konstbarbro

Vårkänslor

Kategori: Katter

Det sägs att vi i norr har så kort vår men den drar vi ut på genom att så fort solen börjar värma i februari-mars få vårkänslor av takdropp och smältvatten som rinner droppande ner i avloppsbrunnen. Egentligen kallas den här tiden för vårvinter och det är en mycket fin tid:).

Små vårtecken hos mig är att solen kommer in på min altan och jag hänger ut balkongbordet åt katterna. Med en värmande kattbädd med yllefilt i blir det behagligt för dem i eftermiddagssolen även om det egentligen är ganska kallt i luften. 

Att ta ut cykeln är också vårfrihet även om man ännu måste se upp för isfläckar och delvis isgrusskrovliga cykelbanor.

Här fick jag till och med solstrålarna på bild. Märkligt!

Sakta skottar jag bort snön på altanen. Nu har den tinat och frusit igen så många gånger att den är ganska svårforcerad men snart är den borta. Nätterna är riktigt kalla, ca -15° i veckan, och det tar lång tid för solen att värma luften till plusgrader, tyvärr.

Nästan så man längtar till värmen i Barcelona. Igår köpte jag mig en karta och en liten guidebok för att förbereda mig. Ambitionerna ett hinna se en massa är ganska låga då vi bara har drygt två dygn på oss, men den berömda Sagrada Familia vill jag hinna med och vi bor faktiskt inte så långt därifrån. Det räcker annars med att bara vara, flanera omkring och uppleva storstadens puls och miljö.

Ikväll ska vi försöka oss på en ugglespaning på egen hand då vår kursledare skadat foten, oturligt nog. Det lär ska finnas en spelande hornuggla i Degernäs. Hoppas, hoppas! 

Boule

Kategori: Resor och utflykter

I lördags blev det till att testa boulespel inomhus med New Friends. I en mycket svårfunnen lokal i bortre delen av Umestan med ingång från dolda gaveln fanns de banor vi hyrt in oss på.

En fin tavla över området men den läste jag inte på, tyckte bara om att fotografera:).

I närheten pågick mer professionellt spel men vi amatörer fick banorna längst bort så det var ingen risk att vi skulle beblanda våra klot. Vår instruktör, mannen i röd tröja, delade bestämt in oss i par, gav oss reglerna och sen var det bara att sätta igång.

B lägger första klotet med båda fötterna i ringen. Jag fick flera gånger tillsägelse att mina fötter var delvis utanför, aj aj:).

Här hotas jag av F om jag inte slutar fota, verkar som att jag står i vägen.

H och B som spelar tillsammans i ett av fyra lag väntar glatt på sin tur.

Spelet gav oväntat bra motion för hela tiden byter man sida, bär klot och ring, böjer sig ned om och om igen och ja, det känns faktiskt i musklerna.

Vilket klot som är närmast lillen (den gula kallas så) var inte alltid lätt att bedöma, men då fanns instruktörens måttband att tillgå.

                                                                         
Här har min lagpartner R koll på kloten medan vinnarna H och S spelar.

Vi kom totalt sett trea och ändå blev några av oss förlorare tillfrågad av en av de tävlande om vi inte skulle gå med i föreningen för de behövde nya spelare. Jag replikerade generat att det faktiskt var första gången jag spelade, men han måste ha tyckt att vi dög:).

Efter två timmars spel med en liten fikapaus däremellan då jag bara åt en banan var det läge att leta sig till en restaurang för att få äta middag. S föreslog Ristorante Taormina och förslaget antogs så vi tog våra bilar och cyklar till Haga där de ordnade ett bord för åtta genom att be ett par flytta till ett annat bord. Schysst!

Så här ser menyn ut, ganska kul design, tycker jag.

Pizzorna som en del av oss beställde finns förevigade i mitt förra inlägg, Fototriss. Ett väldigt trevligt sätt att tillbringa en lördagseftermiddag, med boule, pizza och goda vänner. Dessutom hann jag hem till världens bästa TV-serie just nu, Downton Abbey, som tyvärr visade sista avsnittet just i lördags, men de har lovat komma igen till hösten.

Fototriss - Färgstark

Kategori: Festligt

Veckans fototema är färgstark och det är nog inte så svårt, tänkte jag. Utomhus ligger nu färgskalan på gråvit, gråbrun, brunsvart och enstaka grönt (t.ex. barr på tall och gran) vilket inte hör till kategorin färgstark direkt.

