konstbarbro

Linbanetur o kvällspromenad i Lissabon

Kategori: Resor och utflykter

En restaurang fann vi i alla fall efter strandpromenaden och där slog vi oss ned, ordentligt hungriga.
S mår gott att äntligen få vila. Pasta Vongole beställde vi och till det ett glas vino verde.
Jättegott men lite slabbigt med den tunna såsen. Tillbaka ville vi inte gå hela den långa vägen så vi unnade oss en tur med linbanan.
Till höger ser ni bron vi gått på. Turen gick väldigt snabbt, nästan så man blev besviken, men fin utsikt hade vi.
Träbänken där vi satt speglar sig i vattnet. Till höger den runda arenan och flaggraden vi tidigare passerat. Vips var vi framme...
.. och det var dags att kliva av. Där gick det två fina vadare i vattnet. Den svartvita känner jag igen som en skärfläcka men den andra måste jag googla.
En rödspov visar det sig vara. Det fanns också en till större, mer långbent gråaktig fågel. Kanske lite hägerlik men jag är inte helt säker så jag avstår att visa den.
 
På vår promenad tillbaka till tunnelbanan passerade vi en bassäng med roliga träskulpturer. 
Bl.a. dessa lekande badkvinnor. Jag blir glad av att se dem 😄.
 
Arenan ser ni här lite närmare med snabel-a som logotyp.
Mycket mer fanns förstås att se i Nationernas Park men vi vände nöjda hemåt med de intryck vi fått.
 
Efter en stunds vila och lite kvällsfix gick vi ut i Lissabon igen några timmar senare. Vi strosade först lite planlöst, men fastnade inte redan i denna gränd som låg nära vårt hotell. 
Det syns inte här men känslan var lite läbbig då man kunde ana droghandel i närheten. Vi vandrade istället vidare mot Rua Augusta, en stor gågata. Praca Dom Pedro IV med sin läckra gatusten ville vi förstås gå över.
Lite sjösjuk kanske man kan bli men det är en synvilla. En liten gränd till höger visade Elevador de Santa Justa.
Med vårt Lissabonkort hade vi kunnat åka upp gratis men det blev aldrig av. Vi fortsatte istället mot Augusta.
Gatan syns mellan husen. Uteserveringar, gatukonstnärer av alla de slag som sjöng, spelade, jonglerade eller bara stod alldeles still vit- eller guldmålade kantade vår promenad mot vattnet.
En vacker triumfbåge från 1873 som rests som ett minnesmärke över Lissabons återhämtning efter jordbävningen 1755. Den vetter mot Praca de Comércio, en stor öppen plats vid floden Tajo.
Kung Josef I blickar ut mot floden högt däruppe. Kvällen var varm och ljuvlig, +29-30°. Så skönt att strosa i oktoberkvällen.
Se, jag är barfota i sandalerna! En husfasad bytte hela tiden motiv. Något slags bildspel eller konstinstallation pågick.
Vi tittade oss omkring och pratade på medan vi gick. Vad vi inte tänkte på var att plattan vi gick på var upphöjd och två rejält höga trappsteg vette mot resterande torg. Plötsligt ser jag hur väninnan som gick på steget nedanför mig är väldigt nära kanten. Snabbt passerar en tanke att jag måste göra henne uppmärksam på det och jag börjar säga hennes namn -S...... I samma sekund ser jag hur hon tar ett steg rakt ut i luften och börjar falla. Jag sträcker ut min hand men våra fingrar nuddar bara ....Men så kommer en ängel. En stor brunbränd man i grön t-shirt som kom joggandes bakom tar snabbt tag om hennes arm och hejdar fallet. Utan att hon riktigt förstått något står hon åter på fast mark. "Is okej ?" säger han och rusar vidare. 
 
Snacka om änglavakt. Jag tror att jag var mer chockad då jag såg vad som kunde ha hänt. Hon kunde ha brutit arm och ben, skrapat upp sitt ansikte och kanske fått hjärnskakning då kanterna var vassa och marmorn/stenen hård. Även jag kunde ha dragits med i fallet om hon tagit tag i min hand då inte jag är speciellt stark och dessutom stod högre upp. Huh! Jag blev riktigt skärrad men samtidigt så oerhört imponerad av mannens snabba, enkla ingripande som räddade min kära väninna från allvarliga skador.
 
Vi fortsatte mot vattnet där det pågick olika aktiviteter. 
En brygga där en kvinna sjöng vackert och några dansade lugnt. Det var inte fado utan mer brasilianska rytmer, tror jag. Härligt att lyssna på en stund.
 
Nere på sanden hade någon skulpterat fantasidjur.
Lite småotäcka, kanske sådana finns i någon Star Wars-film?? 
Stenkonst fanns också, inte speciellt vackra men lite roliga. Vi vände åter och valde en uteservering där det inte levde om så mycket. Fast säker kunde man aldrig vara för vips kom en grupp ungdomar som uppträdde med högljudd musik och akrobatik. Oftast skickliga men ljudvolymen gillade jag inte.
 
Kvällens besvikelse var min mat då jag valde en torskgratäng med räkor. Jag fann två pyttesmå räkor och några strimlor torsk i den, lite mager utdelning. Då var vinet en trevligare upplevelse.
En givande men intensiv dag var snart över. Kl 23 var det fortfarande +29° den 2 oktober 2018. 
 
Som motsats till de mycket kyliga dagar vi haft den senaste veckan med temperaturer på  -18-20°. Idag är det "bara" -12°. Som kallast var det i gryningen den 21/1 då månförmörkelsen ägde rum, -22,9°. Kl 5.40 var jag uppe (tack vare min jamande katt) och tog en bild av blodmånen.
Lite suddig då jag har zoomat in den och bara använde en hushållspappersrulle som stativ mot fönsterbrädan. Ut gick jag inte med mitt riktiga kamerastativ pga kylan.
 
Jag önskar er en fin vintertid.
 
 
 

Oceanariet del 2

Kategori: Djur och natur.

Från uttrarna gick vi in till mer tropiska trakter. En vacker sjöstjärna kom klättrande på glaset som skiljde oss åt.
Nedan ser man diverse havsdjur som jag trodde kallades havsanemoner, men det är tydligen något helt annat. Tror dessa kallas koralldjur men är inte helt säker.
I bassängen bredvid simmade färgglada småfiskar, såna som man kanske kan ha i akvarier hemma, säger jag som aldrig ägt ett sådant.
Jag bara gissar. Hela tiden kom man tillbaka till det största akvariet, det runda som vi mötte först. 
Hajen närmar sig!! Till höger på botten låg en vitaktig mindre haj som verkade blyg eller skygg då den mest låg helt still.
Kan namnet vara leopardhaj, tro?
Maneter dansade läckert i mörkret. Ut kom vi till en torrare plats där pyttesmå grodor i sina färgstarka dräkter kröp/hoppade omkring bland gröna växter.
Söta, inte sant? Undrar om de är giftiga? Vi var nu en våning ner och kunde se vad som hände i den Antarktiska avdelningen under vattnet.
En pingvin kom till synes anfallande denna otäcka fick som faktiskt skyddade en annan fisk som låg under. Kanske det var en unge . Det otäcka hos fisken är ögat som man inte vet är öppet eller stängt, tycker jag. Pingvinen fösökte gång på gång men kom inte åt den. Naturdrama!
 
