konstbarbro

Februarisol

Kategori: Min närmiljö

Idag såg vi för första gången blå himmel i februari någon längre stund. Så ljuvligt att få känna solens värme igen. Redan i lördags och söndag gick det att ana solen men dimslöjor och småmoln täckte den så ingen värme läckte ut. Plusgrader har vi ju ändå och det tinar som om det vore vår på gång. Härligt, men det är alldeles för tidigt här uppe i alla fall. Men vi är många som tvivlar på att det hinner bli en riktig snörik vinter i år. Senaste snöfallet kom i fredag - lördag och då gick jag ut med kameran en sväng.
 
Relativt nya skylten vid Ersboda Torg hade fått sig en fin snömössa.
Jag var ut och letade spår till veckans fototriss och hittade så jag blev nöjd. Inte långt från där jag bor känns det som om riktig urskog men det är bara mindre skogsdungar mellan husen. Ändå ett riktigt välplanerat område med mycket natur runt omkring det täta boendet.
Här har någon gått innan snöfallet men spåren anas.
 
En liten bäck en bit ifrån som inte frusit.
Nu några dagar senare är det mesta av den vita snön borttinad och det smutsiga grå har återvänt.
 
Men en bild till hann jag ta. En helt laglig cykelparkering, inte helt vanligt i denna stad där många cyklar :).
När jag kom hem efter promenaden väntade mina kära små katter på mig uppe på balkongen.
Även idag fick vi besök av grannkatten som nu upptäckt att det är varmt och skyddat på min balkong. Ja, någon värme har jag inte på där, men filt och värmesits á la liggunderlag har jag på katternas pelare och där satt han, tittade lite oroligt på mig. Tusse hoppade upp bredvid honom och för att undvika bråk sa jag till den lille Zorro att han nog skulle gå ned från vår balkong. Jag gissar att jag får se honom fler gånger så länge hans matte och husse inte fixar någon varm plats för honom att gå in på när de är borta.
 
Just nu fick jag ett mycket sorgligt besked per sms, att min käre lille Linus inte längre lever. Han var lillebror till mina katter och föddes ju hos mig samt växte upp de första 22 veckorna i min närhet. Efter det fick han ett nytt hem hos en barnfamilj på Grubbe tillsammans med storebror Tiger. De skilde sig i höstas och Tiger omplacerades då de inte längre hade plats för honom. Nu har också Linus lämnat dem pga akut njursvikt.
Här är han fyra år. Fast han inte bott hos mig på flera år är han nära mitt hjärta och jag sörjer honom, min lillekatt. Han var minst av de fyra och blev liksom aldrig helt vuxen. Sist jag träffade Linus var i september, tror jag, då det var lite turbulens kring var Tiger skulle hamna. Nu har familjen bara kvar sin äldste katt, Gaston, som är ca 15 år.
 
Linus blev 8,5 kattår vilket kan jämföras med nästan 50 människoår så han dog alldeles för tidigt. Jag hoppas att jag får ha kvar mina kära katter många år till då de är en så stor och viktig del av mitt liv.
 
Jag hade tänkt skriva om nyckeljakten och Stora Hotellet men kom liksom av mig. Kanske återkommer jag till det senare, kanske inte.
 
 
 
 
 
 

Fototriss - Spår

Kategori:

Veckans triss vill ha tre bilder på temat "Spår". Hela fredagen och natten mot lördag snöade det ymnigt. Jag tror faktiskt det är vinterns rejälaste snöfall. Först behagliga -2-3° med lättskottad snö, men sen kom de tråkiga plusgraderna igen och gjorde snön tung och besvärlig. Men vitt och vackert är det. Däremot ingen sol när jag tog kameran med mig på en spårletarpromenad.
Mellan husen finns skogsområden lite här och där. Det gillar jag. Här har någon spårat sig fram genom nysnön.
 
När jag kom ut mot Ersbodaängarna hade en glad hund lämnat spår efter sig.
Jag gissar i alla fall att det är så :).
 
