konstbarbro

Cancer i familjen

Kategori: Allmänt

Lite lite pudersnö har fallit ned från himlen. Trots att det är alldeles för lite för att få bort halkan så gör det ändå världen lite ljusare. Så jag blev så glad över flingorna. Min syster har i lördags fallit i sitt hem och hamnat på lasarettet så där har jag varit idag på besök. Som tur var fick hon ingen fraktur men risken finns för hjärnskakning och hon klarar inte att gå med rullatorn som tidigare pga värk i knäet, berättade hon. Hon hålls alltså kvar för observation ett tag till men verkade i alla fall vid gott mod trots att hon är tvingad till att sitta stilla. Jag rullade iväg henne till matsalen för lunch så en liten tur fick hon. 
 
Jag är så glad att jag inte behöver vara på lasarettet mer, en deprimerande plats, känner jag, kanske pga tidigare minnen därifrån. Då kanske det passar bra att jag fortsätter på inlägget om min familjs erfarenhet av cancer. Jag hade hunnit till tiden efter operationen av min tumör i låret och hur jag sakta fick tillbaka förmågan att gå utan stöd. Det hör till saken att jag sen länge varit sjukskriven för utbrändhet och aldrig orkat några längre promenader så att jag nu gick lite saktare var för mig ingen större skillnad. Ortopeden, en utmärkt kirurg, visade däremot inget intresse för min sjukdom utan koncentrerade sig helt på benet som var opererat. 
Som tidigare, bilder utan koppling till texten. Här en liten fågelkonferens på taket.
 
Pga av att tumören var elakartad, en 3:a på en skala av fyra, ville de att jag både skulle strålas och få cellgiftsbehandling, men jag vägrade båda. Dels litade jag på min dröm (se förra inlägget) dels insåg jag att jag var helt ensam och absolut inte skulle orka gå igenom biverkningarna av cellgifter helt på egen hand. Jag intervjuade läkaren på onkologen och även ortopeden ovan om riskerna. Jag fick faktiskt fram att det bara var 50% chans att cellgifter m.m. skulle få bort cancern och då resonerade jag som så, att det då också var 50% chans att det skulle gå bra utan att jag gjorde något sådant. Vilket det också gjorde. I alla fall så har ingen tumör kommit tillbaka och nu har det gått snart 18 år sen den togs bort. 
Fina större hackspetten gillar min fågelmat.
 
Däremot ville de kolla mig fyra gånger per år med magnetröntgen vilket också är en sorts strålning så jag gjorde bara några enstaka sådana kontroller, en per år ungefär i fem år, tror jag det var. Att ligga inuti detta stora magnetrör med hörlurar på och ändå höra smattrandet medan alla foton togs i ca 1,5 timmar per gång var ganska jobbigt, men jag fick i alla fall veta att allt var okej. 
 
Mitt liv förändrades åren 2005-8 sakta men säkert till det bättre. Med det också förmågan att gå mycket längre än de mest sjuka åren då jag promenerade så långsamt på Haga. Nu orkar jag orientera i skogen, alltså vandra i varierad terräng, inte springa, långa sträckor. Härligt, för jag älskar verkligen att vara ute i naturen.
Flera gånger när solen skiner har jag nu hört talgoxen vårsjunga. Så härligt!
 
Mycket sorgligare blir nästa historia om min 13 år äldre bror som 2003-4 fick en hjärntumör. Den upptäcktes efter att han oförklarligt fallit flera gånger. Han opererades före jul 2003 och vi firade delvis julafton uppe på lasarettet. Då mådde han hyfsat och var på gott humör. Han kom hem och blev frisk, som jag fick veta. Efteråt har jag förstått att han nog istället fick beskedet att han bara hade ett år kvar ungefär att leva. Han ville nog skydda mig eftersom jag inte mådde så bra själv. Sådana här tankar kommer efteråt när inga svar längre finns. Den sommaren var han lite speedad, tyckte jag, och hade väldigt bråttom bl.a. att måla stugan. Jag tyckte att han slarvade med skrapningen en del, men har förstått att han nog ville lämna något bra efter sig. Och kände stressen att hinna med, att blir färdig. 
En vacker amaryllis med hela 10 klockor jag fick av hans dotter i julas.
 
I februari 2005 ringde han mig och berättade att han skulle läggas in på lasarettet för att operera bort en ny tumör i hjärnan. Ett litet farväl även om vi träffades några gånger efter det. Operationen gick bra, tror jag, vet inte om de fick bort allt, men efteråt fick han bältros mitt i cellgiftsbehandlingen som de snabbt satte in trots att han var så dålig efter operationen. Varför fick han inte återhämta sig innan?? Jag hälsade på på lasarettet och minns hans funderingar om det var mobiltelefonen som orsakat tumören. Han fick också komma hem någon helg och då gick vi, hans fru och jag, ut med honom på rullstolspromenad i villaområdet där han bodde. Fortfarande var han optimistisk men orkade väldigt lite.
Blå timmen...
 
