Nytt artmöte
Igår den 16 maj som lät oss Umeåbor ana en annalkande sommar med ljumma svaga vindar och en temperatur upp till + 17° var jag och vännen ute i Holmsund när mörkmolnen snabbt närmade sig. Vi tar en tur ut till hamnen och vindkraftverken, föreslog jag, innan blåhimlen försvinner helt.
Där mötte vi två gäss av för mig en helt ny art.
På avstånd liknar de kanadagässen men närmare ser man tydligt skillnaden, mycket mera vitt och mycket mindre är de. Jag blev så lycklig och fick låna vännens nyinköpta kamera, en Casio Exilim med 12,5 zoom, 5,5 mer än vad jag har på min kamera som ändå inte var med.
Vi behövde ingen kikare för vips hade de flugit upp och landat på stigen vi gick.
Så söta och relativt sällsynta här uppe, de vitkindade gässen.
När vi närmade oss lät de höra varnande oink, oink och gick förnärmade över stigen mot det öppna vattnet.
Själva uppfluget hann jag inte fånga. Jo egentligen lite av det, men det blev för suddigt. Lite mindre suddigt blev nästa bild där man kan se den pampiga längden på vingen.
Nöjda med dagens fågeldramatik strosade vi tillbaka till bilen. På kajen pågick ett annan sorts dramatik när en del av ett gigantiskt, blivande vindkraftverk lyfts över på lastbilen för vidare befordran till Nordmaling, tror jag.
En av vännerna i UMeGänget jobbar som vägtrafikledare och vägleder just dessa stora fordon till Nordmalingsberget där många vindkraftverk redan byggts.
På vägen ut från kajen får jag också se ett par uppburrade ringduvor i varsin björk samt en svärta simmandes. Tre nya arter för i år men endast en av dem helt ny sen jag började skåda fågel:).
I morgon ska utställningen på Atelje Plikt förberedas. Där är jag med sen i januari och ska nu få ha med två eller tre tavlor bland de andra 8-9 konstnärer som varit med mycket längre och har större kunskaper. Det är roligt att få lära sig mer och få hjälp med hängning av tavlor vilket jag tycker är svårt. Inte att spika upp dem förstås utan att arrangera tavlorna på bästa sätt.
Har ni vägarna förbi Riddargatan 2 på Haga i Umeå så gör ett besök på Atelje Plikt. Utställningen invigs på Kulturnatta lördagen den 19 maj kl 14 och pågår hela natten. Därefter varje dag 20 - 27 maj kl 12 - 16. På måndag den 21 ska jag och en till vara där hela tiden. Vi bjuder på fika också:). Välkomna!
Åter till Gardasjön
Dag 4 på vår resa till norra Italien valde vi att åka på en egen utflykt till Gardasjön. Gårdagens bussstrul var ett minne blott och vi hade upptäckt att hotellet hade egna minibussar som gratis tog oss till Verona. Ååh, om vi vetat det dagen innan!! Tillsammans med Ingrid och Olle från Örebro åkte vi till järnvägsstationen Porta Nuova varifrån vi tog snabbtåget till Peschiera del Garda, en liten stad vid Gardasjöns breda ände.
Vi hade hittat en broschyr där platsen omnämndes som fiskeby och i närheten skulle en fantastisk botanisk trädgård finnas. Då vädret var osäkert och våren ännu var tidig, alltså inte så mycket växtlighet utslaget hoppade vi över besöket och strosade istället ut till hamnen.
Segelbåtar beundrar jag fast jag inte alls är någon seglare. En enda gång i mitt liv har jag seglat eller egentligen bara åkt med på en bekants segelbåt och det var i Turkiet 1992, utanför Marmaris, då det blåste väldigt lite, vilket passade mig utmärkt.
Vatten fanns överallt i staden och här är en liten flod innan vi kom ned till Gardasjön.
Den heter Mincio enligt Wikipedia. Där fann jag denna sötnos med sin häftiga frisyr.
En skäggdopping är det som vänder baksidan till. En annan fågel som dök upp lite överallt är sothönan. Den är riktigt sällsynt här uppe i mina hemtrakter till skillnad från i Gardasjön.
Ni vet väl hur jag fascineras av fåglar vid det här laget och det kommer en art till, lite längre ned:).
Himlen växlade i blå molnfärger mer eller mindre hotfulla men vi klarade oss utan att bli blöta.
Här är väninnorna som reser tillsammans. Min första utlandsresa följde jag också med Sofie, men då var även hennes mamma med, till Las Palmas på Gran Canaria påsken 1970. Ser ni så elegant hon ser ut bredvid mig vars fladdrande kläder och väska gör att jag ser ut som en slasahas? Jag kan skylla på att det blåste precis som det gör här utanför nu, igår, i förrgår och bara jämt denna vår.
