konstbarbro

Milano

Kategori: Resor och utflykter

Ute regnar det och den vackra vita snön blir till grått slask sakta men säkert på vägar och gång/cykelbanor. Regnade gjorde det också litegrann när vi besökte Milano den 14 oktober, fast det var så här fint när vi vaknade på hotellet i San Giovanni Lupatoto som låg 5 km utanför Verona.
Utflykten ingick som ett extraerbjudande när vi bokade resan, och eftersom vi aldrig varit i Milano åkte vi gärna med. Bussresan dit tog 2 timmar inklusive ett supereffektivt stopp vid ett matställe där jag köpte färskpressad apelsinjuice och brioche. När vi kom in till Milano var massor av gator avstängda så det tog ytterligare en halvtimme innan vi kunde gå av för att sen vandra på egen hand i några timmar.
 
Vi började med ett besök på Castello Sforzesco då det småduggade lite utomhus. Där finns Michelangelos sista verk, en ofullbordad staty som är en Piéta där Jungfru Maria håller i sin döende son, Jesus.
Beroende på från vilket håll man betraktade verket såg det olika ut, ibland var det tydligare att det var Jesus som stöttade sin mor Maria, inte tvärtom. 
 
En liten titt ut på slottsgården.
Blött på marken men regnet upphörde snabbt som tur var. Blommor lockar alltid mig, liksom katter. De fanns runt slottet men inte på denna bild.
När vi gick ut möttes vi av en pampig fontän.
Åt andra hållet fann jag en park som nog hade varit mysig att vara i men vädret gjorde att vi valde att vandra in mot staden.
Jag är nu en sån person som föredrar det gröna naturliga framför affärer och folk men ingen tid fanns för picknick om nu ändå solen hade valt att visa sig.
 
En stor affärs- och gågata ledde ner mot den vackra och mäktiga Duomen...
...där massor av ballonger just släpptes loss av folk som samlats på torget.
Vi gissade att det var Pridefestivalen som pågick just den dagen. Timmarna i Milano gick rasande fort och vi hann inte med hälften av vad vi hade tänkt. T. ex hade vi gärna åkt/gått upp på taket till Duomen och tittat på alla fantastiska statyer och andra skapelser som prydde den, men vi lyckades inte ens hitta ingången när vi väl började leta.
 
Till höger om kyrkan lockade oss en triumfbåge som visade sig vara ingången till en gigantisk galleria med säkert mycket exklusiva butiker. 
Vi valde att fönstershoppa och beundrade istället de fantastiska byggnaderna, glastaket och det rikt dekorerade golvet.
När vi gått igenom gallerian kom vi ut till en liten park där den berömde Leonardo da Vinci stod staty.
På lite närmare håll bjuder jag på en kärleksfull bild från duvornas värld:).
Foten tillhör den store Leonardo. Hade vi gått en bit till hade vi kommit till den berömda Scalateatern men inte ens det hann vi med. Man måste få i sig lite mat också. På bussen hade guiden pratat om en milanesisk specialité som min systerdotter absolut ville prova, Risotto Milanaise, även fast hon anade att den inte innehöll så mycket som vanlig risotto.
Men att det bara var gult krämigt ris kanske inte var helt väntat då den också kostade en del. Själv åt jag pizza till ett glas Prosecco och var så nöjd :). A bär sitt fina smycke gjort på Muranoglas som hon köpt dagen innan.
 
Restaurangen vi besökte hade ett trevligt namn.
Men den drycken avstod vi från på söndagen. Mäktig kristallkrona, eller hur?
 
På gågatan där vi satt stod även en fin gatuarbetare som fick ett bidrag av mig.
Däremot fann vi inte så mycket mer än just gågatan full av liv och rörelse. Så fort vi gick in på någon sidogata såg vi knappt folk alls utan bara trista hus med parkerade bilar utanför. Därför vann inte Milano mitt hjärta som de andra fantastiskt härliga italienska städerna, Florens, Venedig, Verona och inte minst Rom som jag gärna besöker igen.
 
Så här kan man också dekorera en gammal fin byggnad när den ska repareras.
Snygg kille gör reklam för klockor med tecknad byggnadsbakgrund. Ja, varför inte, det ser ju bättre ut än bara byggnadsställningar i alla fall.
 