Några koralldjur i alla möjliga färger. Den turkosa/ljusblå som ligger på snedden ser ut som den vore virkad eller stickad av fluffigt garn som vänts inåt. Kanske det egentligen är växter som små koralldjur bor inuti. Någon som vet?
Sen kom en superläcker varelse jag aldrig någonsin sett förut. Inte en sjöhäst men lite liknande. Å andra sidan ser extremiteterna ut som små blad.
Mycket märklig men jättefin. Efter den lille söte kom giganterna, stora spindelkrabbor som långsamt dansade fram ur mörkret.
Närmare och närmare kom de, började klättra på glasfönstret till vår förtjusning.
En annan som vi fick närkontakt med var en läskig jättebläckfisk.
Röd med vita sugkoppar under de långa många armarna. 
En randig, lite taggigt vacker fisk får mig att må bättre, men finast och roligast av alla var ändå en som inte fastnade i min kamera. Väninnan lyckades som tur var föreviga den gula.
Vad vi skrattade då vi båda associerade till en marsipantårta 😄. Bananstubbe tror jag den kallas. Med denna supersöta lilla fisk som avslutning på vår rundvandring i Lissabons jättehavsakvarium gick vi nöjda ut ur huset där mer vatten mötte oss.
Vi var då rejält hungriga och letade matrestaurang men lyckades inte finna något bra i Oceanariet. Jag hade läst att det skulle finnas 40-talet restauranger längs vattnet men det hade nog guidebokens författare fel om. Vi fick gå långt längs strandkanten innan vi fann en. Mer om det i nästa inlägg från Lissabon.
 
Mer snö har fallit både igår och förrgår med mjuka vita former som följd. Vinterkylan har också slagit till, just nu -14,5° och kallare ska det visst bli.
 
Ha en skön vintervecka!
 
 

Oceanarium i Lissabon

Kategori: Allmänt

När vi kom in i Oceanariet, som byggdes 1998, hamnade vi först i en långsmal sal med massor av vackra foton, men det var ju inte vad vi var ute efter. Vi sökte de levande fiskarna och andra havsdjur. 
En kvisthaj i luften som minne av den salen. Sen visades vi vidare ut till vänster genom en lång gång uppe i luften fram till havsakvariets entré. Äntligen kom vi fram till ett jättestort runt akvarium, fyllt med saltvatten som skulle representera öppet hav, där massor av fiskar simmade omkring. Men ack så svårfotograferat då det också var ganska mörkt. Jag läser att hela oceanariet innehåller 8000 djur av hela 500 arter.
Här lånar jag kompisens bild på rockan. Hennes mobil tog skarpare bilder än min kamera vars bild ni ser nedan.
Rocka, små hajar och en massa fotograferande skådare 😄.
Här ser man till och med väninnans fina glittersandaler spegla sig i fönstret mot den lilla hajen. Här har vi lämnat den stora centraltanken som rymmer 5000 m³ och gått över till avdelningen Antarktis med både luft- och vattendjur.
Häftigt, inte sant? Fåglar flög fritt över våra huvuden, bl.a. sillgrisslor. Det var skönt svalt jämfört med värmen utomhus. En vacker lunnefågel som jag aldrig har sett i det fria.
Grisslor bredvid som nästan smälter in i omgivningen. Man kan ju undra hur de trivs i fångenskapen men vi hörde (eller läste?) att de i alla fall häckar och föder ungar varje år, så så illa kan det inte vara.
Pingviner fanns det också, Magellanpingvinen som i Wikipedia benämns som akut hotad art. Den här rödnäbbade fågeln vet jag däremot inte vad den har för namn. Jag har bildletat via Google men det enda de föreslår är Seabird. Javisst, en sjöfågel är det ju 😃
Här har den fått en sill som den snart ska sluka. Den står på snö men nedan ska ni se vilka annorlunda former på snö de skapat inomhus.
Mjukt rundade som små godisar. Vi var tvungna att känna på dem för att tro på att det verkligen var snö. Jag gissade först på frigolit, men det var ingen logisk tanke. Det blev lite kallt efter en stund så vi gick vidare till dessa glada simmare.
Så härligt när de plötsligt kom inglidande på rygg, dessa små utterkompisar (eller syskon). Jag fipplade med kameran för att hinna med och som tur var blev första och enda bilden bra, sen delade de på sig. Väninnan S har en gång sett utter i Umeälven och fick nu bekräftat att det verkligen var en sådan hon sett. Så vanliga är de verkligen inte.
 
Mer akvariebilder kommer senare. Jag tog 66 hyfsade bilder därifrån, de suddiga bortrensade, så jag har lite att välja bland. Blir nog två inlägg till.
 
Solen är inte helt synlig idag men man kan ana ljusblå himmel mellan molnen i alla fall, -4°. Snart ska jag besöka min kära lilla systerdotterdotter och hennes pappa som är föräldraledig ett tag till och råkar fylla år just idag, vilket jag glömt men läste just på Facebook 😊.
 
En fin vinterdag som jag hoppas även ni kan få njuta av.
 
 
 
 

Lissabon dag 2, Nationernas Park

Kategori: Resor och utflykter

Andra hela dagen i Lissabon gav vi oss ut på en ny utflykt. Från vår lilla gata gick vi förbi den fina järnvägsstationen, huset till höger.
Vädret var lika superfint som dagen innan. Redan vid elvatiden började det bli ordentligt varmt, men skööönt. Vi gick en bit till och fann nedfarten till tunnelbanestationen Rossio varifrån vi tog linje blå till Alameda  där vi bytte till  linje röd. Härliga kakeldekorationer var det på alla kommande stationer men de gick inte att fotografera förrän vi var framme vid vår slutstation, Oriente.
Det märktes att den linjen var betydligt nyare med all häftig konst. På vår slutstation fanns bl.a. en massa seriefigurer på väggen.
De små kalleknattarna är bekanta för mig som läste Kalle Anka som liten. De mer superhjälteaktiga figurerna känner jag inte till, förutom kanske Stålmannen i sin blå dräkt längst till höger. Detta är bara en del av den mycket stora väggmålningen.
 