Lite svenska färger lyser upp. Kombinerad trampbåt och rutschkana har jag aldrig sett förut.
Tänk om det varit varmare, då hade man fått bada med svanar. Svansjön:)!
Här kommer en av de uppträdande i närbild.
Visst är hen vacker, knölsvanen? I vissa sammanhang är ju hen riktigt användbart:).
Våra nyfunna vänner blev så fina på detta foto med harmonierande färger.
De var jättetrevliga att åka med och vilken tur att vi mötte dem på lunchrestaurangen dagen innan.
Vindarna var lite svala och benen trötta så vi valde att ta taxi tillbaka till centrum där taxichauffören fick visa oss på en fin fiskerestaurang. Den finaste var stängd men den näst bästa besökte vi på påskdagen då alla italienare var ute och finåt med sina familjer. Jag smakade svarta nudlar med pilgrimsmusslor bl.a. Jättegott men alldeles för få musslor, tyckte jag.
Några få bilder från denna dag återstår, sen ska jag hålla mig i Sverige framöver.
Fototriss - Ny
Dags för Fototriss igen och ämnet för veckan är Ny. Det krävdes lite funderingar under dagen och att ta tillfället i akt när något nytt dök upp.
På min väg till eftermiddagens träff med UMeGänget stötte jag på denna figur på en liten byggnad som är alldeles ny. Figuren alltså, inte byggnaden:).
Ett litet spöke, inte lika söt som Laban men nästan, tycker jag. Någon har fått för sig att måla morötter lite överallt i staden men spöken har jag inte sett förut.
Vi träffades 7 personer för att bowla och tre till för att heja på oss. De senaste gångerna har jag hamnat sist men nu hände något alldeles nytt. Jag slog två strike efter varandra och även i övrigt fick jag bra poäng. Jag fotograferade först poängtavlan men visst är denna bild lite roligare?
Nytt är att jag hade hittat ett bra klot som passade till mina relativt svaga armar och att jag lyckades komma upp över 100 poäng (totalt 135) vilket jag aldrig har gjort förut. Ny lycka:)!
Min tredje bild blir på en alldeles ny docka som jag köpte på rea i en fin leksaksbutik i Verona.
Som ni ser är det Snövit och den ska jag skicka till mitt fadderbarn Fetiya i Etiopien. Man får bara skicka platta kuvert, alltså inga paket, men det ska nog gå att pressa ihop denna nya, mjuka tygdocka i ett vadderat kuvert.
Fler bidrag på temat hittar ni hos Fototriss.
Lite mer Verona
Det börjar bli allt trögare att återvända till mina reseminnen och bilder men eftersom inget speciellt i nuet finns att blogga om (förutom en rackarns infektion som inte vill släppa) så fortsätter jag visa bilder från påskresan till Verona och Gardasjön.
Vi är nu inne på lördagseftermiddagen och vi börjar bli hungriga. Vi passerar fina Piazza Erbe med en mäktig byggnad som ståtar med pampiga statyer högst upp.
Lejonet med vingar på pelaren fanns också i Venedig, på St. Markusplatsen.
En ruggig duva fångade mitt intresse. Fontäner och statyer börjar man nästan bli less på, eller:)?
Därför jag beskar bilden på den så duvan kom i centrum istället.
Dessa färgglada scarfar lockade till en granskning men vi stannade inte länge nog för att köpa något.
Mot floden, Adige heter den, och många fina broar finns i Verona att beundra. Här är en av de äldre, Ponte Pietra, sett från lunchrestaurangen.
Det började med att vi gick ut på bron och från den upptäckte vi en så läcker terass där folk satt och åt. Där ville vi också äta lunch så vi letade oss tillbaka genom att memorera husets färg. Restaurangingången var väldigt anonym, bara en smal dörr med en liten skylt utanpå. Vi hade tur som fann detta mysiga ställe som lämpligt nog hette Terazza.
Först satte vi oss närmast vattnet som strömmade så skönt susande förbi, men då kom en regnskur och blötte ner marmorbordet. Innan det hann blöta ner oss också flyttade vi längre in skyddad av stora parasoller. Ett glas rosa Prosecco förgyllde semesterkänslan och sen kom den färgglada maten fylld av goda smaker.
Vill ni ha parmesan, frågade servitrisen, och vi tackade ja. Då kom hon in med denna jätterivare och rev osten direkt över maten:).
God mat och fin utsikt. Sen fick vi också besök av Ingrid o Olle från Örebro som vi helt kort stött på på hotellet i morse.
De finns inte på bild ännu:).