Lördagens  New Friends-aktivitet var boule på Umestan, som regementsområdet döpts om till när I20 lades ned och där flyttade in skolor, företag och annat,  som boulehallen där vi skulle träffas. Den var gråmurrig och blekvit med stampat jordgolv att spela på, inte så färgstarkt, men tyget på stolsitsarna duger väl?
Riktigt fina, tycker jag.

Nu släcker jag alla lampor för kl är 20.30 på lördag kväll och det är Earth Hour. Jag borde väl stänga datorn också men ska först avsluta min triss medan jag har inspiration.

Efter spännande boulespel i två timmar var vi lagom hungriga och sökte oss till en restaurang i närheten. Det blev Ristorante Taormina på Haga, Umeås äldsta pizzeria, som funnits sen 1978. Först var Kamenski på Sävargården men den finns inte kvar idag.

Nåväl, färgsstarkast var pizzorna. T.ex. denna Pizza Verde som jag åt.
Den var jättegod med bl.a. grillad aubergine och grillad zuccini.

B:s hörde också till de mer färgstarka, tror den hette Roja Special.

Efter den middagen var det skönt med en lång promenad hem till mina katter på Ersboda.

Detta blir min färgstarka triss. Andras bidrag på temat hittar ni hos Fototriss.

Renar på vägen

Kategori: Djur och natur.

Som jag nämnde sist hade vi den stora turen att möta renar på vägen hem från vårt besök i stugan. Glädjen blev stor, ungefär som när man var liten på besök i djurparken och där plötsligt dök upp något vilt djur i den stora inhägnaden som tidigare sett så tom ut. Bromsa in, fumla fram kameran och knäppa, knäppa, knäppa innan andra bilar kom och störde.

Bilar kom, en del tutade, men de fick passera och renarna var ändå kvar:). Så det blev några närbilder också.

Undrar om denna med reflex är ledarrenen? Det fanns en till med rött halsband men de övriga var oklädda.

Och här kommer en till, härligt nära även om jag förstås luras lite med beskärning av bilden:).
 
Det här avståndet är mer sanningsenligt.

Fjolårets majblomma pryder mitt bilfönster.

Bara en till:).

När vi åkte vidare återgick de alla att slicka på vägen, ska visst vara saltet de gillar.

Fler djurupplevelser fick vi igår på ugglespaningen. Typiskt att det blåste kallt även denna kväll, vinden lockar dem inte att spela direkt. Men på en liten skogsväg bortanför Dåvamyran hörde vi det perfekta ugglelätet, ett dovt Hoo :). Precis som en uggla ska låta lät den, berguven som häckar där sen flera år tillbaka enligt vår guide.

Efter det massor av lottlösa stopp efter mörka små och lite större vägar norr om Umeå då tystnaden bara stördes av någon förbipasserande bil och förinspelade pärluggeläten för att ev locka till svar från den tysta, mörka skogen. Natthimlen var magnifik med oändligt antal stjärnor. Fantastiskt fint, i staden ser man bara de ljusstarkaste så inte visste jag att där fanns så många. Karlavagnen är den enda stjärnbild jag kan identifiera, och den var lätt att finna.

Den här kursen har bara en brist: de verkar inte vara så intresserade av fikapaus. Jag sa till förra gången och fick göra det igen igår innan det blev av. En del stannade utomhus och drack sitt kaffe stående, vi andra mer bekväma satt kvar i bilvärmen och åt/drack vår medhavda matsäck. Sju minuter tog fikapausen!!!

Vi fick vår belöning vid sista stoppet, ganska nära Ersmark, där vi irl hörde det typiska pärlugglelätet som vi redan hört från ledarens mobiltelefon flera gånger under kvällen. Detta var lägre, längre bort och inte helt lätt att uppfatta, men jag kunde höra lätet tydligt ett par gånger och då blir vi ugglespanare så lyckliga. Det var inte bara en utan flera pärlugglor som spelade.

I morse tjugo i sex, jag hade väckts av katterna, hörde jag det igen, alldeles utanför mitt sovrumsfönster. Och visst, det satt en skugga i tallen, delvis dold bakom grenar. Kikaren hjälpte inte och så flög den iväg. Märkligt! Det var ingen dröm men så konstigt ändå. Tänk om!

Jag hann också besöka frisören igår och blev så nöjd med nacken att jag var tvungen att fotografera mig själv.

