konstbarbro

Julfirande

Kategori: Nära och kära

Det har blivit så att vi varje år samlas på Grubbe för att fira jul tillsammans, syskonbarnen med familjer, jag som är faster och gammelfaster samt syskonbarnbarnens farmor. I år saknas deras farfar som gick bort i höstas. Det kändes att någon fattades i gemenskapen. Förr om åren, före 2005 när min bror levde, firade vi alltid i hans hus på Backen där brorsonen med fru numera huserar men nu är det Grubbe som gäller :).
 
Vi träffas vid tvåtiden och får ett glas glögg med nötter och russin. I år fanns en alkoholfri som hette Kullaglögg, vilket är ett passande namn då vi alla (nästan) delar stugan i Kulla :). Sen bjuds på go'fika, hembakt av just brorsonens fru, alltid lika goda och spännande bakverk. Klapparna sprids ut under granen och när Kalle närmar sig bänkar vi oss framför TV:n. Jag tror att vi vuxna är mer förtjusta i de filmerna än barnen.
 
Jo, jag hann med att spela TV-spel med L som är 9 år innan fikat. Det var andra gången i mitt liv som jag försöker framföra ett fordon meddelst knappar och rörelser av liten apparat vars namn jag inte kommer på. Joystick är det inte....Riktigt roligt men inte mycket vore kvar av vare sig förare eller motorcykel/vespa om det vore verklighet:).
 
Efter alla tecknade kortfilmer börjar vi förbereda middagen. Jag lägger upp min medhavda gravlax i tunna skivor, skär sen tomater och gurka i mindre bitar, kokar grönkål och hjälper till där det behövs.  En match ishockeyspel hinns också med. Jag får äran att möta segraren av tidigare turnering och lyckas göra första målet. Hihi, då darrar motståndaren men med rätt vinnarskalle så slår han raskt in fyra mål och jag får se mig besegrad. Som ni hör odlar jag mitt barnasinne för det tror jag är bra och nyttigt så man inte rostar i förtid.
 
Vid femtiden är det dags att samlas i köket för det stora skickandet av juliga godsaker runt bordet.
L närmast hade med hembakt tunnbröd som hon fått av en granne. De bor också granne med själva bagarstugan som visst är fullbokad varje helg. Tunnbrödet var jättegott, riktigt härligt tunt som jag gillar. Barnen spanar redan nu efter tomten ser det ut som.
 
Nu har resten av oss bänkat sig för julmiddagen.
Värdparet till höger med lilla A emellan och så L, jag och G-I. Vi har inget överdådigt julbord men allt som behövs finns med och dessutom det gröna som jag mår så gott av. Rödkålssallad med getost, grönkål som var ny för i år men säkert återkommer då den smakade jättebra m.m.
 
I år har mammas och pappas gamla bröllopsservis sen 1938 plockats fram och får än en gång pryda ett julbord. Hela min barndom, uppväxt och ända tills min mor fick sin stroke 1992 användes det porslinet vid alla festliga tillfällen. Roligt att den kommer till heders igen. Ett utryck från min mor, Hedvig Maria, som gick bort just en julafton för många år sen. 1996 var det. Efter det har den stått i mina skåp tills jag kom på att ge den vidare till A.
 
Mätta och belåtna, disken bortplockad och med barnen allt mer otåliga samlas vi i vardagsrummet efter att barnafadern varit borta en stund. Han hinner komma igen innan tomten dyker upp till vår stora förtjusning. Ifjol sprang han bara förbi och lämnade säcken vid brevlådan, men i år får vi närkontakt med jultomten i sitt härliga skägg.
Det behövs ingen mask när skägget är så yvigt :). Han småpratar trevligt med oss alla och delar ut klappar till barnen. L i rutig skjorta tar just emot sin...
...och här är det A som får ett paket.
Hon glittrar så fint denna afton, lilla A som i år fyllt 7.
 
När tomten går vidare på sin klapprunda tar barnen över som julklappsutdelare och paketen fördelas i en rasande fart. Högarna växer framför oss alla, mest hos L och A, förstås.
L:s hög inspekteras först innan A pustar ut vid sin.
J gör tummen upp, är nöjd med sin del i det hela :).
 
Sen blir det lite action helt plötsligt och jag är med bakom kameran :).
Undrar vad som pågår?
 