Lite längre bort från husen var inte gång/cykelbanan plogad men ett stordäckat motorfordon hade framförts med bra spår att promenera i.
Ännu lite längre fram höll en gul traktor på att ploga framför mig. Även om det då blir lättare att gå så spänner jag mig lite i gammal rädsla för stora traktorer, men den drog iväg så jag slapp möte på smal gångbana:).
 
I eftermiddag sprack molnen upp och flikar av blå himmel syntes för första gången på en månad. Solen visade sig inte helt men anades bakom lätt dis. Må den komma igen ordentligt för nu känns solbristen akut!
 
Andras bidrag på temat Spår hittar ni hos Fototriss.
 

Rosor, katter och nycklar

Kategori: Katter

Mitt liv är lugnt och händelsefattigt just nu även om det blev lite drama idag. Lugnt för en person med utbrändhetsskador är ljuvligt då en del besvär minskar om än tillfälligt. Att få till ett permanent läkande verkar vara oerhört svårt. Jag kan ju inte bara sätta mig ner och göra ingenting tills alla besvär försvinner. Det går liksom inte. Men lite lugnare har allt tinnitus varit emellanåt och det är helt enkelt underbart när jag inte hör sus, tjut eller dova dån i skallen hela tiden. 
 
Min vackra rosbukett som jag fick av vännen på Alla hjärtans dag vissnar sakta. Jag fotograferar de som är kvar men kameran lyckas inte med att återge den rätta röda färgen.
Mörkt passionsröda är de. Ett sätt att bevara slokande rosor är att klippa av det mesta av stjälken och sätta dem i en skål. Då piggnar de till och lyser upp tillvaron med sin skönhet och doft.
 
I ett försök att få fram rätt färg tog jag ut den finaste rosen för att fotografera i dagsljus mot vit snö.
Ja, kanske lite närmare sanningen. Med mig hade jag Tusse som känner lite vårrusning precis som fåglarna som nu kvittrar för fullt de milda dagarna. Plötsligt hade han hoppat upp på lilltaket ovanför dörren.
Bara ett tunt lager smältande snö som synes. Ivrigt spanade han ut över taken och gångbanorna efter fåglar och andra revirhotande katter.
Vad ser han? Inte vet jag :). Jag hade fullt upp med att fotografera hans rörelser. Allt närmare kom han då enda vägen ner är via staketet som avgränsar min entré mot grannens.
Här ser himlen nästan lite blå ut men det är helt fel då det grå har parkerat sig över vårt land, den delen där vi bor i alla fall. Idag kunde man ana något lysande bakom lätt uppluckrade moln men några solstrålar kom inte igenom, däremot lite mer ljus, skönt nog. Snart är det fyra veckor sen solen sist visade sig.
 
I morse hade vi besök av grannens katt som tagit sig uppför kattrappan och parkerat sig på mina katters plats. På den finns värmesits à la liggunderlag och tjock filt på det så han kunde värma sig. Jag tycker lite synd om honom då han släpps ut alltför långa tider utan möjlighet att gå in och värma sig så jag lät honom vara en stund. Mina katter var mest förvånade men jagade iväg honom efter ett tag.
 
När det upprepade sig till lunch gick jag iväg till hans ägare och påtalade att de borde ordna en varm plats för sin kisse att vara på de 4-8 timmar de är borta. Husse var ganska irriterad då jag inte var den första grannen som sökt upp dem, men när han förstod att jag är en verklig kattvän och inte vill annat än gott för deras katt lugnade han sig något. Han påstod att det var en bondkatt som var van att klara sig långa tider utomhus. Att de bott på landet. Ja, sa jag, men då fanns där en ladugård att värma sig i vilket är något helt annat än den ynkliga lilla frigolitlådan de har på sin altan. Han såg lite förvånad ut då jag sa att även jag är uppvuxen på landet med katter. 
 
Jag vet inte om jag lyckades få honom att förstå att katten faktiskt plågas av kylan även om det "bara" är kring noll grader, men katten fick vara inne resten av dagen:). 
 
Det är jobbigt att säga sånt där till folk man inte alls känner, men katten kan ju inte tala för sig själv så...
Lite snökonst från barnen i området :).
 