Här ser ni väninnan S och allt färgglatt åt andra hållet.
Ute i dagsljuset igen såg vi flera höga hus med speglande glasfasader. 
Hotell Tivoli inrymdes i en av dem. För att komma till Parc des Nações, Nationernas park, var vi tvungna att passera genom en jättestor galleria som hette Vasco da Gama.
Affärerna tittade vi inte åt utan gick snabbt igenom. 
Vilken skapelse!! Ser ut som alla världens flaggor på rad bakom. Vi fick leta länge innan vi hittade vår svenska fana bland dem. När vi gått förbi flaggparaden möttes vi av denna glada figur, en smurf, eller hur?
Då bara måste jag sträcka ut armarna jag också 😄. En annan skulptur som fångade min blick var denna.
I Umeå i en rondell vid Strömpilsplatsen har vi nämligen en skulptur av samme konstnär, Anthony Gormley. Likadana huvudlösa torsos men ihopsatta på ett lite annorlunda sätt. 
 
Nationernas park är ett stort område med modern arkitektur. Många spektakulära byggnader. Här hölls världsutställningen 1998, läser jag i guideboken. Vi sökte oss dit pga av att där skulle finnas världens nästa största akvarium, men det tog oss ganska lång tid att finna just den byggnaden.
Så ser entrén ut där vi köpte biljetter i lucka. Ganska dåligt skyltat från vattensidan i alla fall. För att komma dit vandrade vi länge längs vattnet och tittade då och då på kartan, gick fram till fel byggnad osv. Men det var en fin promenad.
Bakom oss den långa och ståtliga Vasco da Gama-bron. Framför oss fler byggnader som hotell Tivoli med mera.
Vi gick längs en stenlagd strandpromenad men hade kunnat åka linbana.
Till slut kom vi i alla fall fram och kunde lösa biljetter till Oceanariet. Expediten frågade försiktigt om min ålder men jag kunde inte ljuga utan sa som det var, 64 år. Som 65-åring hade jag fått rabatt. Rackarns 😃 !
 
I nästa inlägg kommer akvariebilderna. Tyvärr inte alls så bra som jag önskat, men jag visar en del ändå.
 
Här i norr har vi fantastisk julstämning när man tittar ut genom fönstret. Varm julbelysning i fönster och på gårdar mot kritvit snö som täcker landskapet. Även trädgrenarna är vackert dekorerade. Bättre kan man inte önska sig. En bild från en promenad i närheten. Tyvärr ingen blå himmel på många dagar.
Jag har stressat med pynt, städning och bakande av pajer mm, men nu börjar lugnet infinna sig äntligen.
 
Jag önskar alla mina läsare en God Jul och ett Gott Nytt År! 
 
 

Till minne av Tusse

Kategori: Allmänt

Min älskade katt Tusse finns inte mer. Söndag den 21 oktober 2018 somnade han in på Marahällans veterinärstation i Vännäs. Jag saknar honom så. Nedan är en bild från i somras.
Jag tror han fick en fin sista sommar på stugan. Han verkade njuta och rörde sig fritt i allt större cirklar, som om han tänkte ta sig ett revir där. Problemen började när vi flyttade hem till Glassgränd i slutet av augusti. Hans aptit minskade och jag fick jobba för att hitta sånt han gillade.
 
En längre tid hade han magrat men då från en viss övervikt och när prover togs visade det inget fel. Så jag ändrade foder, lade in kattmalt, kokt fisk och annat gott som han tog emot. Hela tiden var han pigg, ville ut, busade inne men det var lite bök med maten, han som alltid varit så matfrisk och ätit allt. I februari i år togs alla prover igen, även ultraljud som alla visade helt okej värden.
 
När jag däremot tog honom till veterinären i slutet av september så visade provet på rejält försämrade njurvärden. Han vägrade tyvärr äta det speciella njurfodret, bara små portioner gick att få i honom, men kokt fisk, kattmalt, och mushbollar som jag fick tips om åt han i alla fall. De sista tre veckorna höll han vikten 3,6 kg. Han som vägde över 6 kg som mest.
 
Han var fortfarande pigg, ville ut och kolla reviret, spanade på fåglar och var som vanligt inomhus, låg i knäet eller bredvid. Det var bara maten det var problem med. Veterinären sa att han inte hade ont utan det var illamående som förstörde aptiten. Jag förstod ju att det inte skulle gå i längden men hoppades förstås.
 
Sista dagen var vi ute tillsammans. Han var som vanligt, till och med piggare, tyckte jag, då han sprang långa sträckor i full fart. Men på kvällen fick han något epilepsiliknande. Bara nån sekunds anfall då kroppen som i ultrarapid vände sig med benen uppåt. Det hände någon gång till under natten. Den natten drack han bara, åt ingen fiskportion som han brukade, där i sängen vid mina ben. 
 
På morgon kom anfallen tätt så jag förstod att nu gick det inte längre. Jag ringde min vän som hämtade oss och skjutsade till jourveterinären. När jag lyfte Tusse och bar honom nedför trappan till buren tryckte han sitt huvud mot mitt bröst. Det var så fint, en sista kärlekshandling från min älskade lille vän.
 
Tusse blev drygt 13 år. Han föddes hemma hos mig på Gustav Garvares gata den 9 september 2005. 
Här är han 4 veckor. En ställning som han gillade, kan man se på senare bilder.
Den här tagen tre år senare då vi flyttat till Ersboda med skog och natur runt. Jag har massor med underbara bilder av honom, bara svårt att välja. Det var nog tur att jag inte hade digitalkamera när de var pyttesmå för då hade jag väl inte gjort annat.
 
De var fyra syskon som kom till världen en kväll och natt i en blå plyschigloo i mitt burspråksrum på 3 våningen. Mamman Morka lever fortfarande hos min bror söder om Örnsköldsvik, drygt 17 år.
 
Min inglasade balkong gav dem då möjlighet till lite utekänsla. Här är alla fyra syskonen tillsammans vid juletid. De är då ca 12-13 v. 
Desirée i mitten är fortfarande kvar hos mig. Tiger längst till vänster vet jag inte något om då han var tvungen att byta familj pga skilsmässoproblem, Tusse känner ni ju igen och lille Linus längst till höger dog redan för några år sen pga akut njursvikt fick jag veta från den familj där han bodde. Jag tror han blev nio år.
 
Desirée saknar också sin bror, märker man. Det var tydligast de första dagarna då hon gick ut och letade efter honom, men sen dess har hon blivit mer högljudd, kräver lite mer uppmärksamhet på morgnarna när jag vill sova längre 😉 t.ex. Hon har inte tagit Tusse plats i knäet utan börjat lägga sig på soffryggens kant bakom mitt huvud, ett mjukt varmt kurrande huvudstöd.
 
Jag är så glad och tacksam över alla fina minnen under dessa 13 år. Min fina Tusse som gillade grönt.
Här tre år gammal 2008. Nedan 9 år äldre sommaren 2017.
I bakgrunden huslängan där vi bor. Den sista bilden jag tog av Tusse var tillsammans med sin kära syster Desirée på balkongen den 10 oktober i år.
Det var fruktansvärt svårt att börja göra det här inlägget, men nu känns det okej. När jag ser alla fina bilder av honom blir jag så glad av att ha fått ha denna fina katt i mitt liv hela 13 år.
 