Regnet hängde sen i luften men vi hade tur och hann in på Duomen innan nästa skur.
Där pågick faktiskt en påskmässa men kyrkan är så stor att man utan att störa kan tyst gå omkring och titta på målningar och annat konstnärligt.
Vi vandrade vidare mot floden Adige för att betrakta ännu en speciell bro.
Visst är utsikten läcker och så typiskt italiensk? Jag vill jämföra med Toscanas kullar men detta är längre norrut i en annan region som antingen heter Lombardiet eller Venetien.
Om ni minns mitt förra inlägg så var bussresan in till Verona strulig och hemresan blev inte bättre.
Dessa vackra träd stod vid busshållplatsen där vi väntade på en buss med en helt annan siffra än den vi åkt in med och ingen engelsktalande fanns att fråga. Vi steg på och åkte med dit vi trodde vi skulle men fick gå ca 45 minuter innan vi kom fram till hotellet. Molnen var hotfullt blåsvarta men vi slapp bli dyblöta som tur var.
Regnet kom senare under natten men då hade vi redan ätit en varm macka i hotellets bar och sen gått och lagt oss. Nästa morgon när vi vaknade lyste solen över bergen, vilket gav oss en helt ny utsikt då det tidigare inte varit så klart.
Så återstår endast en resedag kvar att blogga om och då åkte vi tillbaka till Gardasjön.
I Umeå-nuet regnar det kraftigt utanför mitt fönster och jag dricker tranbärsjuice och kamomillte. Ni som varit med om det förstår varför.
Fototriss - Så här ser det ut där jag är idag
Fototriss vill att vi denna vecka visar hur det ser ut där vi är idag. Jag är glad att jag igår var på utflykt så jag slipper fotografera min närmiljö som redan är väldokumenterad:).
Vi besökte Brånsjön på Fågelskådningens dag där de invigde ett nybyggt utsiktstorn på de restaurerade våtmarkerna. Som tur var kom vi lite sent, efter tio, då många redan hade gått därifrån. Pga högt vattenstånd var det väldigt trångt kring tornet men allt eftersom fick vi mera plats att röra oss på. Där bjöds på läckra äggbakelser, alltså bakverk i form av stora fågelägg. Mmmycket gott!
Så här ser det alltså ut vid Brånsjön, några mil från Umeå.
Nu mera sjö än våtmark som är det vanliga. Det syns inte men fågellivet var rikt, speciellt om man hade en tubkikare att skåda i:).
Här kommer i alla fall en av arterna som inte är så vanlig, nämligen en dvärgmås.
På den lilla udden såg vi senare tre vackra brushanar i olika färger och en av dem burrade upp sig ett tag.
Den första kvarten fick jag se tre nya arter jag inte sett tidigare i år, svarthakedopping, gråhakedopping och så dvärgmåsen ovan som vid första anblicken påminner om skrattmåsen men är mindre m.m. olikheter.
Det blåste, det regnade, det haglade mellan solglimtarna och vi frös, skådade och fikade innan vi gav upp och gick tillbaka till bilen. Då lyckades jag fånga lite fåglar på bild:).
Troligtvis bara vanliga måsar, men ändå liv och rörelse. Brånsjön, ett utflyktsmål jag gärna återkommer till men då ska det vara finare väder.
Fler glimtar av olika platser inom och utom Sverige hittar ni här.
Sorkbesvär
Tidigare i vår har jag flera gånger läst om ugglor som sökt sig in till stan och kommit väldigt nära människor utan att fly. Ornitologerna har förklarat det med att det varit brist på föda, alltså sorkbrist.
Det gäller inte på Ersboda där jag bor. På två dygn har mina katter kommit med fyra stora sorkar. Den första hade jag turen att hinna stoppa Tusse med utomhus. Jag berömde honom men sa att han inte skulle komma in med den. Det gick bra. Då, men inte sen!
Dagen efter fann jag en på balkongen vilket inte är så farligt men också en vid kökssoffans ben, båda döda som tur var. Då blev det till att torka golv. Idag fann jag en på köksmattan under bordet. Iiisch!!
Vi har ganska nyss haft den mattan på kemtvätt så jag tog nu såpa och massor av vatten för att få bort lilla blodfläcken, men kul känns det inte. Duktiga jägare är de men jag vill inte ha bytet inomhus. Jag blir också lite rädd för att få sorkfeber. I helgen fick jag en jobbig infektion och jag är inte helt bra än, men nästan. Vill inte bli sjuk igen ju:(.
Den första maj var jag på stugan med en väninna. Vi satt i solen vid härbret, fikade och mådde gott. Då kom denna söta kisse på besök. Den har jag aldrig sett förut men kelig var den.