Sakta blev han sämre. Den 10 maj drog han sitt sista andetag och kom aldrig tillbaka igen. Vi var alla där då och fick ta farväl fast han inte var vid medvetande. Han blev bara 63 år, gick bort alldeles för tidigt, även om hans liv varit rikt på resor, upplevelser och umgänge. 
 
Det var min förhoppningsvis sista erfarenhet av cancer i familjen. Det önskar jag i alla fall, fast det vet man ju aldrig. En väninna har jag som klarade av sin bröstcancer och nu är helt frisk. Ja, cancer är vanligt och jag hoppas verkligen att forskarna hittar bättre botemedel än dessa plågsamma cellgiftsbehandlingar med jobbiga biverkningar flera år efteråt som är det som bjuds idag.
 
Januarihimlen är så vacker med sina långa solupp- och nedgångar då himlen hinner skifta färg flera gånger.
Den här bilden tog jag förrgår vid tretiden. Nu har vi ljust nästan ända tills kl 4 på eftermiddagarna. Det ger hopp och tillförsikt om vår även om det här i norr dröjer länge än innan det blir grönt. Först ska vi väl få ordentligt med snö, tycker jag, men prognosen lovar inget sådant.
 
Igår var jag och vännen på reseinformation om Provence och i morgon ska jag med väninnan och få detsamma om Champagne och Paris. Kanske det blir att boka någon av resorna i september. Det skulle vara roligt att få komma iväg. Flera nära bekanta har åkt eller ska åka till Kanarieöarna direkt härifrån Umeå. Jag skulle också behöva lite mera sol och värme, känner jag, men saknar ressällskap just nu.
 
Ha en skön vecka!
 
 

Superblodmånen

Kategori: Allmänt

Once in a lifetime. Så resonerade i alla fall jag, även om det är 30 år (?) mellan gångerna, och satte klockan på halv fem natten mot måndag för att få se den omtalade röda månen. Redan klockan fyra väcktes jag av katterna och tog den första bilden på fri hand kl 4.05 med 21 x zoom.
Om det är min ostadighet som gör vingarna på sidan om den vet jag inte men på kommande bilder finns de inte med.
 
Himlen var stjärnklar och månen syntes så tydligt mittemot mitt fönster. Det var gott om tid att hämta upp stativet som jag mest använt till tubkikaren de senaste åren. Lite pyssel var det att sätta fast kameran i mörkret för jag ville inte förstöra nattstämningen, men sen fotograferade jag för fullt.
4.23 var den som rödast och då hade jag hittat ett program som möjliggjorde zoom upp till 105 ggr. Så mycket använde jag mig inte av då det blev alldeles för ostadigt. Jag fotade från köksfönstret men gick även ut på cykelbanan mitt i natten för att se om bilderna blev bättre där, men det blev de inte. En dörr hörde jag öppnas och stängas i närheten så någon annan rörde sig också i nattmörkret.
4.51 kunde man ana den liggande mångubben. Då hade jag upptäckt ytterligare en funktion hos min lilla kamera, manuell slutartid. Jag satte den på max, 16 sekunder och växlade bländare mellan 5.6 och 8. 1987-88 gick jag flera fotokurser, hade då en manuell analog kamera, men idag har jag tyvärr glömt bländarens funktion då jag nu har en helautomatisk digitalkamera med i alla fall en hel del funktioner jag inte utforskat än :).
 
Jag unnade mig att lägga ner huvudet en stund men somnade inte. En halvtimme senare kollade jag ut på himlen igen. Nästa bild är tagen 5.26 då jorden minskar sin skugga över månen och solstrålarna når fram så sakteliga.
Jorden läggger sig mellan solen och månen och täcker den senare med sin skugga nästan två timmar. Samtidigt står månen så nära jorden just nu att den kallas supermåne och det blodröda kommer av solljuset som ändå lyckas ta sig fram. Läckert! 
Här kommer alltmer av solljuset till månen som reflekterar det till oss kl 5.40. Då börjar det ljusna ute och på den sista bilden kl 6.00 är den ännu delvis förmörkade månen på väg att försvinna bakom husen.
Tusse har varit ute men lilla Desirée har hållit mig sällskap hela tiden, svansat runt mina fötter och ibland också varit i vägen, men hon är min lilla go'katt ändå. Här spanar hon på något helt annat än månen, något mera marknära, troligtvis en fågel eller kanske en morgontidig granne.
Då gick jag och lade mig och fick sova ända till kl nio innan telefonen ringde.
 
