konstbarbro

Fototriss - Många

Kategori: Djur och natur.

Det blir lite varierande bilder från närarkivet idag till veckans fototriss som vill ha temat "Många" i våra tre bilder.
 
Många var sidensvansarna som plötsligt samlades i äppelträdet utanför mitt arbetsrumsfönster.
Det var en av de kallare dagarna i januari som synes. Uppburrade till små bollar njöt de av solens låga strålar. Här är några av de många som befann sig där.
 
Förra lördagen var vi ute vid kusten och andades frisk havsluft jag och vännen. Många var de små björkstammarna som trängdes där.
På vägen hem stannade vi till hos Ulla (café) på Umeå Östra station vars genomskinliga byggnad består av många limträbalkar tillverkade i Robertsfors.
I kassen fanns två jätteräkmackor som skulle avnjutas hemma vid köksbordet :).
 
Fler bidrag till veckans triss hittar ni här.
 
 

Promenad till Teg

Kategori: Umeå Stad

Inatt kom det lite snö som sen övergick till regn ett tag. Nu är det 1,5 plusgrad. En tunn isskorpa täckte gångbanan som dock knäcktes när man gick på den, så det var ingen risk för halka här. Det är/var nog tuffare på vägarna är jag rädd. Jag ska fortsätta visa bilder från förra veckans promenad till Teg då det var en fin kall vinterdag. 
 
De tre första bilderna var med i förra inlägget, Fototriss, då jag just skulle gå ut på Gamla Bron. Långt nedanför på den frusna Umeälven låg detta cykelvrak.
Lite snökonst blir det av den i alla fall tills den sjunker ned i vattnet och blir till rostigt skrot, som det tyvärr finns alldeles för mycket av på botten av älven.
Strandpromenaden är fin att gå på alla årstider men just då var jag på väg till Teg för att hälsa på min kusin som bor på Bryggargatan.
 
Den har fått sitt namn av gamla bryggeriet som på min tid hette Tillbryggeriet. Om det har hetat något annat vet jag inte. Numera är bryggeriet nedlagt sedan länge och huset innehåller idag fina(dyra) bostadsrätter.
Det är i alla fall roligt att fasaden har fått vara kvar. När jag läste på P-linjen var vi på studiebesök där och fick inblick i bryggerihanteringen. Jag minns de vackra stora kopparbehållarna och att det slamrade som tusan där de rengjorde returflaskorna.
 
Mot centrumsidan ser vi nu höghusen bre ut sig.
Det gamla Thulehuset med klockan på är helt okej, tycker jag och Scandic Hotell Plaza har man väl vant sig vid, men det vita blanka schabraket sen 2014 som innehåller hotell U&Me och ingår i kulturhuset Väven tycker jag inte pryder sin plats. De borde ha fortsatt med de sandbruna nyanserna åtminstone för att bättre smälta in i omgivningen. Men det är väl bara att gilla läget för staden kommer att få fler och fler höghus har de styrande bestämt.
 
Så har jag då kommit över till Tegssidan där jag faktiskt bodde i 13 år från 1975 till maj 1988, på Domarvägen 29, och arbetade i 6 år (på Esso Motor Hotel och ANA-maskin). Där känner jag mig ändå ganska hemma. Så här ser framsidan (eller baksidan?) ut på bryggerihuset.
Vid det här laget var fingrarna ganska stelfrusna av allt fotograferande så det var skönt att gå in på Charlies kiosk en stund för att värma sig och välja en liten present till kusinen min. Jag fann först ingenting och köpte då två trisslotter men vid kassan stod den allra sötaste lilla chokladros inslagen i rött glanspapper. Den fick det bli och lotterna behöll jag själv. Den ena gav 60 kr så jag gick inte back. Jo, det gjorde jag för senare löste jag in den till två lotter till och då vann jag ingenting.
 
Min kära kusin bjöd på riktigt jättegott hembakt fika med bl.a rullrån och struvor som jag bara älskar men aldrig ger mig på att försöka göra själv. Efter några trevliga timmars umgänge följde hon med mig en bit in mot stan. Då hade temperaturen sjunkit till -22° och kylan bet i kinderna för lite blåste det också.
Skönt med lite sällskap av K.
 