Några fler bilder från Milano har jag att visa  men senare. Jag är i alla fall glad att jag hann med nästan hela resan innan årets slut. Så här försenad har jag aldrig varit med resebloggandet tidigare.
 
 

Julafton på Grubbe

Kategori: Nära och kära

Även detta år var jag bjuden till min brorsdotter med familj på Grubbevägen. Vi var 8 personer samlade, en lagom stor grupp. Då hinner alla komma till tals med alla. Så upplever jag det, trivsel och harmoni. En fin gran väntade i vardagsrummet och sakta fylldes golvet under den av allt fler paket.
Kalle Anka-timmen gick bra att avnjuta trots klippen i tomteverkstadsfilmen. Hade det inte varit så många skriverier om det är det inte säkert att man hade noterat att det försvunnit något. Jag upplevde istället att filmen var skarpare och ännu mer detaljerad men det kan bero på att den visades i ännu bättre kvalitet, HDMi eller vad det nu kallas.
 
Vi bjöds på uppträdande av barnen, en jättefin duett där de små sjöng "Jingle Bells".
En lång text på engelska - jag blev imponerad och så glad av att både se och höra dem. Jättefint!
 
En stund i garaget hanns också med innan middagen. Där händer det saker varje år; för två år sen kastade vi pil, ifjol spelade vi ishockeyspel och detta år var det dags för pingpong på litet bordtennisbord. Deras garage är jättespännande och innehåller det mesta förutom en bil som får stå på uppfarten:).
Bästa bilden blev den suddigaste, tyvärr, men här är det match mellan brorssonen och brorsdottersonen, mitt syskonbarnbarn. Långstavade släktband:)!  Jag fick också prova på att spela senare på kvällen. Med tanke på att jag inte spelat pingis sen 70-talet då jag arbetade på Esso Motor Hotel på Teg, där det fanns motionsrum med bordtennisbord, så gick det riktigt bra. Fast jag vann inte över någon ändå:).
 
Efter lite förberedelser var det dags för julmiddagen.
Värdinnan ser över det sista. Här är värdfamiljen J och A samt jag, A:s faster framför dem och så mina syskonbarnbarn.
Jag hade gjort en god löjromssill efter recept i Västerbottens Kuriren men den kom helt i skymundan av Backensillen som brorssonen fått av sin granne. Den var jättegod men receptet är okänt.
 
Barnen blev allt ivrigare och började kolla genom fönstren om tomten var i faggorna. Ifjol var den tomte som besökte oss väldigt lik någon barnen kände igen, men då sa familjefadern att det bara var en medhjälpare. I år fick vi bara se honom därute när han lämnade en säck med klappar vid brevlådan och vinkade glatt. Tydligen hade han mycket att göra så han aldrig hann komma in till oss. Det var nog tur med tanke på att han var väldigt lik fjolårets halvt igenkända tomte. Men i år gick det bra:)!
L och A fick istället agera julklappsutdelare och träna på att läsa många olika handstilar.
 
Gissa vilka som fick flest paket? Inte så svårt kanske då de ser så nöjda ut.
Jag fick också många paket, många fler än förväntat och här var det meningen att jag skulle få vara med på bild men då dök dessa busungar upp:).
Jag ser väl inte ledsen ut för det där i bakgrunden.
 
Värdinnan, min brorsdotter A, så fin i ny klänning med vacker amaryllis i bakgrunden.
Jag var sen med att köpa mig en amaryllislök i år men nu är knoppen på väg att öppna sig. Till i morgon hinner den nog inte slå ut. Det är då jag bjuder mina släktingar på efterjulmiddag med en meny som inte alls har med jul att göra. Förutom glöggen då förstås.
 
Här kommer jag på bild i alla fall, med alla mina oöppnade paket:).
Det blev härligt röda badlakan, bad/duschcreme och oljor i olika dofter, en liten pappersrobot att förvara småsaker i som L gjort till mig, god choklad och lite annat smått och gott. Inte är det presenterna som gör julaftonen gemytlig men jag tycker det är roligt att få något i alla fall. För flera år sen försökte vi oss på att avstå från julgåvor och bara ge barnen men usch, så tråkigt det blev, så vi fortsatte som tidigare.
 
Idag har vi fått se blå himmel för första gången på väldigt lång tid. Det känns som att hela december har varit mulen med få eller många snöflingor virvlande i luften mest varje dag. Så mycket ljusare dagen blev av att molnen skingrades. Man kan ana det ljuvliga som komma skall, alltfler ljusa timmar.
 