Ute börjar nu den fina vita snön försvinna av regnandet, tråkigt nog. Då blir det mörkare igen, men adventsljusen lyser upp tillvaron som tur är. Önskar er alla en fin förjulstid!
 
 

Borgvandring i Lisssabon

Kategori: Resor och utflykter

Efter vår sköna lunchpaus i skuggan begav vi oss ut på borgområdet där vi upptäckte små konstverk att fota och beundra.
Mer eller mindre trevliga.
Ganska ilsken fisk, eller är det en orm? Huvudet påminner lite om Kalle Ankas också om man bortser från tänderna 😄. Här får jag en övergång till mer levande djur.
En alldeles egen parkdel för duvorna. En bit bort vår vackra speciellt tecknade påfågel.
Otroligt fin. Skulle velat se den med uppspärrade stjärtfjädrar. Hibiscusblommorna var också vackra.
Oktobersolen gassade så jag tog en liten paus i skuggan i vad som såg ut som en samlingsplats för många.
Sen var det dags för lite trappor.
S i filmstjärnepose. Vi går sen över bron in i Castellet.
En skönt skuggig innergård.
Därifrån gick vi en brant trappa upp på en mur att vandra runt på... 
och torn av olika höjder att klättra upp i.
Fin utsikt över Lissabons centralare delar mellan skuggande trädkronor.
Tiden gick fort. När vi kände oss nöjda och mätta av dagens borgintryck promenerade vi ner till den första utsiktsplatsen igen för att ta spårvagn 28 tillbaka. Jag fick en impuls och frågade om vi var på rätt, vilket var tur, för vi hänvisades till nr 12 denna gång och kom snabbt tillbaka till torget Martim Moniz där vår utflykt började med köande över en timme för att åka upp som jag nämnt tidigare. Det visade att det fanns snabbare vägar. 
Denne ståtlige man med tofsar runt halsen och en båt (?) med duvor i famnen stod vid hållplatsen där uppe. Nere vid torget  Praca da Figueira nära där vi bodde tittade vi upp mot borgens murar där vi nyss varit.
En fin kakelfasad bjuder jag också på innan vi går åter till vårt hotell.
Det hade varit en ganska intensiv första dag så det var skönt med en stunds behövlig vila innan dusch och fixa till sig för middagen. Dags att gå ut i den varma Lissabonaftonen.
Jag är så stolt över min fina klänning som ser ut som en Desigual men är en billigare variant från Fannys som jag köpte på rea här i Umeå. Den är i polyester som jag egentligen inte trivs i då jag föredrar naturmaterial som bomull eller viskos, men jag kunde inte motstå den.
 
Vi åt tonfisksallad på en uteservering bland många och drack ett gott glas grönt vin, Vino Verde. När vi önskade vitlöksbröd till blev det lite halabalou. En servitör (inte vår) kom ut och viftade dramatiskt med armarna att han inte hade någon möjlighet att göra vitlöksbröd för då behövde de en jättestor ugn mm, mm. Vi ville inte öka på hans upprördhet utan höll bara med. Han kom nämligen med vanligt bröd samt en såskopp med skirat smör där skivad vitlök simmade omkring. Vi fick alltså doppa.
 
När sen vår servitör kom sa jag lugnt att det bara var att smöra en vanlig skiva bröd och pressa vitlök på innan den värmdes i ugn. Jag vet, sa han och himlade lite med ögonen, men ... Så det var tydligen inte han som bestämde. Nåväl det blev gott i alla fall.
 
Vi unnade oss en liten promenad och tittade in i några souvenirbutiker. Jag köpte med mig fina underlägg av kork med vackert mönstrat kakel på, både till mig själv och till mina tre kattvakter. När vi skulle gå berömde ägaren mig för min mycket vackra klänning!! Sånt gläder och värmer 😉.
 
Nu har novembersolen och kylan bytts ut mot gråmoln, plusgrader och vinande stormbyar utanför mitt arbetsrumsfönster. Frosten på gångbanorna har snart tinat bort. Fast vi inte har haft snö har frosten gjort marken fin och ljus, men nu blir det mörkare igen, tyvärr. Advent på söndag och än ingen snö. Regn och regnblandat har de lovat. Jag längtar snö nu när vinterdäcken är på och rabatterna har fått skyddande granris. Vintermörkret är tungt nu när dagarna är så korta och snö skulle verkligen lysa upp litegrann. 
 
Hoppas snön snart kommer. Hoppas också ni har det gott var ni nu befinner er!
 
 

Lunchdags

Kategori: Resor och utflykter

Efter vår promenad uppåt till borgen med en sol som värmde allt mer var det skönt att kliva in i skuggan på en mysig restaurang från 1200-talet.
Ja, restaurangen är inte så gammal men byggnaden. Ett av Lissabons mest exklusiva lägen står det i guideboken som också föreslår att vi ska sitta ute och njuta av utsikten. Ändå väljer vi insidan.
Vacker gregoriansk munkmusik fyller valven men innan vi satt oss byts den tyvärr ut mot modernare toner.
Som tur är har hovmästaren känsla för miljön och strax kommer istället vemodig men vacker fadomusik ur högtalarna. 
Som ni ser gassar solen utanför med ca 30-32° i skuggan, men vi mår bra inomhus, så svalt och skönt. En risotto med vilda räkor, lime och koriander lockade mig och den smakade också jättebra.
Jag tror jag börjar lära mig tycka om koriander som jag först tyckte bara smakade tvål, men nu inte är så dum ändå. Just idag har jag köpt hem den kryddan till en indisk fisksoppa jag ska prova att bjuda någon på. 
 
Efter en behaglig lunchpaus gick vi ut igen till det soliga borgområdet. Fina flaggor vajade däruppe.
Området var stort och vi strosade på måfå lite hit och dit. En vacker kvinnoskulptur fanns att beundra.
Något namn på skulptur eller konstnär hittade vi inte men däremot vackra påfåglar i parken.
Och senare en med annan teckning högt uppe på en mur.
Så roligt att fotografera när man går omkring och upplever ny miljö. Mer bilder från borgen Sao Jorge kommer senare.
 
Ute ännu en gråvädersdag.  Det regnar inte men vätan hänger i luften, bara 4° idag men det har varit varmare denna vecka. Så synd att man inte kan golfa. Ja visst kan man om man gillar grått och vått, men det gör inte jag. Så snart solen återvänder brukar ju också frosten komma så det ser nog ut som att golfsäsongen är över nu.
 
Ha en fin novembervecka! 
 