En sista vy över staden får det bli.
Så här i skymning blir höghusen ganska fina. I alla fall Thulehuset där det lyser av flitiga lampor. Det är bara kontor och annan yrkesverksamhet i den byggnaden. Kul med den röda speglingen från Scandic. Den stämmer liksom inte med fasaden ovan vattnet.
 
Ute har nu molnen glidit iväg och himlen är klar så jag gissar att minusgraderna återkommer. Hoppas också för jag vill ha snö och vinterkänsla kvar någon månad till minst.
 
Ikväll ska jag träffa väninnan S och äta halloumispett på lokal, i morgon blir det att hålla i en golfklubba igen för att slå lite på en helt annan typ av lokal och på torsdag är jag bjuden till en tredje väninna, på Mariedal, så veckan ser ut att bli rolig.
 
Ha en trevlig fortsättning på veckan ni också!
 
 

Fototriss - Så här ser det ut där jag är

Kategori: Miljö, friluftsliv

Dags för årstidstemat hos Fototriss som vill se hur vi trissare runt om i Sverige och världen har det i vinter. Jag tog en promenad till min kusin på Teg, andra sidan Umeälven, en vacker dag denna vecka. Bara -15° när jag gick dit men hela -22° när jag promenerade tillbaka med sällskap av henne en bit. Nu idag har vi bara -8° härligt nog.
 
Broparken vid Gamla Bron har byggts om för några år sen och är riktigt fin. 
De gamla trähusen vid Storgatan får vara kvar och pryder sin plats. Jag vrider kameran lite till höger för nästa vy.
Von Ahnska magasinet närmast som jag inte vet vad det används till idag och bakom det Umeås första höghus, Thulehuset, byggt 1958 vid Tegsbrons fäste. 
 
Sen vrider jag kameran ännu lite mer åt höger och börjar min vandring över Gamla Bron, som uppfördes 1864, över till stadsdelen Teg för ett gofika hos min duktiga kakbakande kusin.
Så låg sol än men igår kände jag att solen fått extra styrka och höjd vilket hejdade mitt januarideppande.
 
Hittills idag har molnen dominerat men jag ser att det är på gång att spricka upp nu. Tror jag ska få vännen med på en utflykt till havet, så fler vinterbilder kommer nog snart i min blogg :).
 
Andra trissare visar hur det ser ut hos dem om du klickar här.
 
 
 
 

Blandat

Kategori: Djur och natur.

Igår hade jag först tänkt dricka te och se en gammal serie på dvd, sen blogga, men så ringde en väninna och vips fick jag annat att göra. Teet var gott med rullrån till och serien "Vi möts igen" som jag minns att jag var mycket förtjust i när den gick på tv (när?) var väl sisådär nu. Den kanske tar sig. Men bloggen fick vänta tills idag :). 
 
En januarisoluppgång kommer här, fotad den 5 vid niotiden.
Moln fortsätter att fascinera här skirt belysta av den svaga solen.
 
Just nu har jag bokat en resa i vår, till Wien har vi tänkt oss, väninnan och jag i år. Denna gång inte med Natura Med som vi rest med så många gånger tidigare utan med en för oss ny researrangör, Jörns Resor , vars katalog följde med lokaltidningen för ca en vecka sen.
 
Dagen efter ca en timme senare såg himlen ut så här.
Lite intensivare färger från starkare solstrålar. Det är så skönt att märka hur dagarna sakta blir allt längre och solen, som idag, visar sig lite högre. Ja, det ser jag inte med blotta ögat men visst är det så det går till?
 
Fortfarande är det för kallt för en skidtur men snötäcket är allt lite tjockare, inte mycket, men det vita lyser intensivare. Mot det vita framträder den svarta koltrasten tydligare när han äter aroniabär från grannens buske. Men jag fångade den först högre upp i häggen på baksidan.
Ordentligt uppburrad för att stå ut med kylan. -14° har vi idag och det är väl ungefär så det varit de senaste dagarna. I lördags var det bara -6. Helt underbart kändes det och jag bar katterna ut i skogen så att de fick springa lite på vägen hem. Tusse vågade sig till och med på att gå lite längre för att nosa och lämna lite doftspår. Annars föredrar han inomhusaktiviteter.
Som här där jag strukit in leksaken med kattmynta som de älskar. Då blir han så förtjust i leksaken att han håller på med den härligt länge. 
 