Det var massor av snö kvar på marken och isen låg kvar på sjön. Allt är väldigt sent i år, tyvärr.
Man längtar ju efter att få börja med stugsäsongen, kratta och fixa och dona i lugn takt medan vårsolen värmer och fåglarna kvittrar:).
Gårdagens fågelskådning till Stora Tuvan lockade hela 34 deltagare plus ornitolog och länsstyrelserepresentant. Vi fick bl.a se en fiskgjuse fånga en fisk och sakta flyga iväg med den silverglittrande fångsten i kvällssolen. Vackert!
Jag och L stannade kvar lite längre och när vi kom till bilen såg vi pälsklädda simmare, gissade först på bäver och blev så ivriga. Jag har aldrig sett en sådan i verkliga livet, bara i kikare på jättelångt avstånd. Inte nu heller visade det sig för när den kom närmare såg vi att det var en bisamråtta. Det är kul att få se en sån också:).
Och när jag gick de sista stegen mot min egen ingång här på Ersboda prasslade det till i en rabatt. Då var det kotte, alltså igelkotten, som vaknat ur sin dvala och var ute på kvällspromenad. Lite smått och gott i veckan som varit alltså, den som började med våreld och fin körsång vid Ersängsskolan med vännen vid min sida.
I morgon är jag bjuden på fest i hans logeförening. Det ska bli spännande:)!
Jag önskar er alla en trevlig helg.
Verona
Fr o m dag 3 åkte vi på egna utflykter och påsklördagen var vikt för Verona som vi tidigare bara snabbesökt på kvällstid, se här.
I hotellets reception fick vi en busstidtabell och uppgift om att bussarna gick från köpcentret, bara 5 minuter bort. Efter ganska mycket stress med att gå fort, gå fel, fråga italienare på engelska och få svar på modersmålet, vilket vi alltså inte begrep, kom vi fram till busshållplatsen för sent, trodde vi, men där satt en annan tidtabell som sa att bussen skulle komma om 25 minuter. Stor utandningssuck men också en hel del irritation.
Sen läste vi att biljett redan skulle vara inköpt innan man steg på bussen vilket receptionen sagt att det inte behövdes. En ung italienska förbarmade sig över oss och följde med till köpcentret, visade oss rätt och köpte själv en biljett!! Till slut satt vi på bussen, men äventyret var inte över än. En kort tjuvåkning med lokalbuss nr 11 i två hållplatser tog oss rätt, vår italienska följde med. Så rar och hjälpsam hon var, en riktig ängel:)!
Piazza Bra med Palazzo någonting i bakgrunden, där kände vi oss hemma. Fullt med folkliv och lite gatukonstnärer som här, där de lät sig fotograferas med turister.
Arenan som är äldre än Colosseum i Rom lockade till ett besök. Kön var lång men det gick fort att komma in och för 6 Euro fick vi strosa fritt. Ja, nästan, en hel del var avstängt för många reparationer pågick, tyvärr.
Inuti såg den ut så här. Bilden gör den inte riktigt rättvisa för vi upplevde verkligen arenan väldigt stor och mycket hög.
Nästan varje kväll framfördes olika operor. Det hade varit speciellt att få uppleva en sådan föreställning.
Där uppe sitter jag och pustar ut för trappstegen var höga och mina benmuskler värkte flera dagar efter den klättringen. Dessutom kände jag faktiskt av lite höjdrädsla vilket jag inte gjort förut (förutom i Pisa för två år sen). Läbbigt men en mäktig upplevelse. Den här bilden kan kanske förmedla höjden på byggnaden.
Man fick bra utsikt över torget där utecaféer lockade till besök någon annan gång.
Nu gick vi istället in till cellerna och gångarna där säkert mycket kusligt utspelat sig i forna tider.
Jag borde varit klädd i mantel eller långklänning med lämplig huvudbonad för att riktigt fömedla känslan i dessa ruggiga gångar.
Ut i fria luften mot nästa mål, Julias balkong. På italienska kallas hon Giulietta och både hon och Romeo ska ju ha funnits i verkligheten, sägs det, men hur mycket av historien Shakespeare har hittat på förtäljs inte.
Där trängdes turisterna så upp på balkongen gick vi inte men skådade sevärdheterna runt omkring. Som denna port där älskande par låst fast sina hänglås för att få tur i kärlek och bevara sina relationer.
Eller klottra sina namn på denna vägg i porten in till huset.
En annan speciellt tradition som guiden tidigare berättat om var att man skulle ta på Giuliettas vänstra bröst och på så vis få ett långt och lyckligt liv:)!
Det var roligare att fotografera denna lilla flicka än en karl som höll hennes bröst. Ser ni att det är alldeles blankslitet?