Olika tidsangivelser har jag läst i tidningar och på nätet. Redan 2019 ska vi kunna se en blodmåne igen men det ska dröja 18 år tills nästa superstora blodmåne. Då kan det vara mulet. Samtidigt stod det att det var 30 år sen sist den visade sig ?? Strunt samma. Nu har jag sett den på nära håll och även lyckats föreviga denna vackra superblodmåne.
 
Snart ska jag ut och resa igen!! Hinner nog med ett blogginlägg till. Ha det så gott i veckan !
 
 
 

Påskhälsning

Kategori: Allmänt

Det är så härligt att solen lyser även idag fast de har lovat mulet i flera dagar. Jag vill bara ut och njuta men en plusgrad och lite isvind är kanske inte vad man längtar efter. Det blir att hejda sig en stund. Igår var vi ut och skådade lite fågel i Degernäs. Mängder av sångsvanar, kanadagäss, änder och en och annan tofsvipa, grågås samt en flock med snösparvar förgyllde kikarstunden. En trana betandes och en fjällvråk som satt still med ryggen mot oss på en stolpe ganska länge gjorde oss skådare än mer lyckliga, men isvindarna kylde och kallt blev det om nosen ganska snabbt.
 
Inga bilder därifrån men några sovande änder från förra lördagen kanske kan passa.
I Umeälven stod de. Bredvid på land finns den roliga klädnypeskulpturen med lilla månen emellan.
Betydligt mer full är den nu, månen alltså.
 
På gården där vännen bor hade solen värmt så deras snödroppar hade slagit ut på riktigt.
Hos mig på Ersboda väntar de än i knoppform med snö runt omkring.
 
Vårtecknen visar sig ändå så sakteliga även hos oss lite mer norrut. Igår hittade jag videkissar.
Fåglarna kvittrade som galna runt om i träden men trots att jag väntade tålmodigt (åtminstone några minuter) fick jag inte syn på dem. Kanske någon sekund men innan jag tryckt på on på kameran så hade de flyttat sig. Gråsiskor, grönfinkar plus de mer vanliga som finns hela vintern vid talgbollarna, talgoxe, pilfink och blåmes, såg jag men även några jag inte hann identifiera. En härligt spännande och rolig tid som nu kommer med både allt som kvittrar och det gröna och färgglada som skjuter upp ur marken.
 
Katterna trivs med vårsolen men tvekar lite inför att gå ut.
Utom på natten, då ska Tusse minsann alltid ut och kolla reviret, gissar jag. Blundandet beror nog på att de är rädda för blixten, men den behövs ju inte i dagsljus. Det vet de inte :)!
 
Med dessa rader och bilder vill jag önska er en Glad Påsk och en skön helg!
 
 
 

Fototriss - I luften

Kategori: Allmänt

I luften igår fanns både hagel och regndroppar, idag bara regn men också lite syrenblommor som nu släpper från sina fina klasar. Inget av det där är lättfotograferat så det blir lite annan kompott när jag tolkar fototrissens tema i veckan.
 
Nu har de vissnat men igår hade hibiscusen blommor i luften.
Midsommarafton med blåmoln, björkhängen och en stor lyftkran i luften.
Utsikt från Döbelns park i Umeå. Lyftkranar är ett vanligt inslag i staden då det byggs för fullt, bl.a hotell, köpcentra och ett nytt kulturhus, Kulturväven kallat.
 
I onsdags deltog jag i en konstvandring på Campus. Vi stannade bl. a. till vid denna skulptur som sträcker sig högt upp i luften.
Dess namn är Norra Skenet och då associeras självklart till norrsken som ibland kalla vinternätter rör sig grönaktigt på himlen i luften.
 
Andras bidrag hittar ni hos Fototriss.
 
 
 

Fototriss - Bokstäver

Kategori: Allmänt

Bokstäver är veckans tema. Det blir ganska trögt i min skalle då jag inte vill ut på staden igen och leta speciella bokstäver i det regn- och snöväder som vi har idag. I min lägenhet finns väl ingenting annat än böcker och tidningar med bokstäver. Inte inspirerande....men det gör en titt på min nyckelringssamling däremot. Jag började samla redan som 12-åring och har drygt 300 nyckelringar. Numera samlar jag väldigt sporadiskt men lite bokstäver finns där.
 
Först mitt förnamns initial i glittrigt utförande.
Den har jag köpt i butik i min egen stad.
 
Nästa bokstavsexempel är från Verona, staden jag besökt två gånger. Som ni säkert vet är det  Romeo och Julias stad.
Här med italiensk Juliastavning, Giulietta.
 
Mitt sista bidrag har jag fått av en god vän som gillar bilar även om han aldrig ägt en sådan här.
Så blir mitt enkla bokstavsbidrag.
 
Fler exempel på temat hittar ni hos Fototriss.
 