Den tredje delen i rubriken är nycklar och det handlar om en nyckeljakt som pågår här i Umeå. Snart öppnar det ombyggda Stora Hotellet som fått en helt ny stil. För att inviga det bjuder de in vanliga umebor (alltså inga vipare) att bo där den första helgen. Varje dag i ca 10 dagar gömmer de nycklar på olika platser i staden och lämnar ledtrådar var vi kan finna dem. Hittills har 25 nycklar funnits men ungefär lika många återstår. Jag vill verkligen hitta en av dem och då vinna en övernattning för två samt en trerättersmiddag på den nya krogen Gotthards krog som öppnar i samma hus.
 
 
Kruxet är att man får tillgång till fler ledtrådar om man har vänner på Facebook som också ansluter sig till letandet och det visade sig vara svårt. Ingen anmälde sig frivilligt när jag frågade på FB, men några vänner har gått med efter att jag pratat med dem på telefon och lotsat i hur man gör. Lite oklart från ledningens sida där. För att få tillgång till ledtråd nr 2 behövs fyra anslutna vänner (jag har tre hittills) och för att få se den sista ledtråden behövs totalt 8 vänner. Undrar ni vad jag pratar om?  Klicka här så kanske det klarnar.
 
De flesta nycklar verkar hittas inom en timme (de släpps kl 12.00) men idag var det en (är fortfarande enligt hemsidan) som inte hittats. "En mötesplats för fiske eller fika". Jag tänkte på Bölesholmarna eller något fik vid älven, men kom inte på något. När jag i eftermiddag pratade med Å visade det sig att han utan minsta ansträngning hade fyra vänner anslutna och då fick vi tillgång till ledtråd nr 2 om en badplats umeborna håller kär och ett tak som såg ut som en hatt. Han ville inte ut och leta, men jag fortsatte tänka och kom på en plats jag ofta besökt med UMeGänget vid Nydalasjön.
Lite hattliknande, eller hur?
 
Ivrig satte jag mig i bilen och åkte dit, intalade mig att det bara var en liten utflykt i naturen med tillgång till frisk luft, men oj, så spänd av förväntan jag var :). Jag hade tänkt parkera en bit bort och gå men parkeringsplatsen var oplogad så jag körde nästan ända fram. Ingen var där, enstaka joggare mötte jag, men helt ensam kunde jag gå ut till mötesplatsen för att leta en nyckel.
 
Jag letade och letade, den skulle hänga under taket, men ingen nyckel fanns kvar, bara ett avklippt snöre så jag gissade att jag var för sent ute. Luften var ljuvlig vid sjön och jag tog en stilla promenad. När jag vände åter kom en taxi i ganska hög fart med tanke på vägens art och parkerade ännu närmare än jag gjort. Ut klev en lång man som bestämt gick där jag just varit. Jag sneglade nyfiket för att se om han skulle hitta den jag inte lyckats finna, men även han såg ut att gå bet. På hemsidan har ännu ingen sagt sig finna nyckeln och många kommentarer finns om människor som varit där och letat. Spännande! Nyckeljakten fortsätter ännu några dagar och jag hoppas :)!
 
Så, mer spännande än så är inte mitt liv, men lite kul har jag ju. Som ni vet är det här min trivselblogg så eländet behåller jag för mig själv. Just nu mår jag i alla fall riktigt bra. Ett bra avsnitt av Big Bang Theory med många skratt uppmuntrar mig alltid.
 
 
 
 
 

Fototriss - Grått

Kategori: Min närmiljö

Vilket otroligt passande tema då dagarna  varit så enahanda grå sen drygt tre veckor tillbaka. Då en kort solglimt och före det grått igen. Temat piggade i alla fall upp mig och jag begav mig ut i min närmiljö med kameran.
 
Vad säg som grå gång/cykelbana med gråvit katt (min Tusse) på? Grå moln fördystrar dagen som vanligt.
Jag tänkte hela tiden på grått = fult, men upptäckte att så är det ju inte alls. I radhusområdet bakom oss (de gula husen) finns det både grå och rosa hus i olika nyanser. Där såg jag att grått mot grått är riktigt fint.
Jag hade tur att husägaren just var ute och skottade sin uppfart. Jag fick då tillfälle att fråga om lov att fotografera, vilket hon inte hade något emot. Annars kan det kännas lite kymigt att gå in på någons entré för att ta sin bild.
 