Så roligt att mitt tunna hår med bra klippning kan se så tjockt ut. Ingen permanent har jag kvar för det var 1,5 år sen sist jag gjorde små lockar i mitt spikraka hår. Bilden är dessutom inte tagen direkt jag kom från frissan utan vi hade promenerat länge i gårdagens starka blåst.

Önskar er alla en fin helg. Morgondagen innehåller bl.a. boule på inomhusbana.

Stugutflykt

Kategori: Djur och natur.

Solen gassade och himlen var skön så vi passade på att ta en liten utflykt till stugan igår, årets första. Mycket snö var det och vi fick plumsa mer eller mindre djupt innan vi kom fram till härbret där solen värmde mest.

Långa blå skuggor över Kullasjön, bara lite spår av renar men inga fasta skoterspår att vandra på så sjön fick vara. Kanske lika bra då isarna kan vara osäkra.

Jag och min väninna S tog en lång promenad efter stugvägen så långt det bara gick och sen samma väg tillbaka. När vi kom åter till stugan hade en granne med traktor skottat upp en rejäl parkeringsplats åt min lilla Skoda. Jättesnällt, vilken tur vi hade!

Härligt takdropp illustreras av denna si och så-bild, men man ser i alla fall låånga droppar.

Undrar hur man gör för att kunna frysa dropparna på bild? Måste vara supersnabb slutartid och troligtvis en systemkamera.

Fröställningen från plantan Physalis, inte den som ger frukt, tyvärr, stack upp ur snön.

Minner om den vår som komma skall och som jag har längtat så länge efter. Men soliga vårvinterutflykter är inte så dumma de heller. Solen tog på, tror ozonskiktet är väldigt tunt just nu. Jag tycks ha läst det i tidningen nyligen. Någon vacker solbränna blir det förstås inte men lite röda fläckar som snart går bort:).

På hemvägen stötte vi på renar på vägen. Dem fotograferade vi med kompisens kamera och jag har inte fått de bilderna än, men de kommer snart.

Annars är väl ett vårtecken årets första utslagna blomma efter omplanteringarna av inomhusväxterna, en liten Saint Paulia.

Visst är den söt?

Tur vi åkte ut igår för idag är det mulet och betydligt svalare. Jag ska i eftermiddag besöka en fotokurs bara för att kolla om den passar mig, på Byttgränd här på Ersboda. Bra läge. Och i morgon är det ugglespaning igen. Vi var ju ut förra torsdagen då vinden ven och temperaturen var låg. Jag blev kall om fötterna där vi stod i mörkret, blickstilla, för att lyssna på ugglor som var helt tysta när vi var där:).

Vi åkte i fyra bilar, parkerade vid vägkanten och steg ut några minuter åt gången. När vi inget hörde åkte vi vidare, tror det blev fyra eller fem stopp innan vi till slut hörde något som först lät som ett hundskall. Sen identifierade vår ledare att det var en slaguggla, en hona, som hest ropade för att finna sig en partner. Enligt honom var det den enda uggla som var jämlik så att både honor och hanar kunde spela. Bland de övriga arterna var det bara hanarna som ropar på våren.

Jag hade förväntat mig mer naturupplevelse, kanske att vi skulle gå in på någon liten skogsväg i den mörka skog och där lyssna på ugglor, inte stå vid bilarna, men men.. Det blir inte alltid som man föreställt sig och det var lite spännande ändå.

Fototriss - På G

Kategori: Djur och natur.

Just detta uttryck använde jag i mitt förrförra blogginlägg och det gällde då mig och resor, men nu är det Fototriss som vill att vi ska hitta tre bilder med temat På G.

Idag skiner solen från en vackert klarblå himmel och värmer temperaturen till snötinande med takdropp, vilket den inte lyckats med tidigare i veckan. Så det är detta som nu är på G, det jag verkligen har längtat efter denna alltför låånga vinter. Helt naturligt är bilderna inte från i år då vi inte är där än.

På G är snösmältningen så isen river och den öppna älven välkomnar massor av svanar, änder och gäss. Några finns där men de syns inte på bild.

Om en månad ungefär, kanske tidigare om vädret tillåter. Idag gläder jag mig åt lite öppen grusig asfalt på snötäckt gång/cykelbana och torrt, gråbrunt gräs vid solig hörna. Men snart:).

På G är också mitt ganska nyvunna intresse, fågelskådning, och här är min väninna som arbetar på Waldorfskolan, med en tubkikare vi fått låna, vid Degernässlätten som fylls av tusentals flyttfåglar i april.