Julbord på Sävargården

Kategori: Festligt

Lite bilder från julafton blir det så småningom men först vill jag blogga om Sävargårdens julbord som jag och väninnan avnjöt i fredags. Lite om vägen dit fanns i senaste Fototriss, klicka här om du vill se det.
 
Jag gillar inte att vara sen med inlägg eller att det hopar sig men det gör det tyvärr då och då. Än har jag inte lyckats blogga klart om Milanobesöket fast det är mer än två månader sen. Jag vet inte vad som kommer i vägen men något är det. Livet, kanske:)! Bloggen fungerar lite som mitt album då jag numera aldrig drar ut pappersbilder och sätter in som jag gjorde förr innan digitalkamerornas tid.
 
Vägen till Sävargården gick för min del genom Hagaparken som var så här fin i eftermiddagsbelysning.
Jag bodde på Haga i 18 år så jag har ofta promenerat i denna lilla fina park som nu är restaurerad vilket väl inte syns förrän till våren då växtligheten får bre ut sig.
 
Sävargårdens restaurang har gott renommé och jag såg fram emot att få smaka deras traditionella julbord.
När man kommer in möts man av detta förrum där det är ganska svalt. Men medan jag väntade på väninnan fick jag smaka varm glögg med nötter och russin till, vilket värmde.
Många gäster var det inte denna fredagkväll men två stora sällskap och några tvåor fler än oss dök upp vid 17-tiden då de öppnade. Sist jag var på Sävargården firades ett bröllop på övervåningen. Jag hade för mig att jag aldrig hade varit på nedervåningen där julbordet serverades men det visade sig vara fel.
Min väninna påminde mig att det var just här vi var när hon och K gifte sig 1974. Jag minns kyrkvigseln och dansen senare på kvällen i hennes föräldrars villa på Västerslätt men mottagningen här hade jag faktiskt glömt.
 
Efter glöggen var det dags att börja med sillbordet där det fanns många olika sorters inläggningar att välja på.
Min väninna äter inte alls sill men jag tog åtminstone fem sorter samt sillsallad och gubbröra. 
Oskalad mandelpotatis stör lite på tallriken som också innehåller några ägghalvor. Visst är det nyttigt med oskalad potatis men till julbordet föredrar jag färdigskalad. Dessutom var den inte riktigt varm. Knäckebrödet är jättegott och hemgjort, tror jag, med det läckra västerbottensostsmöret till.
 
Till det lite dryck. En snaps av Hallands fläder passar bra förutom öl och vatten.
Ser ni hur fullt glaset är!! Inte för att jag gillar snaps egentligen men jag har lite känslig mage och jag har märkt att ren sprit hjälper mig att förhindra gallbesvär när jag äter fet mat. Sen är det ju lite festligt också så när sällskapet bakom höjde sina röster och sjöng "Hej tomtegubbar" så hängde vi på:).
Skål och välkommen kanske vi sa!
 
När jag åt sillen tog väninnan lax men när hon gick på det kallskurna valde jag lax istället då jag som ni säkert vet inte äter kött.
Många sorter var det också på den sidan och de smakade riktigt gott, men visst är det tomt utan garnityr? Jag gillar ju grönt och förr i tiden tog jag alltid av sallad, tomater, gurka m.m. som det garnerades med. Men nu finns inget sånt. Inlagda rödbetor och cornichons var allt jag fann i grönsaksväg. Däremot är det skönt att slippa alla majonäsblandningar som maten låg i på 80-talet.
 
Likadant på bordet för kallskuret. Så tomt!
Jag frågade faktiskt efter lite sallad men i deras skafferi fanns ingenting då de skulle stänga dagen efter. Nog ser det lite trist ut på tallrikarna. Visserligen kallas det traditionellt julbord men på efterrättsbordet fann vi många moderna godsaker, inte oss emot.
Bara titta, än så länge. Först skulle vi äta det småvarma och där fanns god Janssons Frestelse och västerbottensostomelett att smörja kråset med. För väninnan S som äter kött fanns det ännu mer:).
 
Här är hon lite senare när efterrättsbordet fått ett besök.
Och så är det min tur att vara med på bild:). 
Allt tog jag inte men ganska mycket rymdes på tallriken. Till det var det godast med en kopp kaffe fast jag normalt föredrar te.
Vaniljpannacotta, chokladmousse, och branddeg kallades bakelsen till höger. Den påminde lite om petitchoux och innehöll rinnande vaniljkräm. Mycket gott men risk för spill då man inte visste vad som fanns därinne när första tuggan togs.
 