En bit bort hittade jag nästa grå föremål, en silvrig bucklig hink med torra växter i.
Snabbt märker man hur oändligt många nyanser det finns av grått. Visst är det nästan en boktitel :)? Som jag dock inte läst.
 
Fler bidrag på samma tema hittar ni hos veckans Fototriss.
 
 

Vintrigt kattliv

Kategori: Katter

Det är alla hjärtans dag idag och vädret är lika grått som det varit de senaste tre veckorna. Sist jag såg solen var söder om Ö-vik den 25 januari och i Umeå någon dag innan, men då var den bara framme någon timme. Dagen lystes dock upp av den stora fina buketten med röda rosor som levererades till min dörr i morse. Sådant är jag inte bortskämd med så jag njuter lite extra. Annars är det tungt och det skyller jag på solbristen.
 
Tusse har varit dålig i magen och jag har gett specialkost i en vecka vilket har gett resultat. Men nu när jag börjar ge lite vanligt också så klarar inte hans mage det. Det blir till att återgå till specialen. Det jobbiga är att jag har två katter och kan nu inte ha mat framme till den andra för då äter Tusse den. Det går bra när jag ändå är hemma men blir svårare när jag måste vara borta från dem många timmar.
Vintern har varit lite tuff för Tusse men här vilar han i alla fall i pusselkartongen. I januari var det. Ibland hjälper han också till:).
Koncentrerat letande!
 
Jag har inget nytt att berätta nu utan det blir bara lite kattbilder jag inte visat tidigare. Här är båda två under bordet.
Annars vill de mest sova.
Måste du väcka mig, ser det ut som att hon tänker.
 
Eller sitta i fönstret och spana.
Lilla fröken får jag nästan tvinga ut varje dag så hon får lite luft och lite motion, men kul är det inte. Fast för några dagar sen upptäckte hon att gräset tinat fram och det piggade upp henne litegrann.
 
Tusse passar på när matte inte har koll.
Bland underkläderna vill jag verkligen inte ha honom då han hårar en del nu på vintern, men vad bryr sig Tusse om det:
 
Hon, Desirée, hårar mer så jag kanske får vara glad att det inte var hon som hittade min öppna låda. Snart ska jag åka till vännen och mysa lite. Det blir nog På Spåret som lockar och före det lite god middag, inne eller ute på restaurang. Inget är ännu bestämt. På söndag besöker vi i UMeGänget muséet för att titta på Sune Jonssons bilder.
 
Trevlig helg till er alla!
 
 
 
 

Barcelona - sista timmarna

Kategori: Resor och utflykter

Det ska bli roligt att verkligen avsluta bildberättelsen om min senaste resa. Av någon outgrundlig anledning har det blivit så att jag inte lyckats avsluta någon reseberättelse tidigare, från 2009 och framåt. Men denna gång ska jag lyckas :).
 
Det är fredagen den 18 oktober och vi har vandrat runt på Nationalmuseum och fyllts med konstupplevelser. Sen tog vi tunnelbanan till Ramblan och hamnar mitt i bland de levande statyerna. Här en vacker guldkvinna.
Vi promenerade ner till strandpromenaden eller marinapromenaden eller vad man nu kallar den.
En bit bort fann vi en skylt som gjorde oss glada, +30° kl 16.58 i oktober. Härligt!
  
Vi svängde sen in mot gamla stans fina gränder och stötte på en demonstration på väg att börja.
På pl. Jaume samlas de, jag gissar på något prokatalanskt. Poliser m bil fanns i närheten så vi stannade inte länge.
 
I Barcelona handlar mycket om fotboll men närmare än så här kom vi inte den sporten.
Ett skyltfönster i gamla stan. Vi vandrade vidare genom smala gränder och mötte flera olika personer med vinglas i händerna? Märkligt! Vi var på väg mot torget där den stora katedralen finns. Sist jag var i Barcelona, 2011, åt vi lunch där och jag tyckte det skulle vara en bra plats för resans sista middag.
 