Tillbaka i soffan får också jag ta emot paket.
Som ni förstår gillar jag rött i alla nyanser. Klänningen som jag skickat efter på nätet var lite mörkare röd på bilden men jag gillar den ändå jättemycket. Tyget är viscos med lite elasta, en mycket skön kvalité.
Ser ni så paketen och min klädsel matchar? Nyklippt är jag också men frissan vågade inte helt klippa nacken så kort som jag ville fast jag hade ett foto med från förra gången när jag var så nöjd. J i bakgrunden bläddrar fundersam bland sin gåvor. 
 
När alla fått sina paket startar det lilla kaoset när vi samtidigt öppnar våra paket,  visar upp och tackar till höger och vänster medan julpapper, kartonger och snören brer ut sig i rummet.
Så småningom lugnar det ned sig och L:s klapp nr 1 packas upp, sätts ihop och luften fylls av en surrande minihelikopter som rusar runt och krockar med det mesta men ändå håller ihop:). Roligt har vi!
 
L hjälper A att få ut monsterdockan ur sin förpackning. Tydligen är den ett svar på den perfekta Barbie, alltså en tuff, mörkare motsats som blivit populär.
Själv gav jag henne ett Pippi Långstrumppussel, en tjej som nog är en bättre förebild för A enligt min uppfattning som kan anses gammaldags, eller?
 
Vaniljpannacotta med lingon bjöds till efterrätt och den smakade gudomligt fräsch denna 2013 års julafton. Trots att jag trivdes så bra åkte jag hem strax efter nio för att ta hand om mina kära katter som varit ensamma så länge. Lite smågodis till dem och de förlät mig direkt:).
 
All snö från dagen innan hade regnat bort och regnet fortsätter än idag, så inte blev julen vit direkt. Plusgraderna gillas av katterna i alla fall, men inte regn som nu. Tur att någon gillar eländet med alldeles för varm vinter.
 
 
 
 

Vit jul

Kategori: Min närmiljö

Min första titt på termometern när jag klev upp på julaftonens morgon visade -6,8° och jag var så glad att gårdagens snöfall ännu låg kvar. Sen kändes det som att jag tittade bort en halvtimme och vips var det 0 grader. Regndroppar syns nu på rutan men även lite virvlande snöflingor kan jag ana så det känns lite hoppfullt.
 
Jag hann i alla fall gå ut med kameran igår och fånga en vit dan före dopparedan som väl ändå kan räknas som en juledag. Här är vår innergård lätt pudrad med snö.
 Då det bara var någon enstaka minusgrad följde också katterna med.
Snön verkar inte bekomma honom men han har koll på om grannkatten, lilla pigga Zorro, är ute.
 
Desirée vill nog gärna att lillkattkillen ska komma ut men hon är också nöjd med de dofter han sprider på växter och gräs.
Lite kall är snön så tassen håller hon uppe.
 
Jag önskar vitare snö och då blir det till att koppla på blixten en grådag som igår.
Snyggt, eller hur?
 
På kvällen tar jag istället en bild med hjälp av solnedgångsfiltret vilket ger ett varmt härligt ljus.
Tomten och julgran från egna stugtomten pryder min entré.
 
Nu är jag nyduschad, lätt sminkad men inte klädd i nyinköpta julklänningen än. Går omkring i mysiga konstnärsrocken, som jag köpt hos favoritdesignern Stina Jakobsson för flera år sen, tills det är dags att ta bilen till mina släktingar på Grubbe.
 
Jag ska nu ta mig en kopp grönt te med citron och äta några mackor för även om det blir gofika när jag kommer och senare riktig julmiddag så behövs något i lunchtid. Jag bidrar med gravlax, senapssås och goda Romanticatomater till julbordet. Det var det det. Nu återstår att se om julen är vit i morgon också eller om allt regnar bort igen.
 
 
 
 

December

Kategori: Katter

Jag kom på att jag har berättat ganska lite om denna månad. Då jag numera inte skriver dagbok så vill jag ha med lite av aktiviteterna i bloggen min. Snö väntar vi på än denna vinter. Några dagar låg den kvar för en dryg vecka sen men efter det regnade allt bort i plusgraderna.
 
Förrådstaken är frostvita idag och en smutsig snöhög som traktorn lämnat ligger på kullen men annars är det bart och gråbrunt ute. Då är det härligt med amaryllisklockor som lyser upp.
Lite extra förstärkt av blixten:).
 