Idag ska jag hälsa på min kusin som bor på andra sidan älven, på Teg. Jag har tänkt ta mig en promenad dit från stadens centrum dit jag åker buss. Ett litet juleljus får avsluta mitt lite splittrade blogginlägg då jag har en del att göra.
Jag ska iväg och se om jag kan fixa ett avlopp hos några vänner som tillfälligt är bortresta innan jag tar bussen. Åh, just nu ser jag att sidensvansarna samlas i lilla äppelträdet utanför grannen. De är såå fina. Får se om jag lyckas få någon bra bild. Kameran min håller tyvärr på att paja. Den har uppfört sig konstigt några dagar. Och så ringer vännen och vill ha hjälp med korsordet. Varför händer allt på en gång?? Jag har så lätt för att bli stressad och det är inget kul alls att höra hur tinnitusbruset ökar när adrenalinet pumpas runt i kroppen min.
 
Ha en trevlig vecka!
 
 
 
 
 

Fototriss - Träd

Kategori: Min närmiljö

Fototriss är tillbaka efter juluppehållet med temat "Träd". Långt behöver jag inte gå då vår innergård pryds av fina bollpilar. I vintrig soluppgång ser de ut så här.
Snötäcket är tunt och så snart barnen lekt en stund syns gräset igen.
 
På kvällen glittrar det i kallsnön.
Bilden tagen för några dagar sen då julgranen stod kvar. Då var det betydligt kallare, ca -20. Jag tror det är min andedräkt som syns överst i bild eller så är det något annat mystiskt. Det anas även på nästa bild då jag också använder blixten.
Lite mer snö har vi fått men mer vill jag ha. Idag är det bara -8° och då skulle det varit skönt med en skidtur om snötäcket varit lite tjockare. Men det är i alla fall betydligt bättre än i slaskiga december.
 
Bidrag från andra trädtrissare hittar du hos Fototriss.
 
 
 
 
 

Lite snö och kallt

Kategori: Katter

Så har det varit länge, sen i torsdags då temperaturen sjönk till -25 och stannade där bortsett från några grader varmare mitt på dagen. Utom just idag då det bara varit ca -8° helt plötsligt. Så typiskt att jag inte hann blogga innan men de här bilderna tog jag just de riktigt kyliga dagarna.
 
När solen var framme blev det vackert på de gamla rosgrenarna nere hos grannen.
En uppburrad blåmes frös en stund innan den fortsatte sitt ätande på talgbollar och jordnötter.
Idag såg jag en stor (tillika uppburrad) koltrast mumsandes på grannens aroniabär. Tyvärr hann jag inte ut med kameran innan den var borta.
 
Katterna har tråkigt, ligger mest och sover eller som här slöar på fönsterbrädan efter att de spanat ut ett tag.
Lite piggare nedan.
Jag har nu sakta börjat plocka bort julpyntet men ute- och fönsterbelysning får finnas kvar till och med onsdag i alla fall. Det är så fint med alla ljus i mörkret att det är riktigt tråkigt när de försvinner.
 
Kallsnön glittrade så fint en kväll att jag sprang in efter kameran.
Lite glittrar det väl på bilden också men i verkligheten var det mycket finare.
 
Snöflingorna som sakta dalat ned gör riktiga små konstverk på de torra blomstren.
Flingorna i sig är också konstverk.
Med bättre makroobjektiv kan man komma mycket närmare så att kristallerna framträder i all sin skönhet men det lyckas jag inte med min kamera med. 
 
Ett eget konstverk vill jag också visa. När jag målade då lät jag det bara komma, det som ville, ur mitt undermedvetna. Sen när jag tittade på motivet kunde olika bilder framträda och då jobbade jag lite mera med dem för att framhäva, som här med handen och flickan.
"Svarta handen" har jag kallat målningen som väcker en del minnen hos mig från då jag bara var nio år. Kanske du upplever något helt annat, så även om jag egentligen vill berätta så väljer jag att inte göra det just nu för att inte störa er läsare i er egen tolkning.
 
