Barbro S

Skellefteå med van Gogh, fortsättning
Årets november bjuder på kyla och snö med vackra vyer från igår då jag var på snabbvisit till stugan för att såga mig en liten gran att ha på altanen (som jag gör varje år).
Snön kom tidigt och verkar ligga kvar länge vilket inte är vanligt redan nu.
Jag kommer på att jag vill avsluta inlägget om Skellefteåbesöket i somras, se tidigare inlägg här . Englandsresan får vänta. Vi befinner oss på Eddahallen där vi upplever utställningen van Gogh alive. 
Bilder på alla (? många i alla fall) van Gogh:s målningar projiceras på massor av dukar på väggar och golv i två mörklagda salar med skrivna budskap, kanske hans egna tankar i brev och på annat sätt bevarade. Musik var det ev också men den minns jag inte.
Fascinerande måleri, tycker mycket om hans konst.
Här grubblande och lite uppgiven i blick.
Plötsligt badar lokalen i blått. Såå härligt! Som ni anar sitter människor och låter bilderna passera. Lite ont om stolar var det, men då jag påpekade det sa personalen att det var meningen att man skulle gå runt och uppleva det hela. Nja, det var bara två rum så det blev lite trist att gå runt runt utan blev en plats ledig så tog man den. 
Solrosor är verkligen hans signum. Bilderna rullade hela tiden och när vi märkte att vi redan sett en del gick vi ut ur lokalen och kom in i detta fantastiska rum.
Snacka om solrosfrossa.
Vilken fin avslutning på en fantastisk utställning och upplevelse. Även Skellefteå stad hade tagit till sig solrosen.
Vi strosade genom en park ner till älven. 
Fontän med stadshotellet i bakgrunden. Därifrån har jag fina minnen från 80-talet 😄, när jag hälsade på mina väninnor och vi gick ut och roade oss.
En förtvivlad pojke tog min uppmärksamhet. Jag gissar att det är Knutte Wester som är skulptören. I Umeå har vi också två barn som han gjort, helt fantastiskt fina och levande i sina uttryck. Det lär vara barnhemsbarn som han mött och avbildat på sina resor i Östeuropa. Se här en artikel om skulpturen.
En kaktuspark har jag aldrig sett så här långt norrut. Klart häftig! 
Inbjuder till svalka, åtminstone för de små.
Längs älven gick vi för att leta restaurang för middag, men vi var för tidiga. Den som var öppen var lite för exklusiv vad avser prisnivån. Vi vände åter till Sara kulturhus där jag blivit tipsad om Paolo's, en italiensk restaurang på bottenvåningen. 23° varmt hade det blivit och vi (2 av 6) njöt på uteserveringen med sommardrinken nr 1, Aperol Spritz, i väntan på maten.
Enbart mig på bild, tyvärr. En händelsrik dag och en skön bussresa hem till Umeå efter den goda middagen. Tror jag åt pasta, men minns inte det heller.
I höst, ända långt in i november fick vi finbesök inom fågelvärlden på Teg. 
En vacker härfågel, så sällsynt häruppe, men den stannade länge och jag lyckades få den på bild tredje gången jag letade. Många, även jag, oroar oss för att den inte ska klara vintern men den har i alla fall klarat en hel vecka med iskalla nätter och det snöoväder som nyss dragit förbi. Jag ser att den var sedd senast igår så jag hejar och hoppas den får leva vidare. Den matas med mjölmaskar, berättade andra skådare när jag tog den här bilden den 9/11.
Sen kan jag berätta att nu har även jag fått covid och hållit mig från folk i fyra dygn hittills. Första dagen var tuff med hög feber och skrällande hosta, men så sakteliga går det åt rätt håll. 
Önskar er en fin första advent!