 

Lissabon första utflykten

Kategori: Resor och utflykter

Efter besöket på turistbyrån letade vi oss fram till den berömda spårvagn 28 som det tydligen stod om i allas guideböcker eftersom kön till hållplatsen ringlade sig lång. 
Här är en som väntar på att få köra fram. Ägarna till många tuc-tucs försökte få oss väntande att ge upp och istället åka med dem upp till borgen Sao Jorge, men de flesta av oss stod tappert kvar.
En del av tuctucarna var blomsterprydda och de verkade ha kvinnlig chaufför, enligt vad jag såg.
 
Början av kön var som tur i skugga då solen gassade hett. Jag köpte mig en mugg med fräscha frukter i bitar, speciellt ananasen smakade läckert. Lite extra vätska fick man också i sig på köpet. När vi äntligen efter ca en timmes väntan fick stiga på spårvagnen var vi förväntansfulla att se vad denna färd skulle bjuda på.
Visst var det en fin gammal spårvagn med härlig träinredning men det var ju alla andra spårvagnar också. Snacka om att lura turister. Det var en alldeles vanlig tur som stannade vid många olika hållplatser där smartare, troligtvis mer bekanta med staden, klev på utan att alls ha stått i kö. Ett läckert hus med runt hörn fotograferade jag när vagnen saktade in, annars skakade den ganska mycket.
I övrigt var det inga speciella scenerier längs vägen, som kändes onödigt lång när jag tittade på kartan. Vi verkade ha hamnat på "mjölkbussen" turen som tog flera ytterområden. 
Fina mosaiker fanns det gott om men ofta lite slitet och smutsigt som den här fasaden. Även porten kunde ha varit jättefin, men man kanske inte har råd att fixa till utsidan, tänker jag. Till slut kom vi till en utkiksplats som vi gissade var vår slutstation och gick av. Helt lätt var det inte att uppfatta förarens ord när han ropade upp hållplatsens namn men vi lyckades gå av innan spårvagnen vände neråt igen. Så snopet om vi bara hade åkt runt 😊.
 
Largos das portas do sol var namnet på utsiktsplatsen som bjöd på fina vyer över Lissabon.
Panteo National kan vara det bulliga tornet vi ser till höger om palmen. Så här i efterhand vore det kanske bättre att ha tagit en rundtur med röda bussar, sådana som snurrar i staden hela tiden, där man kan stiga av var man vill och får info i hörlurar på engelska. Men det gick egentligen ingen nöd på oss så här heller.
Här uppe hörde vi den första svenska kommentarer från en ung skånsk kille. "Är ni svenskar", sa han och vi svarade ja, mer var det inte :). Turister var det däremot gott om, men inte just nordiska där vi var.
Åt andra hållet lite enklare hus, lite mer slitet. Efter dessa olika vyer över staden promenerade vi en liten bit och kom till Santa Lucia-kyrkan...
...med en fin blomsterpark runt omkring.
Fram med kartan för att hitta till borgen Sao Jorge och så började vi en delvis mödosam vandring uppåt.
Som jag här tittar ner på. Att den var jobbig berodde nog på att det var rejält varmt och att vi började bli hungriga. Här är i alla fall ett delmål, den fina porten.
Vi betalade entré och gick in i borgområdet Bairro de Castelo. Även där bjöds på hänförande utsikt över Lissabons olika delar. Nedan tror jag att vi ser området Alfama och Nationalmuseét.
Om jag zoomar in ser man också långt där borta Kristusstatyn, Cristo  Rei, en 28 m hög staty på en 82 m hög sockel.
Den invigdes 1959 och är inspirerad av den mer kända som finns i Rio de Janeiro.
Vi vandrade sakta runt borgområdet i skön trädskugga.
Längs muren fanns kanoner med jämna mellanrum. Väninnan S valde att synas vid en av dem.
Termometern var nu uppe i minst 30° i skuggan så vi sökte oss in till en skuggigare plats men först en vy över vår del av staden, alltså där vårt hotell låg.
Vi bodde i området Baixa, också benämnt Rossio. Inte långt från våra gator låg ruinen som ni ser i mitten. Klostret och kyrkan Igreja do Carmo från 1300-talet vars tak rasade och dödade församlingen på allhelgonadagen 1755, läser jag i guideboken, inrymmer nu ett arkeologiskt museum.
 
Nästa inlägg möter ni oss i skön skugga på en medeltida restaurang. Ute här i Umeå är nu marken vit efter virvlande snöfall igår och idag. Det är nu ikväll - 3° så än ligger det kvar men mitt på dagen har solen värmt till någon plusgrad så långvarigt tror jag inte det blir.
 
Ha en skön helg!
 
 

Lissabon

Kategori: Resor och utflykter

Det blev en höstresa i år också. Ganska sent bestämde vi oss för att åka till Lissabon några dagar. Vi bokade flyg med Norwegian som lovade rea, nja, och fann hotell via nätet ganska lätt. Fast vi inte kände till stadens områden hade vi tur och hamnade helt rätt. Söndag kväll den sista september vid 16.30 lokal tid (en timme före oss) landade vi och fann en buss från flygplatsen som tog oss till centrum. På närbelägna Praca Figueras steg vi av och drog våra väskor på kullerstenslagda smågator till vårt hotell Rossio Garden. Nästa morgon vid nio tog jag en bild av utsikten från vår franska balkong.
Se hur lugnt det är på gatan så tidigt. Från lunch och framåt kantades husen av uteserveringar fullt med folk av alla nationaliteter. På söndagkväll var vi ganska trötta och gick bara några steg till restaurang Il Mulino där de åt läckra skaldjur vid grannbordet. Vi beställde samma sak och njöt av friterade räkor, musslor och bläckfisk tillsammans med oskalad potatis, broccoli och citron. Såå gott! 
Misto fritto. Det var nog godare än det ser ut. 
 
Vi hade inte planerat resan utan nästa morgon gick vi gatan ovan mot torget Restauradores för att hitta turistinformationen.
På torget som omgavs av den trafikerade Avenida da Liberdade på båda sidor stod denna obelisk. Den restes på 1870-talet som minne av återinförandet av monarkin 1640, läser jag i guideboken. Turistbyrån var inte lätt att hitta, mycket dåligt skyltat, tyckte vi. Istället fann vi denna söta vagn som vi senare kom att åka med uppåt.
Elevator Gloria heter den. Väninnan ville absolut åka direkt men jag vägrade innan vi funnit turistbyrån och skaffat oss något slags kommunikationskort. Många kölappar framför oss men ändå gick det snabbt att komma fram då många lämnat sina lappar och turistinformatören fick trycka fram nummer efter nummer utan att någon kom. Vi köpte oss ett Lisboa card som gjorde att det var gratis att åka alla allmänna transportmedel och rabatt till diverse arrangemang. Så här i efterhand förlorade vi nog en del på det, men det var i alla fall bekvämt att slippa köpa biljetter.
 