I år har jag köpt mig en tubkikare, ännu inte använd, men vi är på G:).

Det bästa som är på G dröjer ytterligare en månad häruppe, ända till i mitten/slutet på maj men det är värt att vänta på. Försommaren när löven precis slagit ut och är skirt ljusgröna. Här på Rådhusesplanaden i centrala Umeå.

Samiska veckan har varit nyligen och där har vi fått lära oss att de har åtta årstider, vilket Umeå kommer att ta fasta på när staden ska vara Kulturhuvudstad 2014. De skulle kallat årstiden på bilden ovan för vårsommar, men jag är mer van med ordet försommar.

Fler bidrag på temat hittar ni här. Jag gissar att fler kommer att visa bilder på kommande vår och sommar men vi har alla olika vinklingar och därför är det så roligt att surfa runt bland alla de andra fototrissarnas bidrag.

Himlabrand

Kategori: Min närmiljö

Solnedgången i förrgår var så dramatisk, eller hur?

Man kan inbilla sig ett vulkanutbrott eller som i Japan, ett kärnkraftverk som exploderar, så hemskt att jag faktiskt inte kan uttrycka det i ord, men så är det bara en dramatisk solnedgång över Glassgränd kl 17.30 en dag i mitten av mars 2011 :).

Vi får vara glada att vi bor där vi bor och tacksamma för allt vi är förskonade från här i kyliga nord.
Dramatiken på himlen är bara skönhet och ögongodis.

Idag har jag en hinna med-dag, men än har inte stressen från TV-köp och Barcelona-bokning lämnat mig. Det går inte riktigt att njuta av att vila och med vila menar jag att t.ex. läsa en god bok när jag dricker mitt eftermiddagste. I min hjärna snurrar alla småsaker jag inte har gjort.  Antingen måste jag göra dem alla, vilket i princip är omöjligt för det orkar jag helt enkelt inte med på en dag, eller så måste jag lyckas gå ned i varv så pass att jag struntar i om de är gjorda eller inte. Annars går det inte att må bra, ens korta stunder.

Musklerna runt mitt huvud spänner sig och trycker åt, tinnitus är plågsamt högt sus och jag är så rastlös. Helt enkelt så man känner sig när man har överansträngt sig för mycket, tror jag, när det liksom inte bara är en stor trötthet som går att vila bort utan lite mer. Det går snart över, det vet jag men jag vill att det ska gå över nu!!!

Effektivt var att tänka lite på Japan och så se Solsidan i repris på TV4Play för att bli glad över alla problem jag inte har:).

Det återstår att hitta rätt plats för alla sladdar till/från DVD och grammofon men det brukar gå bra bara man försöker. Jag önskar då och då att jag hade något teknikfreak i släkt- eller vänkrets men jag kommer inte på någon. När jag var ung och arbetade på hotell och kontor var det jag som kunde apparaterna bäst. De ropade på mig när kassaapparaten eller kopieringsmaskinen  kärvade och oftast kunde jag fixa det, men det var innan datorerna och den digitala revolutionens tid.

Där ligger jag i lä men i början av den tiden arbetade jag på Blå:s huvudkontor och då hade jag i alla fall Sven eller Jorma att fråga när jag behövde hjälp med PC:n. När det gällde lönesidan hade vi support från Käll-Data, tror det var Janne som var klippan där, han kunde allt:). Jag gillar att lära mig men nuförtiden är det omöjligt för en lekman att kunna ens hälften av de funktioner som finns i datorer, TV, kameror etc. och det är frustrerande:(.

Skönt då att det i min omgivning finns coola katter som inte alls bekymrar sig över annat än vädret och sina egna behov, mat, kel, ut och springa om det nu ville blåsa lite mindre samt vila, mysa, tvätta sig och busa runt med leksaksmöss och annat som bjuds hemmavid.

Jag försökte få dem att båda titta rakt in i kameran som de gjorde så fint  precis när jag kom men lilla apparaten gör dem lite generade som synes:).

Hoppas ni får en härlig helg. Själv ska jag våga mig på lite dans, på Ersboda Folkets Hus där orkestern Black Jack spelar. Med vännerna i New Friends förstås:).

Rusch!

Kategori: Resor och utflykter

Ibland blir det bara mycket, men mycket roligt också. Vips så har jag bokat en resa till Barcelona med vänner. Det händer sig nämligen så att Ryanair om två veckor börjar flyga från Skellefteå direkt till Barcelona. Buss till Skellefteå är mycket enklare än att flyga till Arlanda för vidarebefordran så visst är det intressant för oss frusna Umebor.