När vi kom fram visade det sig vara en vin- och matmarknad just på det torget, vilket förklarar vinglasen som man fick med sig efter provning. Vi också men vi lämnade glasen kvar.
Katedralen byggdes 1298 och är hjärtat i stadsdelen Barri Gotic enligt guideboken. Ståtlig är den.
Det var en härlig stämnig bland alla människor i farten men vi var hungriga och sökte oss till samma restaurang jag besökt tidigare. Vi hade tur och fick en plats bakom marknadsstånden. Ett glas vitt vin och den allra ljuvligaste skaldjurstallrik blev en höjdarmiddag på resan.
Efter den upplevelsen var det småmysigt att ge sig ut bland de andra på marknaden. Chili kan man väl aldrig få för mycket av.
Eller för den delen choklad.
Det svåra var att välja bland alla dessa godsaker. Väninnan vill äta dem direkt!
Så här kallades den stora festligheten som på fredag eftermiddag bara börjat. Spansk TV var ute för att göra ett inslag och här blir någon intervjuad.
Både film- och TVinspelning denna händelserika dag. Nöjda och belåtna gick vi genom gamla stan mot busstationen som tog oss hem till Hotel Don Juan i Tossa del Mar. Nästa morgon gick vi upp strax efter fyra för att få i oss lite frukost innan bussen avgick till flygplatsen.
 
Nu längtar jag till en ny resa. De senaste fyra åren har jag rest utomlands varje vår men i år är inget planerat och det känns att något saknas. Denna gråa, nu regniga vinter gör att jag verkligen saknar solen, mer solen än värmen, men.... ja, jag vet inget mer.
 
 
 

Fototriss - Bokstäver

Kategori: Allmänt

Bokstäver är veckans tema. Det blir ganska trögt i min skalle då jag inte vill ut på staden igen och leta speciella bokstäver i det regn- och snöväder som vi har idag. I min lägenhet finns väl ingenting annat än böcker och tidningar med bokstäver. Inte inspirerande....men det gör en titt på min nyckelringssamling däremot. Jag började samla redan som 12-åring och har drygt 300 nyckelringar. Numera samlar jag väldigt sporadiskt men lite bokstäver finns där.
 
Först mitt förnamns initial i glittrigt utförande.
Den har jag köpt i butik i min egen stad.
 
Nästa bokstavsexempel är från Verona, staden jag besökt två gånger. Som ni säkert vet är det  Romeo och Julias stad.
Här med italiensk Juliastavning, Giulietta.
 
Mitt sista bidrag har jag fått av en god vän som gillar bilar även om han aldrig ägt en sådan här.
Så blir mitt enkla bokstavsbidrag.
 
Fler exempel på temat hittar ni hos Fototriss.
 
 

Invigningsfredag

Kategori: Umeå Stad

Redan i fredags den 31 januari gick jag ut för att ta lite kulturhuvudstadsårsinvigningsbilder (pust!) medan det ännu var ljust. Jag började med att besöka den omskrivna graffitimålningen på Kungsgatan. Eftersom konstnären blev antastad dagen innan så var hon ännu inte klar med sitt konstverk. Kanske tur jag tog fotot då med tanke på vad som hände när hon var färdig.
Jag tycker det är en fin målning och ingen hade väl reagerat speciellt om det inte skrivits i tidningarna att den föreställde en vagina. Inte var det då det första jag tänkte på, mer bara en abstrakt målning. Men nu reagerade tyvärr en del negativt. Hon jobbade vidare med bilden men när den var färdig (i mitt tycke) så lät hon en medarbetare ge sig på målningens mitt (öppningen) med en hacka och förstöra i symboliskt syfte. Då blev också jag negativ. Det var väl onödigt! Jaja, konstnärlig frihet !!
 