Idag är det vintersolståndet och vad det betyder vet vi alla. Dagarna blir nu inte mörkare utan tvärtom, sakta, sakta går det åt andra hållet. Min kära katt Tusse har tillfrisknat och har nu samma goda aptit som tidigare. Såret läker som det ska med hård blodig ruga på ytan. Morrhåren är fortfarande avklippta som ni ser på bilden och det tar nog ett tag innan nya växer ut.
Han vilar gärna i hallen där jag har golvvärme, speciellt efter att han har varit ute i kylan som idag eller blötvädret som tidigare. Jag håller honom numera inne på nätterna då jag vet att räven stryker omkring här ute. Med sår och utan morrhår är inte Tusse i fullfjädrad form att hålla sig undan. Vid sju på morgonen får han gå ut fast det är mörkt. Då har de börjat jobba på bygget och det är folkliv ute som skrämmer undan räven.
Så här ser det ut på morgonen numera, lyftkranar och ljus från bygget av äldreboendet som de nu kommit på att de inte har råd att driva, kommunen. Sen de högg ned en stor del av skogen ser jag också hus från Västra Ersboda centrum som jag inte såg skymten av tidigare. Då var det bara skog förutom radhusen och det gav den trevliga illusionen av att  jag bodde på landet. 
 
Samma vy med annan inställning på kameran.
Blåare, eller hur :)?
 
Är det kallt ute kanske katterna föredrar fönstertittande. Här är det Tusse i isilhuett.
Det är nu eftermiddag med fullmånen på gång bland trädtopparna och faktiskt lite snö på marken. Bilden tagen den 5 december, inte alls em ser jag utan fortfarande morgon då fullmånen kom senare i december. Det är bara ljus från lyftkranen. En av dem har satt upp en stor adventsstjärna som lyser för oss boende i närheten. Fint!
 
Små bjudningar hör december till. En av dem var i torsdags då väninnan A kom på besök. Vi smakade först en kopp  av årets Blossaglögg med hemlig dalasmak och till det små bitar gravlaxrulle med mjukost emellan. Ett nytt recept som jag provade och de smakade bra. 
Sen var det dags för trattkantarellpajen med Västerbottensost och spenat i botten. Väldigt gott! Jag håller på att värma rester av den till dagens lunch.
 
Till det Amaronevin som doftar och smakar härligt.
Kul med alla jultillbehör. Det mesta har jag handlat hos Fyrklövern. En hel del får man för 1 krona, t.ex. glasen med tomtar på som jag inte köpte fler av då två räcker för det mesta. Tallrikarna däremot har jag fyllt på med så det finns 6 stycken. Dessutom har jag en annan sorts julporslin också som jag fått för en annan enkrona :).
 
Desirée tycker också om att vara bland juldekorationerna uppe på bordet.
Den varma perioden är de aldrig på borden men nu när de mest vistas inomhus hoppar de upp då och då och lämnar lite katthår, sötnosarna. Eller sätter sig en stund men är inte helt villig att titta rakt in i kameran när jag försöker fotografera julkatt.
Jag har inte på blixten men det lyser ofta en röd lampa som mäter ljuset och den gillar hon inte.
 
Igår var jag med UMeGänget på restaurang Invito för att äta julbord. Vi blev hela 12 personer och det var så trevligt, och gott förstås. Men jag undrar varför de inte har något grönt på julbordet numera. Förr om åren när jag fortfarande var en yrkesarbetande kvinna inom restaurangbranschen bjöds vi varje år på Blå Avenys överdådiga julbord den 22 december. Då åt jag fortfarande kött men gillade ändå grönt och nallade av garnityret, salladsblad, tomater, gurkskivor, persilja, dill m.m. men numera ligger både kött och fisk helt naket på faten utan minsta lilla grönkvist. Ingen sallad erbjuds utom de kladdiga (men ändå goda) rörorna, rödbetssallad, romröra m.m. vilket jag inte får äta för mycket av då jag har känslig galla, dvs tål inte ägg, äpplen eller för mycket fett. En snaps är bra på att bryta ned fettet i magen så den mår jag gott av, en liten en. I år blev det en Skåne.
 