Barcelona lockar mig med Gaudis alla skapelser, den ofullbordade Sagrada Familia och andra mindre kända byggnader och skulpturer i staden. Andra lockas av fotboll, en av dem är inte jag:). Jag har faktiskt varit i Barcelona en gång för 2,5 år sen. Visserligen bara på flygplatsen några timmar för att byta plan när vi skulle till Malaga. Det var min första utlandsresa sen 1993, då jag inte mådde så bra eftersom min mor fått en stroke på nyårsaftonen 1992 mindre än en månad före resan. Ett år senare insjuknade jag så svårt att resa blev omöjligt för många år framåt. Men fr. om. 2008 är jag på G igen.

Här ser ni Barcelona från ovan. En stor stad som synes.

Och här är hamnen. Vi kommer att inte att bo så långt från havet om jag nu tolkat kartorna rätt.

För första gången i mitt liv har jag bokat både utlandsflyg och hotell via Internet. Nervöst för att jag är rädd att göra fel, men roligt när det går vägen.

Annars håller jag på med nya TV:n, att möblera om för att hitta rätt plats i rummet, att sortera kanaler (lyckades jag med igår efter viss telefonsupport från Samsung) och så ska jag installera gamla DVD:n snart. När jag lyfte ut alla böcker ur vissa hyllor för att kunna flytta dem insåg jag vilken oerhörd rikedom jag har när det gäller böcker. Inte i pengar för man får ju nästan ingenting om man vill bli av med dem, men i innehåll, ord, bild och kunskap.

Jag borde aldrig mer behöva köpa en bok för här finns romaner, faktaböcker, roliga böcker, vackra bilderböcker m.m. så det räcker för mig och många andra till livets slut. Ska genast avsluta mitt medlemsskap i Bonniers Bokklubb :). Men jag måste visst köpa några böcker först för det lovade jag när de skänkte mig en bok och en söt blå Marimekko Ittalaskål helt utan kostnad, inte ens porto behövde jag betala:).

När försäljaren ringde hade jag just avslutat medlemsskapet i Månadens Bok där jag gick med för att jag fick en CD-spelare och tre böcker för bara 9 kr styck, men inte kunde jag säga nej när Bonniers ville erbjuda mig gåvor gratis. Dålig karaktär:)!

Jag borde nog också rensa mina hyllor och skänka Myrorna eller Kupan några av de böcker jag troligtvis aldrig kommer att läsa om. Men kan man vara säker på det??

Fototriss - Öppen

Kategori: Katter

För några veckor sen var temat Stängd och då fotograferade jag mina släktingars munnar. Idag, när temat är Öppen, har jag tyvärr inga andra modeller att tillgå än mina kära katter och de öppnar verkligen inte munnen på befallning. Så jag är rädd att min triss blir ganska enahanda och trist med bara en öppen balkonginglasning som mina katter använder som entré.

Här har Desirée redan passerat öppningen och vilar på kattmöbeln på balkongen medan Tusse är på väg mot den öppna ingången.

Kattrappan som är byggd utanpå balkongen, en öppen lösning:) fungerar mycket bra. När de sen kommer in på balkongen finns där sen en kattlucka som de kan öppna för att ta sig in i lägenheten.

Här konstaterar Tusse att det är öppet. Det har faktiskt hänt, men vääldigt sällsynt, att jag glömt öppna rutan och då blir de inte så glada. Antingen väntar de och hoppas eller så får de backa ned.

När Tusse kommer in genom den öppna rutan möts han av en misstänksam syster då han inte varit så snäll med henne på senare tid. Ibland välkomnar hon honom med en kattpuss, dvs de nosar och slickar varandra en stund. Riktigt fint! Men andra stunder leder slickandet till bråk. Inte helt lätt förstå deras beteende. Vad som händer när de möts är alltså en öppen fråga:).

Fler, säkert mer kreativa, bidrag på temat hittar ni hos Fototriss. Men jag hoppas att ni i alla fall tycker om kattbilder:).

Lite livat!

Kategori: Nära och kära

Jag hade tänkt ta det lugnt i torsdags och träffa en väninna på stan med lite mysfika men av det blev intet. På onsdagkväll svartnade nämligen TV:bilden med ett poff, bara en röd prick återstod några sekunder innan den också försvann och en stickande lukt av bränd plast el liknande uppstod. Fort dra ut sladden och upp med balkongdörren. Tanken kom också: -Tänk om den exploderar, min tolv år gamla tjocktv, som  det kallas idag då platt blivit norm, men inget mer hände.