Lite vila och sen gick vi runt i de andra rummen på Sävargården. Där fann  jag en vacker kristallkrona.
Efter flera timmars julmatsfrossande var det skönt med en lugn promenad ner till stan medan lätta snöflingor dalade ner från natthimlen. Från stadens centrum gick min väninna ytterligare en km till deras bostad Västpåstan medan jag tog 8:ans buss hem till Ersboda och Glassgränd där mina små katter väntade på mig.
 

En vit jul

Kategori: Djur och natur.

Alla som har önskat sig en vit jul är väl mer än nöjda idag. Vitare julafton får man leta efter. Arla morgon gav hopp om blå himmel och jag såg fram emot att få gå ut och fota det vackert vitinbäddade området, men när dagsljuset kommit (det lilla som nu är) var himlen nästan lika vit som marken.
 
Vår innergård julaftonen 2012.
Vitt, eller hur?
 
Fågelrikedomen är stor dessa dagar, tydligen har vi många åtråvärda bär för de små bevingade. Vad är väl mer juligt än en domherre? Här kommer en, fotograferad igår.
Strax nedanför min balkong satt den. Då var världen lite mer blå än vit som synes. Apropå blå så fastnade denna lilla blåmes på bild idag.
Med det vill jag önska er alla en riktigt GOD JUL!
 
Nu är allt förberett och jag ska bara ta på mig röda strumpor innan jag åker till Grubbe där jag firar jul med mina släktingar.
 

Fototriss - Ögonblick

Kategori: Umeå Stad

Årets sista fototriss ger oss utmaningen att söka bilder på temat "Ögonblick". Inte så lätt, tänker jag, och funderar en stund. Tänk om jag hade haft med kameran på dagens promenad då ett träd fullkomligen dignade av småfåglar (gråsiskor, tror jag det var) nästan helt orädda för mig och andra passerande. Ja, jag stod stilla en längre stund för att kunna se vilken art det var. Det hade varit ett speciellt ögonblick att få föreviga. 
 
Istället blir det några ögonblicksbilder från gårdagens promenad från 5:ans busshållsplats på Östra Kyrkogatan upp till Sävargården på Gammlia där vi skulle äta julbord. Jag tog den upptrampade gångvägen genom Hagaparken och stannade till ett ögonblick och beundrade trädet som i sin fint belysta snöskrud fångade min uppmärksamhet.
Vidare gick jag genom små villagator, förbi sportanläggningarna och tog en brant stig upp genom skogen, kanske var det en pulkabacke. Ja, några hade gått där tidigare. När jag kom upp vid muséet lyste Helena Elisabeth-kyrkans port så varm och mysig att jag måste stanna ett ögonblick och ta ett kort:).
Tror det är en dröm för många att få gifta sig i denna fina lilla kyrka. Min kompis gjorde det för snart 40 år sen.
 
Sen kom jag då äntligen fram till anrika Sävargården som med glitterträd och ljusa fönster välkomnade mig och andra julbordsätare. Också det ett ögonblick att föreviga den 21 december 2012 då jorden fortfarande finns kvar trots förebud om annat:).
Mer om julbordet i nästa blogginlägg. 
 
Fler bidrag på årets sista tema hittar ni hos Fototriss.

Verona del tre

Kategori: Resor och utflykter

Tredje inlägget om besöket i Verona från höstens resa. Bara att strosa omkring i gränderna bland alla kyrkor, statyer, gamla fina byggnader och torg var en upplevelse som gav mättnad många gånger om. När vi hamnade på denna innergård önskade min unga pigga systerdotter gå upp i tornet men jag sade nej för min del. I så fall hade hon fått gå själv men det ville hon inte.
Som tur var för det hade nog inte varit roligt att vänta och oroa sig för henne. Jag minns tornet i Florens som min reskompis lurade upp mig i. Det var roligt att komma upp och se den fantastiska utsikten efter 414 trappsteg men på kvällen när jag lade mig var hela jag som ett stort tomrum med ett litet hjärta som knappt slog. Då insåg jag att det nog var lite för jobbigt:). Klicka här om du vill se det tornet och det vi såg däruppe.
 