En amaryllisbild till. utan blixt denna gång och med en röd ljuslykta i bakgrunden i helt rätt färg:).
Åter till det gröna, eller rättare sagt det obefintliga gröna. Bland varmrätterna fanns en omelett med svampstuvning som jag skrapade av översta lagret på. Den svampen var jättegod. Grönkål, brysselkål, rödkål m.m. passar ju jättebra till julmat, men inget sånt heller.  Det var likadant ifjol när vi åt julbord på Sävargården, se här. Nästa år får jag väl ta med mig en tomat, eller brysselkål för det har jag börjat tycka är jättegott. Är visst också supernyttigt enligt en bordsgranne.
 
Jag skriver detta medan jag väntar på att min systerdotter ska hälsa på. Jag ska bjuda henne på lite glögg med goda tilltugg. Det blir min fjärde glöggbjudning denna månad: kompisen S då vi gjorde tryffel som jag berättat om här, min brorsdotters svärmor och min granne L. Jag brukar hinna med min väninna från Grubbe också och hennes dotter men i år blev det liksom ingen tid. Kanske vi hinner ses efter jul och nyår.
 
Jag har varit på Gammlia julmarknad både lördagen och söndagen den 7 och 8 december. Jag handlade ganska mycket, mest ät- och drickbart. Mjukkakorna är jättegoda!
 
Förra lördagen var jag på dans på Ersboda Folkets Hus och det var jättekul. Jag som inte har varit på dans på minst två år upptäckte att jag ännu kunde följa med herrarna i deras foxtrot och liknande. Det var lite ovanlig dans som började redan kl 19, vilket jag tyckte var jätteskönt. Man dansade bara en dans med varje partner och efter dansen sa man bara tack och släppte varandra mitt på dansgolvet för att sedan bli uppbjuden igen eller själv bjuda upp direkt på plats. En van besökare sa att det alltid var så på dansen som började tidigt. Kl 21-dansen däremot, då är det som vanligt att man dansar två danser med varje partner och sen artigt följs åt till där man bjudits upp. Lite krångligt att förklara men jag tror ni förstår. Roligt var det i alla fall så det gav mersmak inför nästa år då danserna börjar åter.
 
Sista amaryllisbilden. Tycker att den blå himlen är så fin som bakgrund.
Tisdagen den 10 då det plötsligt började regna så att alla bussar ställdes in var jag på Pop-och Rockkörens konsert i Vasakyrkan. Jag hade turen att få åka till stan med en okänd kvinna från Snipgränd som också skulle till konserten så jag och väninnan Å (som bor på Måttgränd) fick också åka hem. Det var tur då bussarna fortfarande stod stilla pga halkan. En härlig upplevelse man fick energi  och blev glad av fast jag saknade julsångerna.
 
I tisdags var jag medbjuden till Skandias förhandsvisning av "Hundraåringen..." av väninnan S. Vi fick en läsk var, tog förstås mineralvatten med citron, och en liten förpackning popcorn som ändå innehöll ganska mycket (den gick inte åt fast vi delade på den) innan vi bänkade oss på rad fyra. Jag hade gärna suttit längre bort från bioduken men det var fullt. Skandia berättade lite om sig och pensioner. Vi fick se en intervju med en riktig hundraåring, en kvinna som både lät och såg oerhört pigg ut. Inspirerande! Sen var det dags för filmen. Den var riktigt bra men jag skrattade ännu mer när jag läste boken för några år sen. 
 
Så nu har jag gjort en resumé av min decembermånad på trivselnivån. Det enda jag saknar för en riktig julstämning är snön. De har lovat lite idag men samtidigt plusgrader i morgon så det blir nog ingen vit jul. Kan väl bli bra ändå. Jag är bjuden till min brorsdotter med familj på Grubbe som vanligt och det ser jag fram emot. 
 
Önskar er alla en God Jul med så mycket julstämning som möjligt :)! 
 
  
 
 

Mot kusten

Kategori: Resor och utflykter

Fortsättningen på utflykten till Dalis värld gick på slingrande bergsvägar ut mot kusten till byn Cadaqués. Det var svårt att fotografera då bussen ömsom tvärbromsade i kurvorna, ömsom gasade när det var raksträcka men en bild blev i alla fall bra.
Vi närmar oss havet och kan snart få vår efterlängtade lunchpaus. Så otålig man är; bara för att museibesöket blev en dryg halvtimme försenat så blir man så hungrig, i alla fall jag :).
 