Jag ringde en vän, fick tips att googla om bra TV, hittade ganska snabbt en sajt som testade apparater och rekommenderade två märken. Med den lappen promenerade jag dagen efter till Expertbutiken vid Coop Forum och där fanns den, min blivande televisionsapparat, en 40" Samsung, så jag slog till utan vidare betänketid.

Till detta passar ingen speciell bild så ni får se ett collage från förra helgen då mitt syskonbarnbarn utövade sin egen breakdance:).

Full fart på köksgolvet, livat är det!

Lite lugnare tar lillasyster det när brodern lämnat golvet fritt.

Hon ser ut att chilla, vilket är pappa J:s favorituttryck:).

Tillbaka till mina TV-bekymmer. En TV-bänk behövdes också så jag besökte möbelbutiken MIO men de som fanns där var för stora och saknade hjul, ett krav då jag inte visste var jag skulle ställa den i mitt nästan på gränsen till övermöblerade vardagsrum. I farten köpte jag mig en dyr men ljuvlig silkeskudde att sova nattsömn på, innan jag styrde kosan till Myrorna. Där stod den, min blivande TV-bänk för 195 ynka kronor, inte så vacker, kanske, men helt perfekt funktionsmässigt.

När jag baxat den ur bilen upptäckte jag att den var för tung att bära uppför trapporna. Tur man kan ringa en vän, inte bara i Postkodmiljonären:). Förutom detta hade jag hämtat flera paket på Posten, köpt kattsand och en ny klöspelare till mina sambos och ja, det var väl allt. Det kändes som att jag flängde fram och tillbaka hela dagen utan en enda paus, men jag hann nog få i mig lunch och middag, i alla fall, men något fika blev det aldrig.

Jag fortsätter med bilder från barnens lek och bus, illustrerande vedermödor men ändå roligt.

Så kom då jätteteven på kvällningen och jag började packa upp den. Inte ens det kunde jag själv fast försäljaren sagt att det skulle vara så lätt. Då ringde jag min fantastiske granne som hjälpt mig många gånger förut och vips stod LED-tv:n på plats på nygamla bänken. Installationen klarade jag själv och efter några misstag kunde jag se Mr Sunshine, en ny serie med Vänner-skådespelaren Matthew Perry, som jag gillar.

Bilden var lite konstig, speciellt ansikten, men jag orkade inte mer just då. Får väl hoppas att det går att fixa till. Jag blir alltid så stressad när jag slår upp instruktionsböcker och gruvar mig för att tvingas läsa igenom dem. Igår  kväll tyckte jag bilden var jättefin, man kanske vänjer sig?

Men jag hittar ingen avstängningsknapp. Miljömedvetna säger ju åt oss att inte ha TV:n och andra apparater på Standby och jag är alltid noga med att slå av min dator, men då måste det ju finnas en knapp att slå av strömmen på. Inte ska man tvingas dra ur sladden som jag nu gjort de två dagar jag ägt min nya TV.

Mycket om lite, inte sant:), och knappt några bilder heller. Men i morgon blir det ju Fototriss, ska ut och fotografera  till den istället för solen skiner och det ser knappt ut att blåsa.

Igår hade jag besök av min systerdotter som numera bor och arbetar i Västervik. Alltid jätteroligt att få träffa henne och tiden går alldeles för fort. After Work med New Friends skulle också hinnas med. Vi träffades på Teatercaféet, åt buffé och pratade på, ett litet gäng på 6 personer. Som alltid trevligt vare sig vi är få eller många.

Barnen en trappa upp.

På vägen ut fanns det plötsligt ett trappsteg som jag inte observerade så platt fall för mig, landade på knäna och tog för mig med händerna, den brutna inte helt fullt rörliga fick sig också en smäll. Skämmigt, tyckte jag, och tittade direkt upp på folket bredvid och utbrast -Jag är helt nykter:). Det var faktiskt inte sant då jag hade druckit en starköl till maten någon timme tidigare:).

Jag var nog påverkad på annat sätt då vi just hade pratat om min gamla chef och mitt jobb där jag fick mina stresskador. Jag reagerar alltid på det, på det ena eller andra sättet. Igår kväll gjorde det ont men idag känns det ganska okej.