 

Fototriss - Siffror

Kategori: Allmänt

Veckans fototema är "Siffror" och det är väl inget jag direkt hoppar högt för, speciellt som jag inte hinner annat än att leta i min närmiljö. Det blev till och med så att jag gick runt i lägenheten och spanade. Då och då har jag sett att andra trissare fotograferar böcker och liknande så nu är det min tur att göra detsamma :).
 
Först en gammal pocket som jag nog bara har läst några kapitel i, men den är rolig att ha och bläddra i.
Inte så långt därifrån på samma hylla fann jag denna DVD med en kul siffra på omslaget.
Sen blev det svårare. Jag fick leta ganska länge innan jag upptäckte receptsamlingen i ett hörn på köksbänken med faktiskt fler än en siffra på framsidan.
Den här magiska maskinen köpte jag för några år sen via TV-shop och använde den ganska flitigt från början, men nu var det väldigt länge sen. Det brukar bli så med mirakelapparaterna :).
 
Fler trissar på temat siffror hittar ni hos Fototriss.
 
 

Öronvärk

Kategori: Allmänt

Sen några år tillbaka har jag besvärats av en skarp smärta i höger öra då och då, men aldrig lyckats komma på vad  orsaken skulle vara. När jag sökt hjälp på vårdcentralen har jag förstås inte haft värken som vanligtvis varar några timmar med varierande intensitet, så inte har jag fått någon hjälp därifrån. Någon enstaka gång har jag varit tvungen att ta en värktablett för att jag inte stått ut, men vanligtvis har jag bara varit i stillhet och försökt slappna av tills det gått över.
 
Häromdagen tänkte jag på att det faktiskt var väldigt länge sen jag hade ont i örat. Det ska man aldrig göra för igår kväll kom den igen, en skarp, brännande smärta. Jag kände först en kylande känsla och visste att nu är den på gång och sen bröt det ut ordentligt, men då la jag mig i sängen, höll huvudet så stilla som möjligt och läste ut boken på nattduksbordet. Till slut började jag gäspa och det är ett säkert tecken att spänningar släpper så sakta gick värken över. Varför skriver jag nu detta? Jo, jag kom på vad som har orsakat det hela.
 
Jag har ända sen datorer och senare mobiltelefoner kom varit elkänslig. Inte elöverkänslig som en del kan drabbas av och bli riktigt sjuka. Jag har istället känt värme och sveda i huden och blivit röd av strålningen tidigt vilket gjort att jag har kunnat undvika sjukdomen. Jag sitter aldrig länge framför datorn, jag pratar helst i min fasta telefon men på sommaren när jag flyttar ut till stugan finns bara mobilen att ha kontakt med. Nu under vinterhalvåret har jag inte pratat mycket i mobiltelefon men just igår ringde en väninna (från golfkursen) och det samtalet blev 25 minuter långt. Jag kände att örat blev varmt efter ett tag men trodde inte vi skulle prata så länge. I så fall hade jag ju kopplat in handsfree även om jag också kan reagera på den.
Tusse uppjagad av grannens hund på mitt brotak får lätta upp texten :).
 
I alla fall är jag helt säker på att det är mobiltelefonens strålning som orsakar öronvärken så jag måste bli lite försiktigare och inte ha så långa samtal. Det är skönt att förstå orsaken till det onda, men jobbigt förstås att undvika den när nu allt fler i min omgivning bara har mobil och därför ringer på min istället för på den fasta telefonen som jag gärna pratar länge i :).
Skön hibiscus med tre klockor samtidigt.
 
Nu ska jag beställa en bloggbok, alltså göra bok av min blogg som jag haft sen januari 2009. Den är ju både dagbok och album så jag vill gärna ha den kvar i pappersformat också. Tänk om något skulle hända på nätet och allt jag gjort bara försvann. Nej, det vill jag inte riskera. Men då måste jag byta tema, alltså utseende på bloggen tillfälligt så nu försvinner min fina headerbild ett tag. Jag har fått noggranna instruktioner så jag hoppas det går bra, annars blir det lite struligt.
 
En regnig dag som denna passar bra för olika inomhusaktiviteter. Sen ska jag baka om jag orkar och hinner något mer. Önska mig lycka till för jag gruvar lite med alla dessa koder och klickningar.

Fototriss - Ny

Kategori: Allmänt

Dags för Fototriss igen och ämnet för veckan är Ny. Det krävdes lite funderingar under dagen och att ta tillfället i akt när något nytt dök upp.

På min väg till eftermiddagens träff med UMeGänget stötte jag på denna figur på en liten byggnad som är alldeles ny. Figuren alltså, inte byggnaden:).

Ett litet spöke, inte lika söt som Laban men nästan, tycker jag. Någon har fått för sig att måla morötter lite överallt i staden men spöken har jag inte sett förut.