Mer om Lissabon senare. Hemma igen hos mina kära katter varav Tusse blivit njursjuk så det var riktigt jobbigt att lämna honom och åka iväg fem dygn, men nu är jag här och kan sköta om honom lite bättre. Nu är det bara 1 plusgrad så det blir nog en frostnatt till. Än är i alla fall många färgglada löv kvar och hösten visar sin finaste sida även i vårt svala land. I Lissabon var det härligt varmt 😄.
 
Ha en skön vecka!
 
 

Födelsedagar o val

Kategori: Katter

Mina små har fyllt år, 13 år blev de igår, på självaste valdagen. Jag fyllde gammal Beatleslåt några dagar innan och bjöd som vanligt syskonbarnen med familjer på kalas. Hemgjord tårta blev god om än ingen skönhet.
Av brorsdottern fick jag bl.a. en fin bukett.
Ute dignar tomaterna som jag drivit upp från frön.
Med dessa tre bilder visar jag var min sympati ligger avseende partierna 😉. Jag gick till vallokalen före tio och då var kön ganska liten. Senare blev det lång väntetid har jag läst, pga sekretessen att bara en i taget fick gå in och välja sina valsedlar. 
 
Småtomater har jag också och de är supersöta. Som mer mogna, förstås.
Jag har en planta här hemma och den ovan på stugan. Dit ska jag åka strax för att hämta hem de mer mogna och städa undan lite sommarpynt utomhus. Jag tar det långsamt för än kan det vara fina dagar om man vill sitta ute en stund.
 
Mina katters 13 år omräknat till människoår blir 68 och det är väl inget ålder att klaga på. Tusse äter dåligt men jag får i honom kokt fisk, kattmalt och även lite fryst färskmat som jag kokar för rå äter han den inte. Men torrfoder ratar han och även en del av mjukmaten han tidigare åt. Det gick bra i sommar på stugan men sen vi kom hem har han blivit mycket mer matvägrande och jag får jobba på för att han ska få i sig något.
Han har två rivaliserande katter som vill ta över reviret så han är på sin vakt. Bara 4,1 kg väger han nu. För två år sen var han uppe i 6,2 kg men det var något överviktigt. Jag är allt lite orolig. Vi ska besöka veterinären på torsdag för koll.
Här spanar han i mörkret. Undrar vad det är för runt ufo som visar sig bakom honom?
 
Lilla Desirée mår bra men är den som är lite för matglad istället. 
Fin bild kunde det blivit om inte blixten gjort hennes ögon så mysko. Vi var ute en stund på kvällen efter mitt kalas, jag och mina små.
Så lugnt i området i skymningstid efter kl 20.
 
Jag och väninnan har börjat med sensommarens/höstens skogsluff. En dag var vi i skogen nära Nydalasjön och avslutade med fika vid vattnet. Då fick vi kärt besök.
S delar frikostigt med sig av sin smörgås. Jag var lite snålare men de fick smaka min goda vinbärssockerkaka.
Bara lite för jag var sugen själv. Så roligt när de kommer så nära utan att vara påträngande.
Närkontakt! På stugan har vi de senaste två somrarna knappt fått några andbesök och det är så tråkigt. Jag tror det beror på att en åretruntboende vid den större Piparbölesjön har börjat mata dem med solrosfrön och annat gott så de har inget behov att hälsa på vid våra bryggor i Kullasjön.
Därför var det desto roligare när vi fick mata änderna vid Nydalasjöns norra spets. Är dålig på väderstreck trots att jag orienterar, men jag tror det är norr där badplatsen ligger. Ja, badtiden är över men oj, vad jag har simmat denna underbart varma sommar. Nästan så man är nöjd 😄.
 
Ha det så gott denna eftervalsvecka!
 
 

Blombilder

Kategori: Blommor

Nä, jag har inte helt slutat blogga, men nästan, i alla fall i sommar. Här kommer några bilder på blomster från min stugvistelse.
Min kära röda solros som jag fotograferar varje sommar. I år har den haft otroliga nio blomster samtidigt, aldrig varit mer än fyra-fem tidigare år. Ännu närmare.
Röda solrosor är också en fascinerande ny bekantskap. I juli
I augusti.
Rudbeckian är alltid lika fin.
Ännu blommar den fast de andra börjar sina i sitt blommande.
Inte många änder har besökt oss denna sommar, men här är en andmamma med fem ungar i sin kull från den 21/7. 
 
Kanske blir det mer om sommaren 2018 senare, kanske inte. 
 
 

Sommarliv juli 2018

Kategori:

En regnig dag och behovet av ren tvätt har fört mig hem några timmar så nu ska jag äntligen dela med mig av lite bilder och tillvaro denna fantastiska sommar. Visst, man kan klaga på värmen och oroa sig för torkan, men just nu gläds jag åt det regn som äntligen fallit över oss efter många många dagar med rejäl högsommarvärme. Som mest har jag sett +33° på termometern i skuggan och +25,5 i vattnet där vi har vår kära stuga. 
 
Den första juli däremot startade med en rejäl hagelskur.
Den 15 juli hade vi turen att få hela 23 mm regn som den gången också började med hagel och idag kom det ungefär lika mycket till. Ändå blir blåbären små jämfört med tidigare, mer normalvarma och regniga, somrar.
 
Här kommer lite om det jag varit med om i juli. Lilla älsklingen, mitt syskonbarnbarn, har jag fått träffa flera gånger vilket är en ren njutning. Hon sprider så mycket glädje av att bara finnas till. 
Den 6 juli myser hon med så fin förklädesklänning, som farmor sytt, sittande bland vitklöver på mors och morfars stuga. Runt oss arbetade humlorna flitigt.
Har ni tänkt på att vitklöver doftar så gott?
 
A med sin lilla flicka i gröngräset.
M ser verkligen ut att vilja förklara för sin mor hur det hänger ihop. Och nedan skulle hon väl passa i programmet "Vem bor här?".
Full av liv och glädje smittar hon mig så härligt. 
 
Vi tog en liten promenad ner till sjön.
Med mörka moln i bakgrunden avstod vi att bada, men det var skönt att doppa fötterna i alla fall.
 
Några dagar senare, den 11, hade jag besök av UMeGänget på min stuga. Nio personer var vi som njöt av finvädret, prövade olika utomhusspel och åt gott. 
Karlarna var bra men denna gång vann kvinnorna stort.
Ett nytt spel som hette Dropping Hood var jättesvårt, men vi försökte i alla fall träffa trianglarna med de mysko golfbollpilarna som man skulle kasta rakt upp för att få dem att stanna stående i marken. Måste träna fler gånger och kanske inte i så hård mark pga av torkan. Längst upp till höger anar ni några vita band dit jag kastat.
 
Varmt var det den dagen också så vi valde att sitta i skuggan på bryggan och äta av knytkalasbuffén som vi dukade upp i uterummet, lite mer skyddat för flugor och solvärmen.
Bada var det tyvärr inte många som ville men jag fick i alla fall sällskap av två modiga i det 24-gradiga vattnet.
 