På väg därifrån såg vi denna roliga papperskorg.
Sådana skulle väl piffa upp stadsbilden lite, om man undantar plastsäcken som sticker ut?
Mer Verona kommer sen! Första Maj-solen lockar till utomhusvistelse även om vindarna är obehagligt kyliga. Jag har dragit på mig en infektion och måste vara lite försiktig.
Fototriss - Text i Bild
Efter en veckas uppehåll återkommer nu Fototriss med temat "Text i Bild". Lördagen började med sol vilket lockade till naturvistelse vid både sjö och hav, men kall snålblåst och tilltagande molnighet och fallande regndroppar gjorde att jag och min vän återvände till stan. Vi tog en kort promenad in till stadens centrum från hans lägenhet "Öst på stan" och på den vägen fann jag mina tre motiv till dagens triss.
Jag tror aldrig jag har sett denna sten förut fast parken hetat så i massor av år.
Antagligen har den funnits där hela tiden men just idag när jag letade lämpliga motiv till trissen uppmärksammades jag på den.
Problem med nedskräpning kanske varje stad har. Jag vet inte om jag tror att denna text kommer att få slarviga att slänga skräpet i tunnan istället för utanför men det kan vara värt ett försök:).
Vackra gamla trähus finns det gott om i Umeå även om också många har rivits, speciellt på 60- och 70-talet. En av de bevaransvärda passerade vi idag.
Just i detta hus ska författaren Lars Widding ha bott.
Fler bidrag på temat hittar ni hos Fototriss.
Fåglar i skyn
Igår fick vi äntligen se en liten snutt av solen. Medan jag satt på altanen, välklädd med varma sittunderlag, och åt glass med katterna runt om hörde jag glada rop från ovan. En stund senare kom de, tranorna, på väg norrut för att ordna årets häckning. Ett riktigt vårtecken man blir glad av fast de smutsiga snöhögarna ligger kvar och vindarna är alltför kyliga.
Härligt att se de stora fåglarna flyga i perfekt plogformation.
Och så zoomar jag in dem allt jag kan:).
För att inte få ont i nacken av att titta så högt upp mot himlen sänker jag blicken mot den blöta marknivån där en andhona med sin partner flyttat till den tillfälliga vattenpölen i vårt område.
Nu regnar det rejält ute så pölen består ett tag till men så snart tjälen går ur jorden säger det nog bara slöörrp och vattnet dras ned i marken. Då måste våra gäster flytta till ett säkrare område för att föda sina ungar.
Sirmione
Båtfärden över Gardasjön gick till Sirmione, en liten ort längst ut på en smal landremsa som sticker upp i mitten av sjöns södra del. Här är hamnen där vi gick i land.
Ser ni svanen mellan stolparna? Fåglar lockar alltid till sig min blick i alla fall:).
Ganska direkt kommer man upp till borgen, eller Castello Scaligero som det heter. Samma familj som byggt alla slott runt sjön, verkar det som.
Det var fikatid och vi svängde in i gränderna där det var trångt och mysigt.
Efter kaffestunden då jag tog en cappuccino och en jordgubbskaka fann vi detta skyltfönster men då orkade vi inget mer.
Expediterna ropade efter oss då de såg våra trånande blickar och vi fick smaka en spatel av den krämiga glassen men mer gick inte ner just då.
Vilken fint dekorerad balkong, eller hur?
Lång tid hade vi inte på oss men vi vandrade ner mot vattnet som omgav platsen, först vallgraven runt borgen.
Där höll sothönor på att bygga bo mitt framför våra ögon med sällskap av skäggdoppingar.
Visst är de söta, speciellt de som pussas:)?
Vi kom fram till en liten strand. Det kunde varit vid Medelhavets turkosblå vatten men Gardasjön är ju lika fin.
Sofie lockas inte till bad men jag var bara tvungen att känna på vattnet, med handen. Jaa, kallt!
Bortöver fanns mycket vi inte hann besöka. Även detta en fin ort att gärna återkomma till.
Som avslutning en bild på deras härligt jättestora citroner.
Koltrastar sjöng vackert i parken bredvid medan vi vandrade i grupp med våra guider till bussen som tog oss tillbaka till hotellet. Där fick vi ca en timme på oss att vila och fixa till oss innan det bjöds till fyrarättersmiddag på hotellet.
Sent blev det, mycket mat, det mesta gott men sen kunde ingen av oss somna. Klockan tre gav vi upp och tände lyset, surrade lite, delade en chokladcroissant jag sparat sen frukosten med lite vatten till och sen gick det faktiskt att få lite sömn ändå:).