Vi träffades 7 personer för att bowla och tre till för att heja på oss. De senaste gångerna har jag hamnat sist men nu hände något alldeles nytt. Jag slog två strike efter varandra och även i övrigt fick jag bra poäng. Jag fotograferade först poängtavlan men visst är denna bild lite roligare?

Nytt är att jag hade hittat ett bra klot som passade till mina relativt svaga armar och att jag lyckades komma upp över 100 poäng (totalt 135) vilket jag aldrig har gjort förut. Ny lycka:)!

Min tredje bild blir på en alldeles ny docka som jag köpte på rea i en fin leksaksbutik i Verona.

Som ni ser är det Snövit och den ska jag skicka till mitt fadderbarn Fetiya i Etiopien. Man får bara skicka platta kuvert, alltså inga paket, men det ska nog gå att pressa ihop denna nya, mjuka tygdocka i ett vadderat kuvert.

Fler bidrag på temat hittar ni hos Fototriss.

Radiopremiär

Kategori: Allmänt

Nu har jag pratat i radio också för första gången. Det var Lena och jag från Umegänget som intervjuades i radio P4 Västerbotten om hur det är att skaffa vänner när man blir äldre. Vi kom till radiohuset redan fem i åtta, möttes av en entusiastisk receptionist som tyckte det var jättesvårt att skaffa nya vänner på äldre dar, men hon hörde verkligen inte till vår åldersgrupp, de äldre:).

Vi fick hänga av oss ytterkläderna och sätta oss att vänta i en soffgrupp. Där fanns också en varmdrycksautomat så vi försedde oss med lite stimulantia. Jag tog choklad med grädde.

8.10 var det sagt att vi skulle börja och vän av ordning som jag är blev jag lite nervös när klockan tickade på, men så insåg jag att det definitivt inte var mitt ansvar. Ändå rusade jag iväg till receptionisten som nu var utbytt och där blev jag lugnad. Micke och Emelie heter programledarna för P4 morgon och snart kom de och hämtade oss.

Vi fick varsin skumgummiklädd platt mikrofon tätt framför våra respektive munnar och när musiken klingat ut tändes en glasstav som lyste grönt att det nu var okej att prata. Sen gick det av bara farten, de frågade och jag och Lena hjälptes åt att svara. Jag tycker att vi samarbetade bra och det bara flöt på. Lisa Miskowskys fina låt "Why start a fire" spelades i mitten och sen samtalade vi en stund till.

Det gick jättefort och efteråt var jag lite frustrerad för jag tyckte inte vi fått göra tillräckligt med reklam för Umegänget, vår vänskapsklubb för alla från 40 och uppåt (den äldsta är idag ca 68), men var ändå nöjd med det mesta. Tyckte Lena pratade mycket bättre än jag.

Men idag har jag hittat igen intervjun i Lyssnararkivet på SR.se/P4 Västerbotten och då måste jag säga att vi visst lyckades göra lite reklam. Oj, hann vi verkligen säga så mycket? Jag tyckte det bara sa svisch så var intervjun färdig. Där ser man:). Så nu är jag nöjd med min insats också trots lite mörk morgonröst.

Om ni vill lyssna på oss så klicka på länken ovan. Intervjun kommer ca 8.14, före är det nyheter och sport samt en låt.

Jag har faktiskt pratat i radio en gång tidigare i mitt liv, nämligen när jag som personalchef på Blå Aveny-koncernen skulle hjälpa husfruarna att rekrytera städerskor till hotellen. Det var 1989 tror jag och jag ringde in till ett program och fick radioannonsera efter personal. Nervöst var det. Nog är jag lugnare idag:).

Det här är nog det första blogginlägget jag har utan en enda bild, men så handlar det ju om radio också:). Tror ni inte att de ville fotografera oss efter intervjun? Och jag som inte ens tvättat håret! De skulle ha bilden till sin hemsida, sa fotografen/receptionisten, men den såg jag inte nu så vi kanske slipper figurera där.

Fototriss - Ränderna går aldrig ur

Kategori: Allmänt

Äntligen har Fototrissutmaningarna kommit igång igen efter juluppehållet, men vilket tufft ämne vi får börja med. Ett av många uttryck som tydligen blir ett återkommande tema, nämligen "Ränderna går aldrig ur". Längesen man använde och hörde det i dagligt tal även om det är bekant.

Min första tanke var konkret, en zebra, men var finner man en sån på våra kyliga norra breddgrader? Sen gick tankarna till olika människor som beter sig på ett visst yrkesmässigt vis fast många år gått sen de slutat sina arbeten. Även det i princip omöjligt att fånga på bild med kort varsel.