På andra sidan sjön var det mer aktivitet av färgglad art.
Dags för lite fågelbilder och annat från stugnaturen. Flugsnapparparet kämpade med att mata sin ungar men till slut var det dags för tittut. Först herr svartvit flugsnappare...
 ..och sen frun med unge nr 2. Hur jag nu kan veta det?
Jo, den första flög lite fel och hamnade på vår altan.
Självklart ville jag ta en bild men då hann den också flyga in i stugan. Som tur var hade jag besök av vännen som lyckades få tag i den bakom soffan och släppa ut den. Fri flög den tillbaka till björken närmast holken.
 
Den här hackspettungen var där och störde men med min kameras långa zoom blev den rädd och slutade oroa föräldrarna.
Vid holken är det nu så tyst sen alla flugit därifrån den 8 juli. Dagen innan hade jag också lyckats få syn på ovanliga bevingade besökare, nämligen större korsnäbbar.
De kvittrar så glatt och hade vänligheten att stanna kvar tills jag hunnit få några bilder av de fina.
Snygg, inte sant? Bilden togs i motljus men med lite extra belysning i efterskott framträder färgerna.
 
Min kära Desirée hälsar mig mest varje dag när jag varit borta några timmar med att rulla i glädje när jag stiger ur bilen.
Så härligt att hon mår bra, hon som i sommar nästan aldrig är inomhus utan spanar och jagar på tomten när hon inte vilar vid sin stora tall.
Gääsp!
 
Tusse vill ha stol med stoppad dyna precis som jag föredrar.
Lite mer störd av grannkatter är han nu när han inte äger något eget revir, men jag tror ändå han trivs för det mesta. Han sover inne hos mig åtminstone några timmar per natt, men Desirée har jag inte fått in alls nattetid på en dryg vecka. 
 
Vännen tittar förbi mest varje dag och vi tar oss några sköna korsordsstunder i skuggan när vi orkar för värmen. Ett dopp har det också blivit för honom som inte badat utomhus på några år.
Mer bilder har jag förberett men de får vänta ett tag till.
 
Med hopp om en fortsatt fin sommar till er alla! 
 
 

Stugliv

Kategori: Djur och natur.

Jag har som kommit av mig med att blogga regelbundet nu, verkar det som, och så är det väl sommartid när jag mest bor i stugan där jag inte har någon dator. Idag är jag hemma en stund och tänker då bjuda på lite bilder från Kulla där stugan vår är belägen.
Jag börjar med min senaste bild, Kullasjön nattetid. Kl 4 igår natt var jag uppe och släppte in eller ut någon av katterna. Vi har haft flera underbart sköna dagar med värme långt in på senkvällarna, lite knott men knappt några mygg alls. Det har varit behagligt att arbeta i trädgården sent när tv:s programutbud varit dåligt, i alla fall för mig som inte ser på fotboll.
 
Jag fortsätter med vatten. Ett försiktigt besök av denna andmamma med hela tio ungar.
De kom aldrig tillräckligt nära för att jag skulle kunna mata dem (fast jag skaffat gammalt men fräscht bröd från Hissjö handel). Jag tror hon spanade in min Tusse som numera också vill smaka brödet jag brukar ge dem.
 
Mörtarna däremot tar gärna emot allt som går att äta. När de samlas vid bryggan kommer en betydligt större och försöker få sig ett skrovmål, storgäddan.
Den är inte jättestor men det finns en mindre också, därav namnet. Inte har den lätt att fånga sitt byte då mörtarna reagerar otroligt snabbt, har jag märkt.
 
I tisdags fick jag kärt besök av systerdottern med sambo och lilla M, min allra käraste lilla systerdotterdotter.
Jag vet inte om ni ser det men det är ett collage av två bilder för att få oss båda vuxna att se okej ut :). 
Jag tror hon trivs och även så pappa D som spanar bortåt.
 
Jag bjöd på matjesill med gräddfil, gräslök. färskpotatis och jordgubbar med glass efteråt. 
Skönt att sitta ute med inte alltför stark sol denna så varma tisdag den 26 juni. Molnig var förmiddagen men sen tog solen över allt mer. Lite senare kunde  A inte låta bli trots relativt svalt vatten utan simmade rakt ut i Kullasjön.
Visst var det kallt att stiga i men sen så härligt att simma runt en stund. 
Det märkte även jag som senare på kvällen också tog ett dopp. Men först lite mys med lilla älsklingen.
En bild bara på M försökte jag med men likt katterna mina ville hon undersöka kameran och kom allt närmare.
Såå söt hon är med lite busig blick i sina grönbrunblå ögon, en perfekt blandning av föräldrarnas olika ögonfärger! Hon kämpar för att komma allt högre upp, inte bara krypa utan även stå på sträckta ben är nu på gång.
 
Närmare än så kommer vi inte utan nu avslutar jag mitt inlägg utan att veta när nästa kommer. Det beror lite på vädret, är det fint lockar andra aktiviteter, vid regn och rusk kanske jag tar mig lite datortid.
 
Ha en skön sommar!
 
 

Grönskande Uppsala med slottet

Kategori: Nära och kära

Tja, rubriker är inte alltid lätt. Jag är fortfarande kvar den 5 maj i Uppsala då sommarvärmen fick oss att vara mest utomhus. Vi promenerade sakta mot centrum och jag njöt av grönt gräs, nyutslagna löv och sommarklädda studenter (gissar jag) . Ett mysigt hus vid en park, kanske en läroanstalt av något slag.
I parken före såg vi en samling studenter iklädda bl.a. tyllkjolar diggandes lite mysig musik från min tid, 70-80-tal. Vi gick vidare mot Botaniska trädgården, fastnade för lite färgglada tulpaner på vägen dit.
Väl framme var det så här fint, somriga gröna och blå färger och jag med barnvagn i trädskugga.
Jag skickade hem denna bild till vännen i Umeå så han fick sukta lite efter sommarvärme. Men det var inte så dåligt där heller förutom kallblåst. På söndagen när jag var hemma igen blev det betydligt varmare.
 