Nästa nyhet i stadsbilden är den färdigställda snöborgen på Renmarkstorget.
Lite folk på fredag eftermiddag, tjockt med både barn och vuxna besökare nästa dag. En ingångsport finns på baksidan.
På torget höll de på att bygga en samisk samlingsplats, men bilder därifrån blir i kvällsljus. Istället drog jag mig ner mot älven och Rådhusparken där en storbildsskärm visade vad som komma skulle.
Till höger ser man Kulturväven som ska invigas i höst. Redan nu är terassen färdig och ska användas i helgen. Jag tycker det ser ut som en lyxkryssare som strandat vid älven. Vad tycker du?
På älven pågick bygget av scenen, ett symboliskt sameviste, med massor av strålkastare som ska lysa upp lördagens show..
Fina hus på Tegssidan.  Lite senare på em såg scenen mer magisk ut.
 Till vänster blev den vackra gamla brandstationstornet blåbelyst.
Nu huserar där Medborgarskolan men förr , före min tid, bekämpade man alltså bränder därifrån. Om man vänder sig ett kvarts varv till till vänster ser man Rådhusets baksida, eller framsida. Därom tvista de lärde.
Restaurang Rex har byggt upp en isbar med bord ute för de icke frusna. Närmast en installation med ett isstycke som sakta smälter av småsprutande eld.
Jag associerar till ett snurrande kebabspett men inte fullt så ätbart :). 
 
Sådana här ispelare med eld inuti stod lite överallt i stan. Man tänkte faktiskt inte på att gatubelysningen var släckt och att det var andra ljuskällor denna helg.
På torget en ring av renhorn med min vän i mitten.
Nya gallerian Utopia i bakgrunden. Sakta förändras stadsbilden i min stad, Umeå. Lite spännande är det allt, även om jag är väldigt negativ till badhusets placering. Det borde få vara utanför centrum.
 
Vi behövde äta och letade oss till Bishop Arms, senare Invito men båda var fullbokade. Då gick vi lite längre bort från centrum,  ända (!) till Lottas där det också såg fullt ut, men bord nr 2 blev ledigt och rymde oss två:). God mat har de där och jag beställde ett fiskspett med jättegod chilimajonäs till. Vännen valde schnitzel och den var stoor!
Efter denna välbehövliga promenadpaus och värmestund gick vi ut till isskulpturerna på Rådhusesplanaden.
En del av den här i annan belysning visade jag i mitt Fototrissinlägg. Nedan har jag tagit samma motiv med blixt.
Arbete pågick fortfarande på fredagskvällen. Lagom med folk var ute och rekade och stämningen var även då god och lite förväntansfull inför storinvigningen på lördagskvällen, som jag redan berättat om här.
 
Jag avslutar med symbolen för Umeås Kulturhuvudstadsår.
Ja, mycket blev det om förra helgen. Ikväll blir det yoga, i morgon ska jag träffa väninnan som varit bortrest länge och på lördag blir det hotellfrukost med vännerna i UMeGänget. Trevligt men en betydligt lugnare helg, framförallt i fotohänseende. Jo, jag ska vara kattvakt åt en grannes två innekatter också :).
 
Ha en trevlig helg ni också! 
 
 
 
 
 

Umeås Kulturhuvudstadsår invigs

Kategori: Festligt

Nu har det ju redan skrivits spaltmeter och visats i TV och andra medier om invigningen men här kommer min version:). Några bilder visade jag redan i mitt förra inlägg, Fototriss, men fler finns. Inte hade vi någon vidare utsikt över älvshowen, tyckte vi, men jämfört med många andra som inte såg eller hörde alls har jag insett att vi fann en hyfsat bra plats.
 
Vid tre-tiden stod jag med många andra vid min busshållsplats på Snipgränd och såg en fullsmockad buss bara åka förbi. Nästa som kom såg ut att vara lika full men busschauffören förbarmade sig över oss och vi kom alla med. Däremot fick de som stod utanför Jula vackert vänta ett tag till. Något försenade kom vi fram till vår mötesplats, Dressmanhörnet, där andra från UMeGänget väntade.
 