Så jag tog med mig kameran denna molniga och tidvis lätt snöflingedalande dag för spontana infall. Så här blev det:

Denna lilla elefants ränder går aldrig ur då den är symbol för ett företag som säljer färg.

Så fort ränderna bleknar och är på väg att gå ur fylls nog färgen på igen.

Vi besökte idag en ram- och konstaffär där jag fotograferade häftiga ramar i rader, men de får inte vara med här då jag i dörren bredvid fann denna nyhet: en badtunna i  nytt utförande.

De ränderna ligger i karet och går alltså aldrig ur :).

Här är det en man som går och går.

En riktigt kändis, Herr Gårman, som går på ränder som aldrig går ur, inte heller han kommer någonvart:).

Lite krystat, kanske, men vad gör man när inspirationen tryter? Det ska bli väldigt spännande att se andras bidrag som ni finner här.

Fototriss - Inramad

Kategori: Allmänt

Efter en riktig myskväll med god middag, klurigt korsord och "Så mycket bättre" på TV med min vän och sen favoritserien Downton Abbey alldeles själv är det nu dags att ta itu med morgondagens fotoutmaning. Fototriss ger oss temat "Inramad" och denna vecka är det tävling igen. Vinnaren(na) får välja priser från Coolstuff /Årets julklapp.

Min dag har varit ganska fullbokad med mer eller mindre tråkiga uppgifter. Kameran var med, bl.a. till OKQ8 när jag skulle tvätta bilen och jag fotograferade först diverse inramade skyltar medan jag väntade på min tur. Sen lite inifrån tvätten vilket kanske inte är någon höjdare men det blev ändå därifrån jag valde mina bilder till det inramade temat.

Här är jag i bilen inramad av storborstarna som närmar sig.

Även fönstren i porten är inramade som synes.

Här en inramad backspegel som också visar den bakre dörrens inramade fönster.

Lite tråkigt är det allt att sitta i bilen som först täcks av skummande strålar, sen vaggas av stora borstar som gör bilen ren och till sist den stora torken som susande långsamt driver bort all fukt från fönster och lack. Så jag bjuder till sist på en smått psykedelisk bild av bilens front inramad av diverse metallister.

Skönt att få köra ut min blänkande Skoda Felicia nu redo för snö och kyla. Jag brukar nämligen inte tvätta bilen på vintern utan nästa gång blir det först i april när snön töat bort. De har förresten lovat oss årets första snöfall i morgon och det ser jag fram emot. Hoppas det blir snö och inte slask. För riktigt vinter vill vi ha i år också nu när den varit så snäll och låtit oss ha en fin höst ända in i november:).

Fler bidrag på temat Inramad finner ni hos Fototriss.

Fototriss - Platta

Kategori: Allmänt

Helena på Fototriss har låtit maken välja tema kommande vecka och det blev Platta som ju går att tolka på flera sätt som tur är. Jag hade fotograferat en fin pärlplatta jag fått av en väninnas dotter men bilden blev suddig och jag iddes inte ta en till. Fotografera är alltid roligt men inte att föra över bilderna på datorn.

Min triss innehåller två plattor och en med verbet platta (till). När jag renoverade badrummet för några år sen valde jag en dekorationsrad bland de i övrigt diskreta kakelplattorna och här är en sådan platta.

En gammal LP-platta med Elvislåtar kanske duger?

Fast jag har en relativt nyinförskaffad skivspelare så är det alltför sällan jag lyssnar till mina gamla LP-skivor. Jag vet faktiskt inte varför det är så. Nu har jag hört att det finns ännu nyare skivspelare med USB-minne där man kan föra över låtarna till datorn. Det skulle vara bra för att kunna använda musiken när jag gör bildspel.

Sen var jag tvungen att gå till bildarkivet för bild nr tre och fann då denna med tre par händer som är i full färd med att platta ut/till degämnena som sen skulle kavlas och gräddas till goda tunnbröd.

Full fart som synes. Och bröden blev jättegoda:), både hårda och mjuka kakor.

Andras bidrag på temat hittar ni här.

Fototriss-Glitter

Kategori: Allmänt

Årets sista fotoutmaning har temat Glitter, en repris från förra året. Jag minns att det var svårt att hitta lämpliga motiv då men i år är det lättare eftersom andras bidrag inspirerade mig med sin idérikedom. Snön faller idag oavbrutet och vinden gör sitt till men flingorna är lätta och sköra som dun. De glittrar lite av julgransljus och annat lysande, men det blev inte bra på bild. Jag klär mig ordentligt och tar en promenad till Coop Forum där det är snudd på bilkaos på parkeringen. Så skönt att kunna gå dit och lämna bilen i garaget.

Det första jag hittar är en julstjärna som beströtts med guldglitter.

Jag smyger lite med kameran, känns lite kufiskt med alla storhandlande runt omkring.