Radiopremiär
Nu har jag pratat i radio också för första gången. Det var Lena och jag från Umegänget som intervjuades i radio P4 Västerbotten om hur det är att skaffa vänner när man blir äldre. Vi kom till radiohuset redan fem i åtta, möttes av en entusiastisk receptionist som tyckte det var jättesvårt att skaffa nya vänner på äldre dar, men hon hörde verkligen inte till vår åldersgrupp, de äldre:).
Vi fick hänga av oss ytterkläderna och sätta oss att vänta i en soffgrupp. Där fanns också en varmdrycksautomat så vi försedde oss med lite stimulantia. Jag tog choklad med grädde.
8.10 var det sagt att vi skulle börja och vän av ordning som jag är blev jag lite nervös när klockan tickade på, men så insåg jag att det definitivt inte var mitt ansvar. Ändå rusade jag iväg till receptionisten som nu var utbytt och där blev jag lugnad. Micke och Emelie heter programledarna för P4 morgon och snart kom de och hämtade oss.
Vi fick varsin skumgummiklädd platt mikrofon tätt framför våra respektive munnar och när musiken klingat ut tändes en glasstav som lyste grönt att det nu var okej att prata. Sen gick det av bara farten, de frågade och jag och Lena hjälptes åt att svara. Jag tycker att vi samarbetade bra och det bara flöt på. Lisa Miskowskys fina låt "Why start a fire" spelades i mitten och sen samtalade vi en stund till.
Det gick jättefort och efteråt var jag lite frustrerad för jag tyckte inte vi fått göra tillräckligt med reklam för Umegänget, vår vänskapsklubb för alla från 40 och uppåt (den äldsta är idag ca 68), men var ändå nöjd med det mesta. Tyckte Lena pratade mycket bättre än jag.
Men idag har jag hittat igen intervjun i Lyssnararkivet på SR.se/P4 Västerbotten och då måste jag säga att vi visst lyckades göra lite reklam. Oj, hann vi verkligen säga så mycket? Jag tyckte det bara sa svisch så var intervjun färdig. Där ser man:). Så nu är jag nöjd med min insats också trots lite mörk morgonröst.
Om ni vill lyssna på oss så klicka på länken ovan. Intervjun kommer ca 8.14, före är det nyheter och sport samt en låt.
Jag har faktiskt pratat i radio en gång tidigare i mitt liv, nämligen när jag som personalchef på Blå Aveny-koncernen skulle hjälpa husfruarna att rekrytera städerskor till hotellen. Det var 1989 tror jag och jag ringde in till ett program och fick radioannonsera efter personal. Nervöst var det. Nog är jag lugnare idag:).
Det här är nog det första blogginlägget jag har utan en enda bild, men så handlar det ju om radio också:). Tror ni inte att de ville fotografera oss efter intervjun? Och jag som inte ens tvättat håret! De skulle ha bilden till sin hemsida, sa fotografen/receptionisten, men den såg jag inte nu så vi kanske slipper figurera där.
Malcesine hamn
Gissa vad? Det snöar igen och denna gång har de lovat 10 cm tills i morgon bitti. Suck, längtar tills vårkrafterna är starka nog att putta iväg vintern.
Då är det härligt att återvända i tanken till Gardasjön och Malcesine nere vid hamnen. Efter vår goda lunch hade vi några minuter kvar innan vi skulle samlas i gruppen så vi passade på att strosa runt lite.
Fint, va:)? Åt andra hållet var det lika fint fast en annan vy med lite mer berg.
Vattnet var klart och härligt blågrönt lockande. Sothöna och en ovanlig and med illröd näbb simmade omkring men fastnade inte på bild just där. De kommer senare.
Så tog den fria strostiden slut och vi återvände till gruppen för att stiga på båten som skulle ta oss till Sirmione. Jag blev först lite besviken då båten var så liten och man bara kunde sitta inomhus. Jag hade önskat en stor härlig färja med möjlighet att gå ut på däck och njuta av solskenet. Hade jag fått som jag ville hade båtturen tagit betydligt längre tid än 45 minuter och vi hade säkert frusit massor av vinden uppe på däck.
Nu fick vi istället sitta ned och fotografera genom rutan med lite blänk på köpet. Här lämnar vi vackra Malcesine där sjön är som djupast, hela 350 m, enligt vår guide.
Så läckert det ser ut med molnen som liksom rullar nedför bergssidorna.
Igår var jag med en väninna på O'Learys och åt lunch. Där har de ju TV-skärmar på hela tiden med olika sportevenemang. Först var det stillsam biljard lätt att ignorera men sen kom en cykeltävling som fångade mitt intresse då det såg ut precis som vid Gardasjön, samma bergiga landskap med höga, smala cypresser och olivträd samt omisskänligt italienska hus.
