Barbro S

Split, ett kort besök
Jag gick och blev förkyld i helgen. Redan förra veckan hade jag valt och redigerat bilderna men mer blev det inte. Idag mår jag lite bättre, men det känns som att jag har bomull i skallen, lite luddig alltså. Jag gör ändå ett försök att blogga om våra timmar i Split den 19 oktober 2017.
 
Efter att ha vandrat i Trogir och förundrats över den fina platsen hade jag inte så stora förväntingar på Split men det var också en fascinerande plats. Vår guide Silvana visar här en bild på en rekonstruktion av Diocletanius palats som det såg ut på sin storhetstid. 
Palatset började byggas 284 e Kr. Det tog 11 år att bygga. Diocletanius var en grym romersk kejsare som använde kristna slavar till att bygga sitt palats och många kristna mördades. .
 
Här ser ni en del av muren som är kvar även om andra hus liksom byggts in i den.
Vi gick in genom murarna som var ordentligt tjocka. Där rymdes idag massor med småaffärer som ville få oss att handla.
Nu gick det undan för vår del då vi tagit för god tid på oss i Trogir. Mäktigt var det när vi kom ut genom murarna.
I folkvimlet lade vi märke till två män utklädda till romerska krigare, men de vände sig bort när vi ville ta kort av dem. Vi gissade att de ville ha betalt men då kunde de väl talat om det, genom en liten skylt eller ett kort som de sträckte fram. I stället rusade H fram och så tog jag snabbt ett foto av henne bredvid dem.
Också ett exempel på att de inte var så bra på försäljning där. Stiliga var de i alla fall.
 
Högt ovan Peristil (gatans namns? stod på kartan) sträckte sig klocktornet.
Här kunde man gå in i och kanske upp i det.
Katedralen, ett romerskt mausoleum. Utanför fanns till och med tomten bredvid en variant på sfinxen.
Hela kvarteret var en märklig blandning av gammalt och nytt. Bredvid resterna av palatset fanns moderna bankpalats (!) eller helt vanliga hotell och hyreshus.
Mycket speciellt att vandra runt bland. Som vanligt dras jag till mysiga caféer.
Men nehej, ännu var det en stund tills lunchdags och den guidade turen pågick.
Jag har inte så mycket mer att berätta utan fortsätter bara att visa några bilder från vår promenad i Splits gamla stad. Ett torg.
En port och smala gränder.
Ut genom muren på andra sidan gick vi en stund för att beundra eller förskräckas över en mäktig stenman.
 
En bit bort framför Strossmayerov park stod en gigantisk staty av ... Inte var det Diocletanius för honom och hans grymhet ville de inte hylla, utan en kyrkans man av hög dignitet. Efter lite googlande hittade jag honom, biskopen Gregorius av Nin
Respektingivande och minst sagt skrämmande. Kolla närmare på hans fingrar.
Men han var en stor man som kämpade för det kroatiska språket läser jag i Wikipedia. Den här bilden har väninnan S tagit och hon hann också med att fotografera två utklädda män som inte alls verkar ha något emot att hamna på bild utan avgift.
Sen vi mött dessa olika män gick vi åter in genom muren till den gamla staden.
Guiden skulle visa oss en fiskmarknad men de hade avslutat dagens affärer och kvar var bara lukten av fisk samt några som städade och skurade golven. Ut kom vi till ett annat palats. Tyvärr har jag glömt vad det användes till, kanske en skola??
Hungrig var jag och kanske även lite trött på alla intryck men samtidigt njöt jag av alla vackra och spännande miljöer. 
 
Varken vackert eller spännande men lite rolig var denna fontän.
I muren hand med snopp och vatten ända till tratten :)! Det hade något med kommunismen att göra och var nog delvis en protest, men..... Ni får åka dit och ta reda på det. I sommar kommer de ju att ha direktflyg från Umeå till Split.
 
Äntligen var det dags för lunch. Guiden följde med oss dit innan hon tog sig en stund ledigt från vår grupp.
Vår servitör fick springa upp och nerför trappan många gånger då köket låg därnere.
 
Här sitter vi alla vid samma bord förutom den äldre man som tog fotot och hans fru som fyllde hela 90 år under resan. Det var meningen att även hon skulle varit med på bild men maken valde motivet.
En fiskrätt skulle jag få och det som kom var detta.
Jag äter bläckfisk men inte ser det gott ut, eller hur? Jag åt ändå en hel del av de grillade bläckfiskarna men så mycket smak har de inte.
 
Köttätarna fick varsin maffig tallrik med fylld med massor av kött i olika varianter.
Men sen inträffade en fadäs, tyvärr. Det blev ett missförstånd när servitören skulle fråga vilken efterrätt vi ville ha, pancakes eller semifreddo (fick vi veta sen). De längst in som blev tillfrågade hörde nog inte vad han sa och tyvärr upprepade han inte alternativen utan frågade vad vi ville ha. Då började några säga fruktsallad och/eller glass vilket spred sig då vi andra aldrig hade hört några alternativ.
 
Vi fick vänta jättelänge och det var inte kul då vi ville ha tid att promerera lite själva i Split. Jag var ned på damrummet och hörde kokerskan argt diskutera med servitören, men förstod förstås inte ett ord. Till slut kom där fruktsallad på burk!!!
De hade säkert skickat ut någon att köpa en burk fruktsallad. Så synd, för semifreddo hade jag gärna smakat. Stackars kökspersonalen som förberett efterrätten, inte underligt hon var arg. Vad det var vi missade fick vi veta först när vi mötte guiden igen. 
 
Sen blev det lite bråttom. En bild på en fontän i parken hanns med.
Snabbt rusade vi genom marknaden efter vad har jag glömt. Jag hann köpa lite lavendel till mina kattvakter innan en stund paus vid hamnen där vår buss väntade för hemfärd.
Vi kom hem i tid för att hinna med ett ljuvligt dopp i havet nedanför hotellet. Sen var det dags för Dalmatinsk afton med kroatiska specialiteter och servispersonal klädda i lokala dräkter. Då var kameran lämnad uppe på hotellet.
 
Nu återstår bara en dag kvar av vår resa till Kroatien. En landsbygdstur var skönt efter tre intensiva dagar med  fantastiska städer, Dubrovnik, Mostar (Bosnien-Hercegovina), Trogir och Split.
 
Nu börjar jag längta sol så vi kan komma oss ut på skidor, väninnan och jag. Stugan besökte jag i lördags. Där var snön så mjuk att jag sjönk långt ner, ända upp till ljumsken. Tyvärr fanns det inga skidspår på sjön och med så mjuk snö blir det för jobbigt att spåra nytt, så det får nog bli Mariehemsängarna med sina fina, mestadels flacka spår. Men först måste förkylningen gå över. Att det är mulet idag gör alls ingenting :).
 
Ha en skön vintervecka!
 
 
#1 - Lena i Wales

Skönt att du är på bättringsväg.
Tack för intressant inlägg från ett ställe jag inte besökt. Underbara stads- och matbilder!