På barnens skoavdelning hittar jag dessa söta skor som glittrar så fint.

Jag vågade inte fotografera just där det var mycket folk runt varorna så det blev till att vända åter och titta in på Myrorna istället. Där fann jag ytterligare ett par glitterskor.

Inte riktigt min stil men någon annan kanske gillar dem. Priset är väl helt okej?

Fler motiv på temat Glitter hittar ni på Fototriss.

Tomtar och...

Kategori: Allmänt

nej, inte troll utan Nobelpristagaren Mario Vargas Losa som jag just sett ett bra TV-program om. För en gångs skull har jag läst en bok av en författare som senare får Nobelpriset. Jag har till och med pocketboken kvar som jag köpte i slutet på 80-talet. Den kom ut 1987 på Månpocket.

Jag minns inte mycket om bokens innehåll, bara att den var bra men ganska krävande. Kanske jag borde läsa om den, mer än tjugo år sen sist, men när jag nu öppnar den är bokstäverna så små på 550 tättskrivna sidor, och jag måste erkänna att jag inte direkt lockas att börja läsa. Håller ju på med Torgny Lindgrens Minnen om jag nu ska skylla på något:).

TV-programmet gav i alla fall en väldigt sympatisk bild av författaren som samlar på små prydnadssaker i form av flodhästar och varje år vistas i Lima, Peru flera månader för att få ro av utsikten över havet och kunna skriva. Läcker skrivlya:).

Han pratade också en del om Macchu Picchu, en plats som jag länge velat besöka. När jag mådde sämre trodde jag att det var kört, att jag aldrig skulle orka ta mig dit. Men eftersom jag sakta men säkert tillfrisknar både fysiskt och psykiskt känner jag att det kanske ändå är möjligt. En ordnad resa med guide så jag bara har att följa med och ta emot intryck och upplevelser.

I nuet är det istället julpyntande som gäller. Idag har alla tomtar kommit på plats så nu är jag snart klar, fattas bara julkrubban och några dukar. Det brukar ofta dyka upp något när man tror sig vara klar så säker kan man inte vara. Detta söta tomtepar är i alla fall nya för i år, hela 65 cm långa med stabila träskor att stå på.

Jag var lite orolig om katterna skulle låta dem vara men det har gått bra än så länge. Kartongerna var mycket mer lockande än dessa små varelser utan doft. De såg lite misstänksamt på dem, nosade runt och tappade sen intresset.

Ute i skogen har de slutat såga ner träden och röjer nu för fullt så snart kan man promenera på stigen igen. Det ser jag fram emot för den lilla skogen är en riktig oas med ren luft. Som jag tidigare nämnt har jag sett skägglav på träden vilket just betyder frånvaro av luftföroreningar.

Det har inte varit så hiskeligt kallt de senaste dagarna men nu lovar de bistrare tider igen så snart ser rutorna på balkongen ut så här ännu en tid.

Ganska vackert blir det på morgonen och på kvällen blir utsikten en annan mot grannens balkong.

Tänk, snart är den mörkaste tiden över. Åh, jag är så trött av bristen på dagsljus och ser verkligen fram emot att det vänder den 22 december och sen sakta blir allt ljusare.

Trevlig helg önskar jag er. För min del blir det nog julmarknad på Forslunda på lördag och sen är jag bjuden på middag söndag eftermiddag till helt rätt plats denna tid på året, nämligen Tomtebo:).


Fototriss-Alla lika, alla olika

Kategori: Allmänt

En riktigt svår fotoutmaning denna vecka då Helena med hjälp av en annan fotobloggare valt ett anti-trångsynthets-tema: Alla lika, Alla olika. Min första tanke är visan från söndagsskolan på 50-60-talet om Jesus..."Röd och vit och gul och svart, gör det samma har han sagt, Jesus älskar alla barnen på vår jord. Den visan har jag alltid tyckt om, men att finna fyra barn som illustrerar den klarar nog bara den som jobbar på dagis eller liknande.

Det får bli att tänka lite vidare och då blev det så här:
Denna byggnad finns på Mannaminne i Häggvik/Nordingrå. Alla dessa namnskyltar liknar varandra men kommer från olika båtar och har säkert levt helt olika båtliv.

Likaså dessa stenar vid havet i Holmsund. Det är bara stenar, visserligen i olika storlekar, men ändå bara sten, eller? Den kunnige ser mer, den som är intresserad ser att alla har olika form, en del skiftar i färg beroende på lavar och annat som växer samt de kan även bestå av olika sorters bergarter.

Ännu mera lika varandra är väl dessa godsaker?

Vid första anblicken bara gula kantareller men tittar man efter så finns det inte två svampar som har samma form, även en viss skiftning i färg kan anas men kanske de har samma smak. Den effekten har jag inte studerat utan de slinker alla ned med salt, peppar, smör och ibland grädde utan problem:).