I denna by hade Salvador Dali en liten fiskestuga och vi trodde vi skulle få besöka den, men det visade sig vara omöjligt då den låg bortom allfarvägarna så bussen kunde inte ta sig dit. Istället fick vi några timmar att på egen hand undersöka den by där Dali och hans älskade Gala levat och verkat i mer än 20 år, enligt info här på nätet. Där fick jag också se en bild på den "lilla" fiskestugan som inte alls var så enkel och liten utan ganska lyxig, men det beror väl på vad man jämför med :).
 
Fint var det i alla fall och solen värmde gott där vi strosade längs stranden för att hitta ett bra lunchställe.
Helt lätt var det inte fast där fanns många uteserveringar. Vi var lite kinkiga på maten och ville sitta i solen, men till slut blev vi nöjda. Sen var det menyn. Jag ville bara ha en sallad men enligt uppgift fanns det bara "green salad" och en med rökt tonfisk. Grönsallad lät inte så lockande och rökt mat tål jag inte så bra, men valde det ändå. Sen hade jag turen att se hur ett par som inte satt så långt bort fick in en läcker salladstallrik. Jag gick dit och frågade vad det var, de ryckte på axlarna, men då tillkallade jag servitören. Han såg frågande ut, sa det var ju den "gröna salladen". Raskt ändrade jag min beställning.
Inte speciellt grön, eller hur:)? Efteråt förstod jag ju att  de menade helt vegetarisk sallad men jag tänkte så fel. Väninnan blev också glad över sin tonfisksallad så allt var frid och fröjd.
 
Vi funderade på att vandra ut mot udden för att se vad som fanns på andra sidan, kanske Dalis fiskestuga ?? En kvinna som vadade i havet fick oss på andra tankar.
S som inte badade dagen innan (vilket jag gjorde) hade tänkt ta ett dopp här i Cadaqués men mer än så här blev det inte.
Tanken på att byta om på den helt öppna stranden m.m. dubier hejdade oss och vada blev det istället för att bada.
Hur härligt som helst ändå:). Lite stenig strand gjorde att vi sen tog på skorna och vandrade upp bland husen.
 
Lite blomsterprakt vill jag också visa. Gissar att det är bougainvillea.
Åt andra hållet båtliv i olika former. Här är ett skepp med synnerligen sned mast, men där full aktivitet pågår.
Innan våra timmar i byn tog slut måste vi förstås föreviga mannen som gjort att vi tagit oss hit, nämligen herr Dali i egen hög person.
Med stolt hållning blickar han ut över "sin" by. Jag hann sen köpa mig en glass innan det var dags att rusa till bussen för vidare färd hem till hotellet och utflykt till Casino i Lloret de Mar några km från där vi bodde. Den utflykten ingick i vårt reseerbjudande så den kändes som gratis.
 
Först middag i stora matsalen på hotellet, sen bjöds vi på världens dåligaste champagne men en hyfsad sangria på casinot inför den kommande flamencoshowen. En intensiv sång- och dansupplevelse där svetten flög i duschar från scenen (men vi satt långt bort) och klackar smällde i en rasande fart och härlig fläkt. Riktigt bra, tyckte jag som faktiskt aldrig har sett flamenco i Spanien förut, bara i mindre skala här i Umeå på Studion i Folkets Hus för många år sen.
 
 
 
 
 

Fototriss - Färgstarkt/färgglatt

Kategori: Festligt

Årets sista trissomgång blir också en tävling med priser från Ving. Vinnaren får ett presentkort på 3000 att resa för, se
http://www.ving.se/langresor-reguljarflyg och alla finalister får en fotobok. Det skulle vara roligt att någon gång komma med men det finns så många duktiga fototrissare att konkurrensen är hård, men hoppas kan man ju :).
 
Temat är färgstarkt/färgglatt och det gör att idag håller jag mig inomhus. Ute är det grått även om vi inatt har fått ett tunt snölager som ljusar upp utsikten. Det är plusgrader kommande dagar så det är väl tveksamt om den ligger kvar särskilt länge. Inomhus är det däremot betydligt mer färgstarkt sen jag julpyntat, något som jag börjar gilla mer och mer för varje år.
 
Fyrklövern frestar mig med olika erbjudanden och i år är det en färgstark adventsstjärna som tillkommit.
Lille Tusse i bakgrunden som spanar ut över området där räven passerat inatt också.
 
