckespaketet till. Förrätten med ett glas gott vitt vin bestod av pilgrimsmusslor, belugalinser, yuzucréme (en citrusfrukt) och honungskrasse.
De andra som är köttätare fick linserna ihop med märg så det såg ut som en frikadell ungefär. Visst ser det lustigt ut med så stor tallrik och så maten ihopföst i ena hörnet? Säkert trendigt!
 
Här är vi alla fyra. B och C som jag känt sen 1974 och A som kom med 1980 via en annan väninna.
Vi träffas inte ofta men ett par tre gånger per år brukar det bli i alla fall. Det är roligt och viktigt att hålla kontakten.
 
Nu har vi fått varmrätten, den ordinarie var vildand men jag och även C som inte var så förtjust i sånt fick torsk istället.
Till den vårrullar med syrlig risotto i och edamamepuré (ids inte slå upp vad det är). Det ser lite ut men smakade gott och mättade för stunden. Fisken var okej men jag har ätit godare. När den är så perfekt tillagad att den bara smälter i munnen älskar jag, fast jag sällan lyckas tillaga den så själv. Vi fick fortsätta med vitt vin, en ny sort, men köttätarna fick rött vin istället, som såg tunt ut.
 
Lite inredning innan desserten. De har utnyttjat fönstersmygarna bra, här med glänsande starkvaror bakom bardisken.
Några sådana smakade vi inte. Vi orkade inte mer helt enkelt för till efterrätten serverades också ett sött dessertvin av Amaronekaraktär, tror jag servitrisen sa.
Det är en chokladglaserad rulltårta med hasselnötscréme, hjortronskum och Västerbottensostglass. Allt var jättegott utom glassen med ostsmak. Nja, inte min favorit. Tänk vad snyggt det skulle varit om de hade dekorerat med några färska (från frysen) hjortron också. 
 
Dessertvinet var så gott att jag fotograferade flaskan i hopp om att köpa en hem till mig så småningom.
Det är inget starkvin utan bara 12,5%, däremot med sötma och god smak.
 
Vi hade så trevligt och pratade på i ca 3,5 timme innan vi skiljdes åt. En fick skjuts hem då hon bor där det är dåligt med allmänna kommunikationer och vi andra tre gick till våra respektive busshållsplatser.  Jag hoppas att vi får till en träff i sommar också hemma hos någon av oss.
 
Ikväll har jag en fd arbetskompis på middagsbesök. Jag ska bjuda på pasta Vongole som B här ovan är så förtjust i och som jag smakade i Rom 1992. Tyvärr fanns inga sådana musslor att finna i stadens fiskebutik och fiskdiskar jag besökt utan det får bli färska hjärtmusslor istället. Det ska vara som samma sa de som sålde.
 
En Glad Påsk önskar jag er alla!
 
 
#1 - Susanne

Trevligt att se hur det var där :)

#2 - Anonym

Ser mysigt ut. Open/Closed är Duå-killarnas grej och de håller till på pizzan bredvid Gotthards krog.
Trevlig helg!
Kerstins foto

#3 - Lena i Wales

I den miljön skulle jag också vilja äta och när sedan cavan kom fram ville jag ännu mer vara med och sedan kom maten och då ville jag bara krypa in i bilden och mumsa i mej!
Tack också för de fina Umeåbilderna!
Fortsatt trevlig påsk!