Tornet i Verona står på Piazza Erbe. Inne på borggården fann jag denna fina restaurang som jag hemskt gärna velat besöka senare på kvällen men det blev inte så.
Rödvitrutiga dukar har en alldeles speciell lockelse sen jag var på en liten mysig grillrestaurang i Las Palmas 1970. Det var längesen det:).
 
In och upp i Veronas Arena hade jag egenligen ingen lust till heller men valde att följa med A som inte varit där tidigare. Sist jag var där blev jag så höjdrädd men denna gång gick det faktiskt bättre. Det är faktiskt väldigt vackert där...
..och pampigt högt över huvudet på människorna.
Här tittar vi ned på början av affärsgatan som utgår från Piazza Bra.
 
Dagen gick fort och snart var det dags att återvända till hotellet med deras gratisminibuss. Vi hann med en Irish coffée på Piazzan medan dagsljuset bleknade bort.
Väl hemma på hotellet var det så roligt att prova de nya kläder vi köpt att vi glömde bort att äta middag. Det blev att senare länsa lilla kylskåpet på yoghurt och annat vi fyllde på första kvällen. Här provar A sin fina hatt och jag fotograferar henne i spegeln.
Det var speglar lite här och där så man kunde se sig själv i oändligt många upplagor. Jag försökte fånga det på bild men lyckades tyvärr inte.
 
Nu är det bara Milanodagen som inte är bloggad om. Värst vad tid det tar - vi kom ju hem för ca 2 månader sen:).
 

Fototriss - Sport, fritid och lek

Kategori: Miljö, friluftsliv

Första temaförslaget var sport vilket verkligen inte är något jag fotograferar ofta, i princip aldrig:), men så utökades det med lek och fritid vilket gjorde det hela lite enklare. Snön har fallit även idag som mest hela veckan och jag funderade på hur jag skulle kunna ta nya bilder. Till slut hade jag turen att upptäcka en granne som var ute med sitt barnbarn. Jag gick fram och frågade och ja, jag fick lov att fotografera dem:).
 
Här åker de båda skrana nerför innergården snöklädda kulle.
Sen lite lek och bus längst upp innan nästa åk.
Då ville barnbarnet åka själv vilket ökade farten som synes.
Uppe på kullarna växer fina bollpilar jätteroliga att klättra i som mina syskonbarnbarn gjorde sist de hälsade på, klicka här om ni vill se deras lek.
 
Fler bidrag på temat Sport, lek och fritid hittar ni hos Fototriss.

Vinterfåglar och katt

Kategori: Katter

Ja, denna vecka blev det inte mycket bloggat. Jag har kanske inte mått så bra eller så har tiden rusat iväg eller så har jag kanske bara inte haft lust att skriva, kanske:).
 
Jag vill ta bra fågelbilder och med min nya kamera har jag 21 x zoom men inte verkar det hjälpa. Jag kom ganska nära den lilla blåmesen men skärpan lyckades jag inte med.
Jag stod faktiskt inomhus men fönstren ska vara rena för det var inte så längesen "Rut" putsade dem. Det är min granne under som matar de små, själv har jag ju ingen uteplats på baksidan.
 
Vissa dagar väller det in horder med fåglar som letar mat, mest sidensvansar och som på bilden, björktrastar men även lite mer ovanliga sorter. En dag såg jag i kikaren tallbitar så vackert klarfärgade, hanen röd och honan gulgrön. En sibirisk nötkråka har också svischat förbi.
Härligt uppburrad i kylan väntar den på att kalasa lite till på rönnbären.
 
Så Tusse har lite att titta på där han sitter vid adventsljusen.
Lite vemodig och stilla men i veckan när det varit hyfsat varmt har han hängt med mig ut och då rusat i 190 på gång/cykelbanan så bakbenen knappt hinner med. Då gläds matte, dvs jag.
 
Inomhus blir det också lite bus emellanåt, som här.
Det är nog allt jag vill skriva idag. Jag har just sett Luciafirandet på TV och njutit av alla vackra sånger. En fin tradition!
 
Ha en trevlig helg. Vår planerade jultallrik blev tyvärr inställd så nu får jag hitta på något annat i helgen.