Ifjol investerade jag i väggljusstakar á la tomte, färgglada de också.
Jag gillar att det är lite gammaldags stil på motivet.
 
På bordet samlas allehanda pynt och efter att ha fotat ett tag kom katt nr 2, Desirée, på besök. Hon är lite mer färgstark än sin bror som är grå och vit.
Även här har jag handlat från Fyrklövern för ytterligare några år sen,  men ljusstakarna i bakgrunden har jag i alla fall fått på köpet :). 
 
Fler färgfyllda bidrag hittar ni hos Fototriss.
 
Jag vill passa på att önska alla trissare en God Jul och ett Gott Nytt År!
 
 
 
 

Salvador Dali

Kategori: Konst

Nu fortsätter jag att visa bilder från vårt besök i Figueres då vi spenderade några timmar vandrande runt bland Salvador Dalis konst i hans eget museum. I förra inlägget hade vi just kommit in i byggnaden. Vi omgavs av konst, tavlor, installationer, skulpturer och massor av besökare överallt men det var bara att anpassa sig och sakta insupa sin omgivning.
 
Jag började med att böja nacken bakåt och se upp.
Visst blir det lite bollkänsla? Inte helt klart åt vilket håll den buktar men det är så klart uppåt, utåt för det ser man på statyerna som omger kupolen.
 
Vår guide hade tipsat oss om vissa speciella tavlor, t.ex. den här som visar ett motiv nära ...
...och ett annat på håll. Se nedan! Fast här är det inte så tydligt som när vi såg det på plats. I den övre bilden ser ni ansiktet i en liten fyrkant till vänster om hennes vader. Abraham Lincoln är det och det är just det ansiktet som ska framträda i den nedre bilden.
För oss var det i alla fall häftigt! 
 
Det här jätteporträttet lockar nästan en in genom porten, eller hur?
Vi valde att följa med strömmen längs smala gångar runt det stora öppna rummet. Vi förvånades, överraskades och äcklades stundom men fascinerades hela tiden.
 
Här är ett tak med en pampig målning. Det ska föreställa Dalis fötter (ni ser hans smala mustasch på ansiktet ovan) och mittemot fanns hans älskade Galas fötter där de höll världen i sina händer. Mäktigt och lätt att få ont i nacken:).
De smältande klockorna som många förknippar med Dali såg vi bara på en enda målning, egentligen en del av en vävnad.
Förstår ni varför jag alltid har associerat till pannkakor? Nu förstår jag det knappt själv men jag var ju i tidiga tonåren när jag först kom i kontakt med Salvador Dalis konst via affischer hos boutique Petronella i Umeå (tror jag det var) och då låg väl pannkaksassociationen närmare än smältandet :).
 
Blanka skulpturer gillar jag, här med fotograferande väninna i bakgrunden.
Lite otäckt med hål i magen men ibland kan det faktiskt kännas så, alltså en obehaglig tomhet.
 
S står i sovrummet som man kanske inte skulle sova så bra i. Vad tror ni?
Guldskelett och monsterfiskar, hmm! Men kul design är det!
 
Man fastnar vid olika typer av bilder. Här är det katten som lockar mig, den STORA katten.
Jag ser nya detaljer hela tiden, små ansikten framträder i trekanter och ja, vad tycker ni? Berätta gärna!
Väninnan är lika fascinerad som jag att få besöka detta märkliga museum.
 
Vi vilar från all konst ett tag genom att gå in i shoppen och där hittade vi varsin ouppnåelig (nästan) sak att önska.
Jag fastnade för en diamantinfattad klockbrosch men kollade aldrig priset. Väninnan ville mycket hellre ha pärlmunnen som Dali skapat efter sin älskades vackra läppar.
Äkta pärlor och röda gnistrande rubiner.
 
Ett självporträtt i omisskänlig Dalistil.
Helläckert, tycker jag. Mindre sympatiskt är väl porträttet han gjort av vännen (?) Picasso.
Här kan man snacka om äckel. Det kanske inte är ett porträtt fast hans namn finns på motivet. Han kanske bara driver med Picassos stil? 
 