Fiket i huset mittemot var stängt men på andra sidan vägen där det kanske var mer botaniskt fanns ett annat café.
Än så länge mest jordfärgat men nu någon månad senare är det säkert mycket finare i blomstersängarna. Café Victoria heter fiket med en lång kö till kassan.
Länge stod jag i kö utomhus men när vi kom in genom dörrarna såg jag först ingenting pga ljuset ute, men sen upptäckte jag att det inte var så långt kvar.
En linnebit frestade. Tosca är jag också väldigt förtjust i men nu var det mat som gällde då det var lunchdags. Utomhus hade A med M i vagn valt en mysig plats.
Vilket gladde mig mycket som synes. Caféet bjöd på jättegott bröd som jag smakade innan maten kom. A träffade en bekant som också visade sig ha koppling till Umeå.
Äntligen kom vår färskpotatissallad, min med vegetariska röror och A:s med skinka (fast hon beställt lax). 
Jättegod var den och härligt mättande fast det ser ganska lite ut, märker jag nu :). Efter en skön stund i trädgårdsfiket strosade vi vidare mot slottet.
Lite närmare här en port som vi inte gick igenom, med barnvagn så förståeligt.
Istället gick vi runt slottet med fin utsikt över staden.
Domkyrkan med de två tornen ser man lite överallt.
Från slottets innergård ser man långt. Även jag ville fotas med denna vy.
Upp till klocktornet kunde man också gå men vi avstod då där var gott om trappor.
Så fint med sommarstrosande människor överallt och även de som slagit sig ned på en filt för att ha picknick i parken nedanför. Vi hade tid att ta hänsyn till då jag skulle hem samma dag men jag var jättenöjd att ha fått så mycket sommar på en dag.
 
Linné dök upp på en liten plätt på hemvägen.
Till Linnéträdgården gick vi dagen innan men aldrig in då nästan inget växte än. Då har jag kvar ett fint ställe att besöka senare :). 
 
M började vakna till och hade show i vagnen.
Charmtjej, inte sant? Även hemma fanns glädjen kvar
Hon har en härligt spjuveraktig blick, tycker jag.
 
Efter lätt middag tog jag bussen ner till stationen för att åka hem. Lite tidig var jag och hann ta några bilder.
En skulptur liknande denna har vi också här i Umeå, den är mer guldfärgad och står vid Strömpilen, samma konstnär. På bussresan till stationen såg jag att varje utecafé var fullsatt och så här såg det ut framför stationsbyggnaden.
Jag frågade en väktare om det var en speciell kväll, men hon svarade glatt att det bara var sommarvärmen som lockat ut alla.
 
Sista bilden innan jag klev på tåget kl 19.07 var cykelparkeringen som är gigantisk.
Här i Umeå har de försökt anlägga cykelparkeringar i anslutning till järnvägs- och busstation men bara enstaka cyklar står där. Vi är bortskämda med att kunna cykla ända till centrum och parkera nära Rådhustorget, men det är en hel del klagomål på folk som cyklar på gågator och trottoarer. I Uppsala fungerar det bättre med bara gående i absoluta centrum, upplever jag. Ju mer vår stad växer måste vi nog också klara av att lämna cykeln längre bort, det handlar ju bara om ca 100 m.
 
Ca 7 timmar tog tågresan. Jag läste en bok av Katarina Mazetti som utspelade sig i 70-talets Umeå, löste fyra Sudoku, åt ofta, pratade med stolsgrannen bredvid som också gillade fåglar som jag och halvsov sista biten från Härnösand ungefär. Min käre vän var snäll och hämtade mig på stationen kl 2 på natten för skjuts hem. Det uppskattade jag mycket.
 
Idag har vi äntligen fått en rejäl men tyvärr för kort regnskur. Det blev i alla fall blött på marken och pölar som ligger kvar nu några timmar senare. Blåmörka moln ger förhoppning om mer vått. Bara +12° och kylig vind gör att det är skönt att sitta inne och blogga klart om Uppsalaresan.
 
Nu är systerdottern med familj här uppe för att bl.a. fira dop i Bygdeå Kyrka på söndag. Där döptes och konfirmerades hon också för 35 resp 20 år sen. Efter det planerar jag att flytta ut till stugan någon dag kommande vecka, beroende på vädret.
 
Önskar er en fin helg! 
 
 

Promenader i Uppsala

Kategori: Nära och kära

Ute vill jag vara då växterna önskar skötsel och vädret är gott, men vinden är än lite sval så jag försöker blogga en stund nu på förmiddagen. Från sista Uppsalabesöket finns många bilder kvar. Fredag den 4 maj var lite sval och mulen, ungefär som hemma i Umeå  men blommade gjorde det mycket mer.
Lite ljusare rosa eller nästan vita blommor. Undrar om det också är körsbärsträd?
Stolt moder med sovande liten baby.
 
Lite knalligare rosa blom fanns i en liten park framför det fina blå huset jag visat tidigare.
Där hittade vi en nedfallen eller nedriven blommande kvist som jag tog upp.
Lillan sover så sött omedveten om att jag kommit. Jag satte blommorna i ett glas vatten och knopparna slog ut så fint till frukost dagen efter.
 
Vi såg också andra blommande träd. 
Jag vet inte men gissar att det kan vara en magnolia. Någon som vet? Den gula nedan är väl forsythia?
Så fin den också fast det bara är en buske och inget träd. Den växer inte här uppe i umetrakten.
 
När vi kom fram till lägenheten efter vår blomsterpromenad blev det tid till lite skoj.
En ljuvlig liten tjej nära till glädje, men också andra känslor emellanåt. Av någon anledning blir det inte då jag fotograferar :).
 
Nästa dag, lördagen den 5 maj, bjöd på härligt sommarväder så vi tog en tidig promenad i villakvarteren där det bl.a. fanns en Norrlandsgata.
Fina hus fanns det gott om.
Stora och pampiga, inte små en och 1,5-plansvillor som här uppe i norr. Det ovan är förstås en av de större.
Ett läckert hus i funkisstil (tror jag).
 
En med fint smidda grindar.
Blommande träd överallt gladde mig så.
Här kantar vitblommande träd en hel gata.
Lite små än så länge men det blir säkert jättefint om några år när de vuxit till sig.
 
Efter promenaden tog vi itu med att städa den fina balkongen. Här visar vi vår glädje när vi var klara.
Tre generationer fast inte i rakt led då jag är moster och mormoster, inte mamma och mormor. Men vad gör väl det när vi trivs så bra tillsammans. Blåblommiga kläder har vi alla tre också, helt oplanerat och omedvetet.
 
Apropå blomster så vill jag visa en bild från min stad som nu för första året har fått blommande äppelträd på det ombyggda Rådhustorget.
Tyvärr motljus så inte den bästa bilden. Framför står statyn Standing Man som så här års verkar lite för påklädd. Bland träden finns också många små fontäner som jag kanske kan fotografera en annan gång.
 
En golfrunda kanske det blir idag efter att jag plockat nässlor för att göra fint gödslande nässelvatten till växterna. I torsdags var jag och vännen på Umeå Golfklubb i Holmsund för årets första golfrunda. Lugnt och skönt var det, inte stressigt alls då inga andra golfspelare kom efter oss. Solen sken och vindarna var milda. I fredags hade vi + 27°. Då badade jag två gånger i vår lilla Kullasjö som bjöd på nästan 20-gradigt vatten. Vilken underbar början på sommaren 2018. Hoppas den fortsätter så men med lite avbrott för behövligt regn.
 
Ha en skön söndag och veckan som kommer!