Idag är vilodag, i morgon ska jag hinna med både NF-promenad och matlagsmiddag senare på eftermiddagen/kvällen. Även om det blir lite stressigt så är det alltid roligt att träffas. Hoppas ni också har en trevlig helg.

Fettisdagsvindar

Kategori: Resor och utflykter

Igår inträffade både fettisdagen och den Internationella Kvinnodagen. Det firades med att göra en blåsig utflykt till Holmsund tillsammans med en väninna.

När jag var i Rom 1992 med P, en ganska ny bekant, inträffade just kvinnodagen. Där var det kutym att männen gav kvinnorna en kvist mimosa fick jag berättat för mig. Jag fick faktiskt en, av en totalt okänd italienare, inte alls av P fast gav honom små hintar:). Det var en härlig resa. Jag tyckte att Rom var helt fantastiskt vackert och inte minst romantiskt, men mitt sällskap var inte av det romantiska slaget, i alla fall inte så mycket som jag ville. Vi hade en fin vecka tillsammans ändå.

En liten utvikning, tillbaka till vinden som friskade i ordentligt när vi kom ut på havet vid Ljumviken och hade tänkt oss en behaglig vandring i vacker natur. Vackert var det..

...men vääldigt blååsigt otrevligt nog. Här måste Sofie hålla i sig själv för att inte blåsa omkull:).

Väninna i blåsväder!

Själv försöker jag utnyttja vinden, kanske inte för att flyga, men för att få lite push i livet.

Tänk, sådana här bilder tog jag och mina kompisar när vi var tio, när vi var tonåringar och nu när vi är lite (!) äldre. Härligt med barnasinnet kvar, undrar på vilket sätt man mognar, utom kroppsligt, alltså:)?

Vi kämpade över isen till Ljumvikens gamla badplats där vi fann lä i skydd av ett förråd. En liten paus då vi skalade och avnjöt apelsiner och clementiner/mandariner (vet ej skillnaden). Sen gick vi in i skogen och vandrade en stugväg tills den tog slut. Stugväg, förresten, de flesta hus ser ut som villor numera, inte så många små mysiga stugor kvar. Lite gamla minnen, av det romantiska slaget, väcktes också på den vägen..:). Mer passion än romantik, förresten. Såå längesen:(!

Sen ett djupt andetag innan vi kämpade samma väg tillbaka. Här ser jag så glad ut för att vi snart är framme vid bilen som ska föra oss vidare till semlornas förlovade land, nämligen Nisses Konditori i Holmsund.

Parkeringen var full, vi fick vänta tills några besökare bärandes semmelkartonger lämnade plats. Kön var lång men den hann bli ännu längre sen vi satt oss. Genom att fräckt fråga en ensam dam om vi fick slå oss ned fick vi plats och här är den, den vi längtat efter så länge:).

Jag överdriver lite för jag är egentligen ingen semmelfantast men en gång om året är det gott att njuta. Denna var en höjdare, smakade perfekt och smälte i munnen samtidigt som den ändå mättade. En till hade jag inte orkat, däremot tog jag lilla pralinen som ligger bredvid. Mmmycket god!

Nisses semlor är berömda vilket också märktes på mängden kunder den korta tid vi var där. Lite kul var att se att just igår, fettisdagen, gapade konditoriets hyllor tomma frånsett någon enstaka chokladboll och några chokladhjärtan. Det var väl inte lönt att baka annat när alla ville ha samma sak.

Många är utmärkelserna som de ramat in, likaså priser som de vunnit i olika tävlingar. Däremot är fiket ganska trist ur myssynpunkt, tycker jag,  men det verkar inte som någon bryr sig om det när deras bröd smakar så gott.

I källaren finns Tropikhuset som vi inte besökte, men på vägen ut fann vi ett av deras djur, en belgisk jättekanin, som jag bara måste fotografera.

Den vände ryggen till när jag stack in kameran genom nätet för att slippa rutor. Så här ser den ut på närmare håll.

Så söt! Jag hade kaniner när jag var tolv, vanliga vita med röda ögon och vassa tänder. Det vet jag för en av dem bet mig en gång, och det gjorde ordentligt ont.

Och idag blåser det igen. Så synd när det nu är så milt och för det mesta soligt (inte just nu). Jag ska ta mig en promenad till Marieberg och försöka klippa min systers hår, i alla fall putsa till det lite. Hon har härligt tjockt hår med ljuvliga lockar till skillnad från mig som begåvats med tunt, fint, spikrakt hår. Men hennes har grånat medan jag ännu har kvar min ljusblonda färg. Fast det är klart, jag är ju tio år yngre:).