Massor med folk fanns redan i rörelse i centrum så vi kände viss stress. Vi hade optimistiskt planerat att äta en bit innan showen men insåg att det inte skulle gå. Några, bl.a. jag, som var hungriga gick in på en kebabbar på Renmarkstorget och fick snabbt falaffel, kebab eller hamburgare att fylla våra magar med. Vilken tur! Efter oss vällde det in en större grupp otåliga men då var vår mat redan på väg:).
 
Sen var det bara att dra sig mot Rådhusparken. En liten förtrupp hade valt en plats och vi hittade snabbt igen dem. Fötterna var redan då kalla fast jag hade på mig varmaste merinoullsockarna i varmaste fårskinnsskorna. Resten av mig frös inte alls då det bara var ca -5° i snöfallet som senare upphörde. Människor vällde in och fyllde parken. Vi har läst i tidningarna om dem som var missnöjda att inte se något av showen. Här är två som gjorde något åt det:).
Lite yngre åskådare! En en engelsk speakerröst med tysk brytning sa flera gånger till folk att de inte fick vara i tornen, att de måste klättra ned. Några torn såg inte vi men troligtvis menade han inte träden för dessa två fick sitta kvar.
 
Efter ca en halvtimmes väntan började showen med ett långt inslag av en samisk barnkör som stod uppe på den ännu inte färdigbyggda Kulturväven.
Vackert och stämningsfullt men lite väl långdraget. Efter det kom invigningstalarna och även det totalt tog lite för lång tid, men det kanske är något man alltid måste stå ut med. Talen, alltså. Bäst var Umeås egen Marie-Louise Rönnmark som med stark stämma, färgstark i kläder och ord talade så vackert om Umeås kultur. Alldeles lagom långt till skillnad från den pälsklädde man som kom efter och bara läste innantill på bruten engelska.
 
Vi var nio från UmeGänget som samlats denna kväll. Här är tre av oss, ordentigt vinterklädda.
Efter showen splittrades gruppen i folkmassorna och det var bara att acceptera. Ändå alltid roligt att få dela sina upplevelser på plats.
 
Strax före halv sex började då den efterlängtade showen "Burning snow". Den skulle åskådliggöra samernas åtta årstider och började med vårvintern som ännu inte kommit till oss i år. I alla fall om de menar samma sak som vi ickesamer. För mig är vårvintern i mars när solen börjar värma men snön ännu är kvar. En finsk samekvinna jojkade och renskinnsklädda män spelade trummor och dansade.
Bra bilder har jag inte som ni ser, men ni kanske kan ana hennes vackra klädsel på storbildskärmen snett till höger om oss mot Stora Hotellet.
Fler jojkare och dansare kom efter henne och älvens färger ändrades i takt. Av någon anledning blev de blå bilderna bäst.
Men lite eldfärger lyckades jag också få med.
Bäst var Sofia Jannok, både same, umebo och känd sångerska. Hon finns också bara på storbild.
22 renar vandrade omkring på isen och senare kom eldsprutande skotrar. Dem såg jag faktiskt en skymt av. Plötsligt ändrades tempot. En häftigt rytmisk musik som fick många av oss att hoppa och stampa till i takt. Jag gissade på hiphop med tanke på hoppandet :), men det är bara att inse sin begränsning när det gäller moderna musikstilar. När jag tittar igenom invigningen på Svtplay hör jag att de kallar musiken för housepop. Två killar från Holmsund har skapat den och 100 dansare från Balettakademien fyllde isen med vit klädsel och lysande stavar. En helskön musikupplevelse var det och gott att få röra på sig.
 
Efter det annan vacker musik samtidigt som lysande prickar fyllde skyn.
Små quadrokoptrar var det (många kallade dem drönare) som ändrade färg och till slut även form till en cirkel, sen ett hjärta. När till slut kulturhuvudstadssymbolen visades spreds ett imponerat sus bland publiken. 
 