När det dessutom stod Trattoria på ett och Olio (olivolja) på ett annat visste jag att det i alla fall var Italien. Det finns ju fler stora sjöar däruppe men jag njöt och drömde mig tillbaka till just min Gardasjö medan de hjälmklädda pastellfärgade cyklisterna kämpade på. Mysigt:)!
Denna sjö är visst ett eldorado för vattensportare av olika slag men än är kanske lite för tidigt på säsongen.
Precis där sjön börjar bli bredare och mindre djup ligger detta slott på en liten udde.
Tror det är della-Scalafamiljens det också och så hade visst en poet som hette Catullus bott där, men jag är inte helt säker. Minnet sviker och ibland lyssnar man inte så noga på guidens utläggningar.
Next stop Sirmione. Ha en skön helg, hoppas vi inte blir helt insnöade.
Vintervår
Vårvinter är ju en fin tid men imorse och ännu är det verkligen stora mängder vintersnö som döljer alla vårtecken och hämmar eventuella spirande vårkänslor.
Inte bara katterna känner sig uppgivna inför det nygamla vinterlandskapet.
Vi trodde verkligen inte att vi skulle få se detta igen redan...! Apriloväder är inget ovanligt men att det brassar på så mycket snö hela kvällen och natten är ovanligt. Dessutom när det är en halv minusgrad också som gör att snön stannar kvar.
Så här såg det ut när jag öppnade dörren i morse. Ca 1,5 dm snö har fallit, se bordet till höger.
Går man ut till brevlådan för att hämta tidningen syns ännu lite mer. Nu är det bortplogat och tinat men då var vägarna orörda.
Under dagen har det virvlat olika sorters snöflingor flera gånger, till och med haglat. Det gör så än fast solen också visar sig emellanåt.
I denna lilla pöl som här är isbana simmade en kväll en gräsand omkring till min Tusses stora glädje.
Han ville inte alls gå in fast matte ropade och ropade. Till slut tappade han intresset för denna alltför stora fågel och kom springande uppför trappan. Jag undrar om det var en sådan han jagat när han häromkvällen kom in fullständigt dyblöt från topp till tå? Fyra handdukar blev blöta innan Tusse blev någorlunda torr:).
Jag har förresten varit hos veterinären idag då jag tyckt att han varit ovanligt slö denna vårvinter. Det kanske inte låter så när jag beskriver hans eskapader men jag har upplevt att han sovit mycket mer än tidigare på dagarna. Lite andra småbesvär också gjorde att jag beställde en hälsoundersökning.
Ett blodprov togs bara för att vara helt säker, men veterinären tyckte han verkade helt okej, kanske lite fetma över buken. 6,2 kg väger han och jämfört med några av katterna på utställningen i lördags är det nog inte så mycket. En Maine Coon kunde väga upp till tio kg.
I alla fall sa veterinären, en ung kvinna, att han möjligtvis kunde lida av en nog så svår sjukdom, nämligen "orolig-matte-sjukan". Aj då:)!
Nog med snö nu fast de lovat en omgång till på lördag. Mer bilder från soliga Italien utlovas snart. Ikväll ska vi på studiebesök på Posten med Umegänget. På måndagmorgon i P4 radio ska förresten två av oss berätta mer om vår förening.
Malcesine vid Gardasjön
Ibland händer otrevliga saker i ens liv. Då är det skönt att kunna gå tillbaka till semesterresan och koncentrera sig på alla fina bilder därifrån för att slippa fastna i ältandet av alla misstag som begicks.
Dag 2 på vår resa till Italiens norra del följde vi med på Universal Tours utflykt till Gardasjön. Skönt var det att bara sjunka ned i bussätet och bli matad med intressant information av guiderna Max och Veronica medan resan gick mot allt bergigare trakter.
Max dialekt var intressant och det visade sig att han var verkligen mångspråkig med svensk pappa, mamma från Norge, uppväxt i Australien och numera boende i Italien med en spansk fru:)! Veronica däremot hade tjocka l som avslöjade hennes rötter från våra hemtrakter i norra Sverige. Jag gissade på inlandet, Lycksele eller Storuman eller kanske åt Skelleftehållet men hon kom ännu närmare än så ifrån, nämligen byn Stöcksjö bara en mil från Umeå.
Vårt första stopp var Malcesine, en jättefin by precis vid Gardasjön. By känns fel att kalla den för orten är mycket större än våra byar men det är så den beskrivs. Där ligger slottet "Castello Scaligero di Malcesine" som vi naturligtvis måste besöka.
Smala backiga gränder leder upp till borgen och vi går i samlad trupp uppför. Denna söta butik lockade till ett stopp men det vågar man ju inte när tider ska hållas och karta saknas.