Fototriss - Se upp!

Kategori: Nära och kära

Temat hos veckans Fototriss är en uppmaning, "Se upp!", som jag direkt uppfattar som en varning men uttrycket kan säkert tolkas på många olika sätt. Jag har tillbringat lördag eftermiddag hos mina släktingar och där var det action må ni tro :) så jag hade ganska lätt att få ihop tre bilder. Jag måste medge att jag uppmuntrade aktiviteterna av rent fotointresse:).

Det är dessutom tävling denna vecka och vinnaren får ett upplevelsepris av Coolstuff.

Här är det fotografen själv som måste se upp så att jag inte knockas av familjefadern som tränar.

Fortfarande välbehållen rör jag mig mot vardagsrummet där barnen leker. Se upp! Agnes som är upptagen med något på tältets topp är helt oförberedd när Lukas kommer ut som skjuten ur en kanon.

Vi fortsätter på det livliga temat. Lilla Agnes vill  vara med och börjar klättra på sin mor med viss assistans av storebror men visst vill man ropa Se upp, var försiktiga så ni inte gör er illa.

Samtidigt ser det ju riktigt roligt ut. Längesen jag kunde göra så där:).

Fler bidrag på veckans tema hittar ni hos Fototriss.

Intet nytt under solen

Kategori: Katter

Så sant, inget speciellt händer i veckan. Men både soluppgång och -nedgång var vacker att fotografera igår. Så här såg det ut utanför mitt sovrumsfönster tio i sju igår morse.

Vackra färger, upp och fota och sen krypa ned igen för att slumra någon timme till:).

Solnedgången innehöll lite mer gulaktiga färger och fotograferades förstås från andra hållet, från arbetsrummets fönster. 16.58 visade uret.

Dagarna börjar få en dräglig längd numera. Dagsljuset räcker till för att man ska få känslan av uppdelning i dag och natt, inte bara ständig natt med kort ljusavbrott som i december.

I tisdags åkte jag skidor för tredje gången i år, det är nog mängdrekord på massor av år:). Så flitig brukar jag inte vara men denna vinter är förstås perfekt för skidåkning och andra utomhusvintersporter.

Många föredrar ändå att sitta inne framför TV:n och se andra åka. Inte min grej:), är skrämmande okunnig även om jag försöker snappa upp lite av min omgivning. Vallarnas fel först men sen vann Kalla guld, visst var det så? Har det hänt något på senare tid så får jag nog höra om det på lördag då vi ska träffas och äta frukost på Hotell Plaza.

Men jag blev alldeles utslut dagen efter sista turen på skidor då vi lugnt tog oss 3,2 km genom Gammliaskogen.  Stavpromenaden dagen efter blev en riktig plåga av att benen fort blev fulla med mjölksyra. De kändes som tunga stela klabbar att släpa hem. Märkligt, borde ju bli mjukare och piggare, eller?

Idag tog jag istället fram cykeln fast jag normalt inte vintercyklar, men jag var försiktig och klev av där det såg halt ut. Behövde bärhjälp från affärerna och ville inte ta fram bilen utan hellre tanka D-vitamin av solens strålar. Så nu är kyl, frys och skafferi fyllda med gott, nyttigt och lite annat.

Jag tog ett kattporträtt med min nya kamera, Nikon S6000, och blev ganska nöjd. Nästan så man kan ser hur mjuk hennes päls är.

Desirée börjar lära sig att hon inte behöver vara rädd för blixten jämt, så denna gång blundade hon inte när jag kom nära.

Bilden på Tusse blev inte lika bra utan mer vanlig där han ligger på badrumsmattan efter att jag kammat honom.

Efter en stund med kammen slutar han njuta och vill leka med den istället men då måste jag akta mig för de vassa klorna. I natt var han ute drygt en timme och tittade till sitt revir. Det var flera månader sen sist. Pälsen släpper mindre hår nu och det är så skönt, dammigt blir det ändå fort nog när de busar runt i lägenheten.

I tisdags natt hade det varit ett magnifikt norrsken, läste jag i tidningen idag. Tyvärr missade jag det men såg en fin bild i dagens VK (Västerbottens-Kuriren).
Hittar tyvärr ingen länk till den, var en insänd bild från en läsare i Lycksele. Men nu är det rosa moln utanför igen, så vacker himlen är!

Jag får önska er alla en trevlig helg.