Efter det förklarade kronprinsessan kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå för invigt. Fyrverkerier lyste upp älv och parken där tusentals åskådare också tänt sina medhavda ljus.
Äntligen sattes eld på fyrbåken, tornet jag länge väntat på att det skulle brinna.
Musik, eldar och strålkastare följde oss när alla sakta började lämna området.
Vi drog oss mot Storgatan mot Filmstaden men det gjorde även tusentals andra. Några av gänget hade gått i förväg till Café Station och till slut kom tre av oss dit, men då hade förtruppen redan gått. Vi måste delvis gå mot strömmen som kom från älven men alla var glada och positiva om än ironiska kommentarer fälldes om att vi gick åt fel håll. På caféet sträckte sig kön ut ur lokalen men vi fann oss ett bord och tre stolar och satt där tills fötterna tinat upp.
 
Sen gick vi in mot torget och alla isskulpturer m.m. efter Rådhusesplanaden. En av dem är denna.
Den värsta trängseln var nu över och det var så mysig stämning bland alla människor som var ute och nyfiket tittade på allt som bjöds, bl.a. värmande stockeldar.
Efter att vi vandrat upp till järnvägstorget och tillbaka, mött lite vänner och bekanta, hittade vi ett tillfälligt fik i bibliotekets foaje där vi fann plats. En värmande cappuccino, en god ostmacka och tillgång till gratis toalett förgyllde stunden:).
 
En sista sväng innan det var dags att äntra gratisbussen hem tog vi till Mimerskolans parkering. Där hade samerna sitt partytält. Med tanke på jojkandet vi hört tidigare var det roligt att höra "Leende guldbruna ögon" och senare allsång till "Inatt jag drömde" därinifrån :).
Knökfullt när folk gungade med i sångerna. Sakta vandrade vi till våra respektive busshållplatser mycket nöjda med kvällens "once in a lifetime" upplevelser. Ca 55 000 människor var ute i Umeå centrum den kvällen. Det har aldrig hänt tidigare och det lär vi nog inte få uppleva igen. Vill ni se hela invigningen, kolla på Svt Play.
 
Bilder från fredagens strosande kommer senare.
 

Fototriss - Så här ser det ut där jag är

Kategori: Festligt

2014 är Umeå Kulturhuvudstad och just den här helgen har den stora invigningen gått av stapeln. Jag var naturligtvis där med tusentals andra umebor och tillresta intresserade. Så mycket folk har jag aldrig sett i centrum tidigare. Jag har ändå bott här hela mitt liv. Igår kväll var det lite lugnare och då tog jag den här bilden av Rådhustorget.
En ring av renhorn på en uppbyggd bädd av snö. Vi har alltså inte tillräckligt med naturlig snö ännu och dessutom är nog torget normalt försett med värmeslingor så eventuell snö ska tina bort. Det som lyser rött är små samiska samlingsplatser med granris och renskinn att sitta på med en värmande eld i mitten. Jag hörde att kronprinsessan Victoria med sin Daniel och lilla Estelle besökt en sådan plats idag, men det missade jag. Från rådhuset mitt går en grön laserstråle hela vägen längs Rådhusesplanaden ända till den gamla järnvägsstationen där det också utgår en likadan stråle i motsatt riktning. På något vis har de fått ihop dem perfekt så det ser ut som en enda.
 
I Rådhusparken samlades vi för den spektakulära showen "Burning snow" och jag tog massor av suddiga, dåliga bilder i mörkret, både ut mot älven där allt pågick och av storbildsskärmen i närheten. När showen var över och folket vällt ut ur parken, riktigt trångt blev det, lyckades vi ta oss ned till älven för att se allt lite närmare. Då såg det ut så här.
Längst till vänster vår kulturhuvudstadssymbol. Den är röd fast det inte ser ut så på bilden. Samiska symboler anas
och ännu brinner tornet som de satte eld på alldeles i slutet av den fantastiska showen då fyrverkerier lyste upp allt. Som ni förstår bygger mycket på det samiska, deras åtta årstider, bl.a. En del kritiserar detta då de tycker att det egentligen inte direkt hör ihop med Umeå.
 
Att snön skulle brinna lyckades jag inte förmedla men på  min tredje bild ser det ut som om det brinner i några ishus i alla fall, eller? Det är en del av en av flera isskulpturer längs Rådhusesplanaden.
Mer bilder från kvällens invigning kommer jag att visa senare i veckan.
 
Andras bidrag från samma tema hittar ni hos Fototriss.