Precis vid entrén till slottet fanns ett museum, interaktivt kallas det när man kan trycka på knappar och annat för att få tillgång till information. Vi sparade det till sist och fortsatte istället vandringen uppåt.
Det var lättgånget och solen värmde litegrann men vindarna var svala.
Goethe hade suttit fängslad här då han misstagits för spion när han egentligen bara ville måla av utsikten. Nu hedras han med staty istället.
Sofie ger honom en vänlig klapp på kinden som tröst.
Högre och högre kom vi som synes när man tittar nedåt.
Det hade varit mysigt att få längre tid på sig och kanske hinna med att sitta därnere på caféet en stund, men...
En liten pusta-ut-paus tog vi i alla fall på en av terasserna.
Jag är klädd i påskfärger långfredagen till ära. Min lila väska som jag fått från Yves Rocher för många år sen hänger med på alla resor. Den är så himla praktisk med fack för paraply och annat även om den inte är så läcker. Färgen gillar jag i alla fall.
Där var vackert åt alla håll. Först nära med grönt som breder ut sig.
Speciellt formade tinnar som ni ser. Kanske familjen Scaligeros stil för de hade många slott runt Gardasjön.
Tak är alltid roligt att fotografera men här fokuserar jag på mannen på taket. Han påminner om min man (törs jag kalla honom så?) med tröjan från Gant (eller en kopia), blåjeans och att han arbetar på tak. Det gjorde min vän också nästan hela sin yrkesverksamma tid men då i svarta kläder:).
Det som skiljer är att denne man har mer hår. Jag saknade jag honom en stund för han var kvar i Sverige, men vi hann mötas innan han åkte iväg mot huvudstaden. Snart är det förresten hans tur att möta värmen utomlands.
Åt andra hållet ser man ut över stranden.
Tänk om vi fått stanna där och strosa längs vattnet. Jag måste nog försöka återvända till detta fina ställe, kanske senare på året när sommarvärmen kommit.
Vi fortsatte uppåt en bit till men jag gav upp när väninnan ville gå ända upp i tornet. Jag minns och min kropp minns tornvandringarna i Toscana för två år sen. Jag fokuserade på fåglar istället.
Här ordentligt ringmärkta duvor och en pilfink tror jag det är som valt detta speciellt belägna bo högt uppe på tornmuren.
Här är tornet där prinsessan Sofie tänkte kasta ut sin långa fläta för att prinsen skulle kunna klättra upp:). Jag väntade på att hon åtminstone skulle sticka ut sin huvud men vi missade varandra så fönstret är tyvärr tomt.
Neråt gick det fort. Muséet var väl sisådär med sitt djurliv m.m. men lockade inte till fotografering i alla fall.
Lunchen vid en fiskerestaurang nära hamnen hägrade. Vi fick trevliga kvinnor från Umeå och Sävar vid bordet så väntan på maten var inget problem. I snabb takt kom sedan salladstallriken och den grillade fisken.
Jättegott med ett glas vitt vin till. Vanligt är inte alls att man får potatis till fisken eller köttet utan att beställa det separat men detta var säkert anpassat till turister som vår grupp. Det smakade helt perfekt. Efteråt bjöds ett miniglas kaffefrappé, som isig sorbet, och även ett glas grappa som jag inte alls tyckte om så jag lämnade det mesta.
Mer om hamnen kommer senare.
Fototriss - fyrkantig
Efter två veckors uppehåll blir det roligt att vara med i Fototriss igen. Denna vecka är temat Fyrkantig och det är tävling där man kan vinna presenter från Coolstuff, http://www.coolstuff.se/Presenter .
Då jag har varit på en kortare tripp till Verona och Gardasjön tar jag gärna bilder därifrån men fyrkantigt var sannerligen inte lätt att finna bland Italiens natur och kultur. Vid ett stopp i Sirmione gick vi på café och beställde en god jordgubbskaka (jag, många tog tiramisu) som serverades på denna fina fyrkantiga tallrik.
Inne i Verona måste vi bara besöka Julias balkong och framsidan på den kan väl kallas fyrkantig fast mönstren är i andra former.
Här har en Romeo kommit upp till sin Julia men i historien står han ju nedanför och ropar upp till Giulietta som hennes namn stavas på italienska.
Den smala gränden som ledde dit kantades av fina butiker och att detta är Dolce Gabbanas skyltning är väl inte helt lätt att lista ut?
Vad är fyrkantigt här då? Jo, lådorna och korgarna som grönsakerna ligger i har alla (nästan) fyrkantiga sidor:).
Fler bidrag på temat, kanske betydligt mer fyrkantiga :) hittar ni här.