Mätt av intryck går vi nedför en trappa och där står en märklig skapelse.
Absolut helgalen fågelmänniskofigur. Men bara en bit bort ser vi istället en vacker skulptur som kunde varit från 1500-talets Italien då den påminner om Michelangelo och andra mästares vackra människoavbildningar.
Jag blir så imponerad över hur otroligt mångsidig och skicklig han var, denne unike Salvador.
 
Nu är det snart dags att återvända till bussen som ska ta oss vidare på vår utflykt till Dalis värld. Här är jag mätt och belåten på konst men lite sugen på världslig lunchmat.
 
 
Ute har solen värmt dagen till behaglig temperatur och vi njuter lite av strålarna innan vi äntrar bussen.
 
 
 

Gammalt och slitet

Kategori: Resor och utflykter

En intensiv helg pågår och veckan har även den varit full av sysselsättning så bloggandet har legat på is. Veckans tema på Fototriss som jag brukar vara med på är "Gammalt och slitet" men inte ens trissen hinner jag med att skaffa nya bilder till. En som passar till ämnet hittade jag från senaste resan och det är denna fina dörr som fanns på Nationalmuseum i Barcelona, på avdelningen från 12-1300-talet.
Den kan man väl kalla gammal och sliten. Undrar var den ledde?
 
I fredags hann jag med ännu en glöggbjudning, med någon som aldrig besökt mitt hem förut. Igår och idag har jag varit på Gammlia julmarknad (utan kamera) men med olika sällskap. Igår en riktigt shoppingrunda med väninnan många timmar, idag en snabbare genomgång av marknadsområdet med 11 andra i UMeGänget. Båda trevliga på lite olika sätt :). 
 
Det som oroar mig och tar en hel del kraft är kära lilla katten Tusse som inte mått så bra. Fortfarande spyr han och har dålig aptit. Just nu sen jag kommit hem från Gammlia har han faktiskt ätit ovanligt mycket jämfört med tidigare i veckan och jag håller verkligen tummarna att han får behålla den maten. I fredags tog jag honom till veterinären som gav flera stora sprutor vätska i nacken (skulle upptas av kroppen) då han antogs vara uttorkad. Han tog också blodprov i benet för att kolla att det inte var något njurproblem som orsakat illamåendet.
 
Något svar på det har jag ännu inte fått men han trodde att det troligast var pencillinet som förstört magen. Hoppas, hoppas Tusse snart blir bra. Såret däremot läker hyfsat även om han ibland kliar sönder det.
 
Hoppas ni har haft en fin andra adventshelg. Jag hoppas ha tid att återkomma med mer reseberättelse snart.

Tryffelfix

Kategori: Festligt

Nu stundar glöggkalasens tid och i veckan har jag bakat lussekatter och pepparkaksmuffins bl.a. Idag kombinerade jag glöggbjudning med tryffelkok och det blev väldigt lyckat. Ifjol när jag skulle göra lingontryfflar för första gången i mitt liv efter ett recept i en tidning gick det inte så bra då fyllningen blev väldigt lös. I år tog jag hjälp av väninnan som gått en endagstryffelkurs med kunniga Jenny Bergström.
 
Här påbörjas fyllningen. Först hade vi kokat ihop lingon med socker och passerat dem. Sen skulle grädden kokas upp vilket S gör här.
Ursäkta det skrynkliga förklädet jag lånade min kära väninna. Det låg ihopknycklat i en låda. Mitt eget fina som jag fått av systerdottern är däremot nystruket, i alla fall ser det ut så.
Med katter på förstås:)! Nu har vi smält den 70 % mörka chokladen och det osaltade smöret i grädden och det är dags att blanda med lingonröran.
Liten frestelsenärbild :)!
I bakgrunden väntar glöggen på att värmas men först måste vi ställa röran i kylen i minst en timme att stelna.
 
Så gott med glögg och tillbehör sen efter väl utfört värv. Förutom fikabrödet hade jag också smördegsrullar med rökt lax och mjukost samt en variant med parmesan, tomat och vitlök. Och lite ädelostcreme till pepparkakorna. Det behövdes då ingen av oss hade hunnit äta lunch innan.
Jag hade valt den glögg som fick bästa betyg i VK:s test, den ekologiska med smak av apelsin och choklad. Dessutom årets Blossa som jag alltid brukar prova. Den första var klart godast med riktig glöggsmak och styrka, den andra kändes lite besk först, men blev godare kall när vi glömt den ett tag.
 