Fototriss - Reflektioner

Kategori: Min närmiljö

Veckans tema, reflektioner, ger upphov till just sådana men de går ju inte att fotografera utan att vara väldigt kreativ. Jag väljer den enkla vägen och tar bilder av mina adventsljus och stjärnor som reflekterar sig i fönstren. Ute blir världen allt vitare, stora flingor dalar sakta ned och på innergårdens kulle samlas barnen för att åka kälke och pulka. En riktigt fin andra advent då det dessutom bjuds på jubileumsfika för UMeGänget som nu funnits i egen regi i ett år.
 
Åter till trisstemat. Min gamla adventsstjärna som jag ärvt av min mor lyser fortfarande fint i köksfönstret med lite reflektioner mot innergårdens kulle innan barnen kommit dit.
I arbetsrummet står en annan ljusstake och reflekterar sig. Inte så kreativ text idag heller:).
Jag har inte hunnit skotta idag men som synes är det bara ett litet snötäcke som kommit sen igår.
 
Min sista bild kommer från sovrummet där ljusen reflekterar utsikten över naturområdet bakom husen.
Där sprang en räv för några nätter sedan kringelikrokar från uteplats till uteplats i hopp om att hitta mat, antar jag.
 
Fler, säkert mer kreativa bidrag, hittar ni hos Fototriss.

Äntligen snö

Kategori: Min närmiljö

Jag är så nöjd med vädret nu (fast inte i somras och höstas) då snön äntligen har kommit och gjort världen därute så vacker. Kylan tog oss också i ett järngrepp och inatt har det varit -19,9° som kallast. Pigg redan halv åtta steg jag upp och frostade av frysen. Bara att ställa ut varorna på balkongen där det då var drygt -15°.
 
Det var i lördags snön vräkte ned och på söndagsmorgonen såg det ut så här när jag öppnade dörren.
Inte så märkvärdigt mycket men fint ändå. Ett vackert häng hade grannens förråd fått.
Ljungen blir finare också. Kanske skatorna låter den vara nu när snön täckt även mossan i krukan. Annars brukar det ligga mossa lite överallt på morgnarna och lila ljungblommor nedrasade på bord och altan.
Katterna är inte överförtjusta mest pga kylan förstås men kanske, kanske. Desirée tvekar med ena tassen redo...
..medan Tusse verkar helt ointresserad. Han är annars den som vågar ta en tur då och då i kylan, medan lillflickan bara går ut efter övertalning. Nu i kylan får hon gärna vara innekatt.
 
Jag ser bakom husen att räven har varit på besök igen. Spåren går hit och dit över hela området från uteplats till uteplats. Det enda han kan finna är väl nedfallna rester av talgbollar till fåglarna. Något annat kommer jag inte på. Lite ängslig blir man för katternas skull även om han inte brydde sig om dem förra vintern.
Blommorna utomhus är nu borta men då får vi istället vackra isrosor på fönstren:). Jag måste gå och köpa mig lite fina blomstrande inneväxter men vågar inte nu när det är så kallt. jag har bara promenadavstånd till Plantagen men 5 minuter i kylan kan nog knäcka dem ändå. Får se i morgon då de lovat lite varmare.
 
Första snön till första advent och sen första glöggen med en väninna. Jag bjöd hit S att smaka årets Blossa med japansk smak och den var riktigt god, inte speciellt söt vilket jag gillar. Men jag vill också finna en glögg med mer traditionellt kryddig smak, så det blir att köpa en flaska till.
Lite lingonpraliner fanns kvar, tiramisumandlar från apoteket har jag köpt och jordnötsbrownies har jag bakat. Dessutom fanns förstås de mer vanliga glöggtillbehören som pepparkakor med ädelost och lussekatter som väninnan hade med sig. Jag ska inte baka saffransbröd i år har jag bestämt men kanske en lingonpepparkaka som jag fann ett recept på just idag. Det är alltid gott och mysigt med glöggkalas i december. Nästa blir i morgon, torsdag och så blir det nog någon fler gång också innan juletiden är över :).
 
Mitt bostadsområde i en julkristall får avsluta dagens inlägg.
Jag har nu bloggat sen januari 2009 och det är inte helt lätt att variera sig. Liknande foton publicerade jag nog ifjol också men det är ju så roligt att visa sina bilder :).
 
Ha en skön vecka, det som återstår. På söndag ska vi i föreningen UMeGänget ha jubileumsfika då vi bjuder alla medlemmar på smörgåstårta m.m. Vi har då funnits i egen regi lite drygt ett år och verksamheten flyter på lika bra som tidigare med ca 25 medlemmar, de flesta aktiva. Det tycker jag är bra gjort och värt att firas.