Vi vill ha mer snö häruppe, de flesta av oss, gissar jag och just nu fladdrar små flingor i vinden men de är så få att jag inte har något större hopp om att snötäcket på marken ska tätna och växa. Det vet jag inte förrän i morgon då ljuset har återvänt.
 
Årets första hela vecka är nu här och jag önskar er fina dagar!
 
 
 

Vietnamesisk konst, fortsättning

Kategori: Konst

Ute är det -24° och mörkret har sänkt sig över trakten. Fast jag vet att dagarna sakta blir allt längre känner jag nu uppgivenhet och otålighet över bristen på ljus i tillvaron. Jag har gått en kortare promenad, ca 20 minuter, så pass välklädd att jag bara frös lite om näsa och kinder. Lite luft måste man bara ha i dagsljus. Eftersom det nu är snö ute, även om tunt, så blir det riktigt ljust när solen till och med visar sig en stund. 
 
Nu åter till utställningen med vietnamesisk samtida konst jag började blogga om här. En mysko stol drog uppmärksamheten till sig.
Ingen av herrarna ville nog sätta sig i den för att blir klippt eller rakad. Verket heter "The vacant chair" av Bang Nhat Linh och stolen är gjord av flygplansdelar. Om man tittade in i spegeln såg det ut så här.
Var kom den här mannen ifrån ??
 
Andra häftiga upplevelser fick man av verket "Utan undertext" som är en videoinstallation av Nguyen Trinh Thi.
Verket är en reflektion över konstnärens position i det vietnamesiska samhället. Det är 19 konstnärer som lugnt och stilla äter varsin matbit. När de ätit klart säger de sitt namn och berättar vad de just ätit upp. Mycket effektfullt och levande. När jag fotograferade från sidan ser man att de inte finns på plats utan bara är en projicering.
Verket ska förmedla känslan av det stilla motståndet mot landets övervakning och censur. Så snyggt tekniskt ufört. Den här mannen tappade en bit av sin tofu på marken och till och med det fixade projektorn.
Se den lilla vita pricken mellan hans fötter! Nästan så man ville gå dit och plocka upp biten.
 
Några guldfärgade skulpturer med kapade fingrar fanns också. Nedan är en av dem. 
En bronsskulptur med namnet "Uppmätta sakers rätta avstånd" av Nguyen UuDam. I programmet står det att "Staters suveränitet och gränser omskapas ständigt, beroende på vems händer som sträcks ut".
 
Efter vår rundvandring med guide tog vi en paus för att fika och diskutera våra upplevelser m.m. Det var en fin oktoberdag vilket syntes på Arkitekthögskolans gavel där studenterna solade.
Känns som så länge sedan!
 
Några av oss gick tillbaka till utställningen och tittade runt lite mer. Vackra små bord lockade.
På nära håll såg man att det var konstverk med budskap och djup. Alla olika.
Mina fötter får också vara med. De vietnamesiska tecknen förstår jag inte men bilderna talar om strider och annat som känns oroligt inuti. Verket heter "16 kafébords berättelser" av Nguyen The Son. Alla verkar har samma förnamn??
 
Som helhet en mycket intressant och givande utställning. Jag återvände till en av konstnärernas systrar som enligt guiden blivit avbildad på ett skämmigt sätt, vilket berörde mig.
Hon var välutbildad, hade fått en position i samhället som professor, tror jag det var, men konstnären/brorsan hade avbildat henne med ena handen innanför sin klädsel och den andra hållande några papper vilket också symboliserade något dåligt. Jag tolkade direkt att han var avundsjuk på sin systers yrkesposition, att hon lyckats bra och därför ville nedvärdera henne. Detta utifrån egna erfarenheter. Därför ville jag fotograferas bredvid henne som för att säga "Heja tjejen, du har gjort det bra och behöver inte alls skämmas".
 