Vi hade för lite mörk choklad så vi tog oss en promenad till Willys. Innan vi kom dit mötte vi en kvinna som man nog kan säga är ett original här i trakten. Hon stirrade på mig, sen log hon stort och berömde mig flera gången för min klädsel, sa att jag var så fin eller var det tjusig. Inte ofta man får en spontan komplimang. Då blir man glad :). Jag tackade förstås och tog emot.
 
Jag hade min nyinköpta rutiga kjol från Kii samt rödorange strumpor till svarta stövlar. Ganska färgglad var jag eftersom kappan också har en odefinierbar lilavinrödaktig färg.
 
När fyllningen stelnat, vilken den inte gjorde i år heller tillräckligt fast vi hade den i frysen en stund också, formade vi så gott det gick runda kulor som i sin tur skulle stelna i kyl en tid. Vi smälte mera mörk choklad och försökte oss på att följa instruktionerna i receptet, nämligen att doppa kulorna i den smälta chokladen. Det gick inget vidare så vi övergick till att pensla ovansidan av tryfflarna istället.
Det fick jag göra ifjol ensam men i år var det mycket roligare med sällskap av bästa väninnan.
 
Drygt 70 lingontryfflar blev det fast det i receptet stod att det skulle bli  40-50 st. Det gör alls ingenting :).
Nu återstår att pensla undersidan men det skjuter jag kanske upp till i morgon eller senare ikväll. S har fått med sig hälften hem och penslar sina egna hos sig.
 
Desirée var med då och då, tiggde lite godis men i hennes fall är ju inte det choklad direkt. Tusse däremot låg nere i klädkammaren hela tiden. Han har inte mått så bra av pencillinet så jag fick lov av veterinären att avsluta kuren innan. Han har haft dålig aptit flera dagar och både igår och inatt spydde han upp det lilla han fick i sig plus två teskedsstora hårbollar den första gången.  De är väl bra att få upp men resten .. Jag tyckte så synd om honom. Idag har jag gett honom små små bitar med vätska och det verkar fungera. Båda två fick lite räkor vilket är det bästa de vet och Tusse ser ut att piggna till, rusade genast ut i kylan när väninnan gått och det blev stilla nog i huset. 
 
Jag spelar julskivor och plockar lite medan jag känner mig nöjd och i mysig julstämning. Efter ca 1,5 timmer måste jag hämta in Tusse då det ändå är ganska kallt ute, -5°. Han har en tendens att sätta sig på en altan och bara sitta där. Inte bra när det är kallt.
 
Sen kommer jag att tänka på att jag har gamla bilder i fotoalbum med samma tema som ovan. Jag var 19 år och väninnan bara 18,5 år då vi kokade knäck hemma i vårt kök på Vallmovägen. Min kära mamma glimtar förbi på en av bilderna, då 65 år. Hon gick bort på julafton 1996 och jag saknar henne fortfarande då och då, speciellt i juletid förstås.
 Kul med gamla minnen men lite vemodigt också.
 
Jag önskar er en trevlig fortsättning på adventstid och julmånad. Snön ska visst komma åter och det ser jag fram emot ur ljussynpunkt.
 
 
 
 

Fototriss - Utsikt

Kategori: Resor och utflykter

Veckans tema "Utsikt" lockar mig direkt tillbaka till Costa Brava - resan där det bjöds på mången vacker och storslagen utsikt i ett soligt oktoberSpanien. Den första bilden är från Cadaqués, den by där Salvador Dali och hans kära en tid bodde i en liten fiskestuga. Just den hade vi inte möjlighet att besöka då vägarna var smala och bussen otympligt bred, men utsikten över byn med sina vita låga hus var givande nog.
Nästa utsikt kommer från Barcelona, staden som gjort så starkt och posititvt intryck på mig. Vi är på väg till Nationalmuseum med sin katalonska konstsamling och går från tunnelbanestationen Placa Espana. Utsikten upp till muséet är ganska pampig, tycker jag.
Nästa utsikt kommer när vi gått upp för alla trapporna och då tittar tillbaka ut över staden.
Staden vid havet som omges av berg på andra sidor, en stad jag gärna besöker fler gånger. Så kan man också tolka utsikt, ens framtida utsikter, att t.ex. ha möjlighet att resa mer :).
 
En titt på andra Fototrissares bidrag gör ni här.