Fototriss - Detaljer

Kategori: Min närmiljö

Nu är det ett riktigt jubileum, nämligen fototriss tvåhundrade omgång och det firas med tävling. Priserna kommer från Coolstuff där det finns mycket roligt att välja på. Temat är detaljer och genast fick jag den välkända slagdängan i huvudet: "Det är de små små detaljerna som gör det...".
 
Idag kommer vintern på riktigt och den är efterlängtad för tillvaron blir så mycket ljusare av den vita snön. Kall, lätt snö faller i mängd över oss och det är den detaljen jag fokuserar på i min triss.
 
Här har det nyss börjat snöa på min utomhusadventsdekoration. Klockan är halv tre på eftermiddagen och än finns lite av dagsljuset kvar.
Bara lite änglasnö på denna bild men på nästa har vi en riktig snöängel. Ja, en nästan helt dold en:). 
Den här bilden tog jag nu ikväll när jag kom hem från bion vid halv tio. Jag hoppas någon av fototrissdeltagarna har så bra kamera att de kan ta riktiga närbilder på snöflingorna i hela deras detaljrikedom, men det kan inte jag:).
 
Dörrkransen känns betydligt mer välkomnande med snö på, bara en sån detalj:).
Än så länge känns det bara roligt att skotta men vi får väl se i morgon när det snöat ytterligare ca 12 timmar som det ska göra enligt yr.no.
 
Fler bidrag på temat Detaljer hittar ni hos Jubileumsfototriss.

Lördag i Verona

Kategori: Resor och utflykter

Utomhus virvlar snön och jag ser fram emot att världen blir vackert vit, speciellt nu när juleljusen börjar pryda våra fönster och hus. Idag är jag gärna inomhus och vad passar då bättre än att återvända till Italienresan och fortsätta med bilderna från besöket i Verona. Se förra inlägget här.
 
Vi gick runt lite på andra sidan floden men där var ganska folktomt och inte alls lika mysigt. En stor plats med detta krigsmonument fann jag värt att fotograferas vid.
Pampigt och skrämmande, eller hur? Men det är ju krig också så verket förmedlar helt rätt den otäcka känslan. En bit bort fann vi motsatsen, ett riktigt kärleksfullt monument. Jag gissar att det är någon missionär som gjort gott bland behövande barn.
Och se, här trivs duvorna vilket de inte gjorde på det förra konstverket. Märkligt, men fullt förståeligt:)!
 
Ganska snart återvände vi till floden Adige. Vi funderade på om vi skulle gå ned till vattnet men just den här trappan lockade i alla fall inte mig. Otäckt utan räcke, tyckte jag, men A hade gärna gjort ett försök.
Lunchsuget hade börjat ge sig till känna och det var läge att istället finna till matstället.
Här är min kära systerdotter vid bron Ponte Pietra som ska föra oss över närmare Veronas centrum där vi ska uppsöka restaurang Terazza för att äta lunch. Ser ni de små bokstäverna HÄR på nästa bild så vet ni var vi satt.
Det är samma ställe som jag och väninnan S åt på sist vi var i Verona. Då såg vi många som beställde in denna vackert orange dryck och undrade vad det var. Nu vet vi:)! Aperol Spritzer heter innedrinken med Aperol (lite bitter som Campari), prosecco och soda. Det är klart att vi måste prova en sådan. Läckert läskande och festligt när man är på semester:).
Efter den goda inledningen valde vi sallad och pasta med tomatsås. Lika gott och trevligt som sist. Kul med favoritrestauranger:).
 
Mätta och belåtna fortsatte vi vår vandring genom staden. Kyrkor, fina innergårdar stora som torg och en och annan staty kantade vår väg. Här är det Dante som poserar.
Så fundersam han ser ut. Jag borde kanske men har aldrig försökt ge mig i kast med hans stora verk "Inferno", alltså bara för att ha gjort det. Men jag gissar att det är tung och ganska svårgenomtränglig litteratur, så vi får se. 
 
Det blir ytterligare ett inlägg om Veronadagen för nu ska jag göra annat. Först adventspynta lite mer och sen fundera på vilka bilder jag ska ha med på Fototriss i morgon.
 
Jag önskar er alla en trevlig första Advent!