Så kan konst påverka en :). Innan vi skiljdes åt tittade vi ut över Umeälven som stilla flyter utanför vårt Konstnärliga Campus. Vi ser centrums tre broar, närmast Kyrkbron som byggdes 1975 trots massor av protester från olika håll, sen Tegsbron från 1949 och längst bort den fina Gamla bron med sina valv och bågar ända från 1864. Idag är det en gång/cykelbro.
När jag vrider kameran lite till höger ser vi ut över staden. Träden i Döbelns parks döljer det mesta, men man kan se..
...Stadskyrkans torn i mitten, till höger och vänster de fula vita höghushotellen vi fått de senaste åren och ännu en gul lyftkran som visar att det fortfarande byggs för fullt i Umeås centrum.
 
Så, nu känns det som att jag gjort lite nytta idag i alla fall. Då kanske jag kan återvända till boken som just nu börjat bli lite spännande. Det är en Wallanderbok av Henning Mankell. Så vanlig och så många som läst dem, men för mig är det den första deckare jag läser sen 1992 ungefär. Jag hade då en utrensning av böcker i mitt hem, en hel del såldes till vänner för en ringa penning, en hel del gavs bort till dem och till Myrorna, bl.a i stort sett alla deckare jag ägt och läst. Fråga mig inte varför, det bara blev så.
 
Under många år klarade jag inte av spänning eller det minsta våld i böcker och på tv. Konflikter försökte jag också undvika, men det första program som lockade mig att bära ned tv:n från vinden där den stått i ca fyra år var just första omgången av Robinson. Där förekom det ju lite av den varan. Men Morden i Midsomer började jag inte se förrän 2007 och fortfarande vill jag undvika serier innehållande mycket våld, även om det inte alltid går då jag idag gillar spänning som jag gjorde innan jag blev sjuk 1993-1994.
 
Nu önskar jag er en trevlig januarihelg! Kanske finns det någon bra konstutställning ni kan se :)!
 
 
 

Nytt År

Kategori: Konst

Så är då 2016 här och det känns bara bra än så länge. Nyårsaftonen blev jättetrevlig med middag hos vänner här i mitt bostadsområde, på lagom gångavstånd. Jag och min vän ordnade förrätten, en hummercocktail med avocado bl.a., värdparet bjöd på kyckling med olika läckerheter till och ytterligare ett par hade lagat chokladkaka med lingonmousse till efterrätt. Lite klurigheter höll vi också på med och kvällen gick fort tills det var dags för nyårsskål med bubbel och kramar samt fyrverkerigluttande genom fönstren, delvis ute på balkongen. Vi mådde så gott på plats att ingen av oss iddes ta oss ned till centrum för att se fyrverkerierna där. Och inga bilder har jag.
 
Det tar mig osökt in på en oljemålning jag gjorde för ca 20 år sen. En av flera liknande.
Full av rörelse och färger precis som ett fyrverkeri, eller är den kopplingen långsökt? Jag har gett tavlan namnet "Magma" som ju är lite mer trögflytande, farligt hett och okontrollerbart men ändå kraftfullt framåtsträvande.
 
På den tiden jag hade utställningar sålde jag ca 5 olika målningar i den här stilen. De var väldigt roliga att måla, bara vräka på med pensel och färg. Speciellt tjock är inte färgen, bara härligt flödande. Jag gissar att motivet är lättplacerat jämfört med en del andra av mina målningar som kanske kräver mer av betraktaren. Den ovan är i alla fall till salu. Jag har haft den på min vägg i många år men nu kan jag nog tänka mig att avstå från den.
 
Äntligen har vintern kommit, till hela Sverige verkar det som. Ute är det nu -13° och ett tunt vitt snötäcke. Hela dagen har det småvirvlat lätta, luftiga snöflingor som inte behöver skottas bort från entréer. Att sopa räcker bra om man inte nöjer sig med att bara trampa ned det lilla som är.
 
Jag har idag varit på besök hos min systerdotter, som fyller år, med pojkvän, ätit tårta och spelat roliga spel. Carcassone är ett av dem. För första gången vann moster med ynka två poäng före tvåan. Roligt!
 
Jag hoppas kunna ta lite fina snöbilder men väderleksrapporten innehöll bara moln och fortsatt småsnöande så det kanske blir svårt.
 
Ha en trevlig trettondagshelg!