Det är nog svårare att hitta två som är lika i naturen eller bland mänskligheten än olikheter som vi alla har. Så lika till det yttre, så olika till sinnes; så olika till det yttre så lika inuti när det gäller. Ja, man kan filosofera länge kring detta tema, själv finner jag människans insida vara intressantare än hennes utsida.

Fler bidrag på detta tema finner du här.

Fototriss-Plastic Fantastic

Kategori: Allmänt

Igår tittade jag in på Fototriss för att se temat på denna veckas utmaning och ämnet var Plastic Fantastic. Inte lätt för en djur- och naturälskande fotograf, tänkte bara på Tupperwareskålar och sminkburkar av olika slag. Man som tur är finns det resurser hos vännerna. På väg till ett 60-årskalas stannade jag till hos L som visade sig ha flera läckra ting av plast.

Vad sägs om denna diskborste? Jag har då aldrig sett något liknande.

En helt ny elektrisk flugsmälla var ouppackad då ingen flugutrotning behövts, men L packade gärna upp den för mig. I bakgrunden hennes egenskapade tygtavla.

Det fantastiska med denna plastgrej är väl att elstöten eliminerar flugan innan smällen. Mysko, men den är som sagt inte prövad ännu.

Hon hade också en läcker väckarklocka i plast som även fungerade som sänglampa, men den fick ge sig för denna leksak som jag fann hos lilla Julia på kalaset.

Ett tryck på en härligt färgglad knapp så poppar det upp en figur, det kan man väl kalla Plastic Fantastic!

Apropå poppar så småpoppar det hela tiden medan jag skriver och lägger in foton, låter som små bubblor som spricker. Har jag ett virus på datorn då, tro, eller vad kan det vara??

Fler bidrag på temat hittar ni hos Fototriss.

Fototriss - Ett, två tre

Kategori: Allmänt

Nu är tiden kommen att delta i det 100:e Fototrissen som också är en tävling. Priserna är presentkort från Photowall . Temat är Ett, två, tre och efter vissa kommunikationsbesvär kommer nu mitt inlägg. Huvudperson är Agnes, 3 år, som med stort allvar tar sig an uppgiften att tömma båten som är full av regnvatten.

Ett ...först måste man undersöka botten noga, om där möjligtvis finns hinder. Storebror Lukas i bakgrunden.

Två... kastrullen fylls med regnvatten.

Även där syns att storebror hjälper till.

Tre.. tömningen påbörjas.

Sen förtäljer historien att det var halkigt i båten och flickan blev blöt så det var lika bra att bada fast vattnet i sjön var något kallare än det i båten :). I bakgrunden pågår fastsättning av brygga.

Fler bilder på samma tema hittar ni hos Fototriss.

Fototriss - Skyltar

Kategori: Allmänt

Gårdagen tillbringade jag i stugan och tog lite bilder på kvarblivna snöhögar och sjön, men inte passar det till dagens fotoutmaning. Istället blev det till att gräva i arkivet, ganska långt bort till förra sommaren och hösten innan jag hittade några lämpliga bilder på temat Skyltar.

En ganska exklusiv restaurang prismässigt men så vackert belägen vid Umeälven. Vi har bara besökt den på lunchtid än så länge.


Mitt i stan finns biografen Filmstaden som skyltar med denna snurrande neon.

Till sist en av stadens äldsta kinarestauranger.


Fler bidrag på temat hittar ni på Fototriss.

Fototriss - fullt

Kategori: Allmänt

Fotoutmaningen denna vecka pågår för fullt och det är precis det som är veckans tema, nämligen "fullt".

Jag tittade in vid midnatt efter en härlig tjejmiddag hos en kompis på Marieberg men stängde datorn direkt och valde sömnen då jag insåg att jag måste ta nya bilder.

Denna fyllde jag i morse med mina favoritfrukostflingor.


I den engelska teburken är det fullt med trattkantareller sen i höstas.


I skåpet är det fullt med fotoalbum från den analoga eran. Redan som nioåring fick jag min första kamera och började ta svartvita foton, så jag har fyllt album sen dess.
Sen jag skaffade min digitalkamera har jag faktiskt slutat med pappersbilder, har nu fullt med bildmappar på datorn istället :).

Fler bilder på temat fullt hittar ni på Fototriss.

Tillbakablick - December

Kategori: Allmänt

Dags för ännu en tillbakablick som deltagare i Bildbloggerians månatliga fotouppgift. December 2008 var alldeles vanlig, inget speciellt hände och ändå var den full av träffar, bjudningar, utflykter med New Friends, alltså en helt vanlig julmånad.

December nuförtiden slaskar mest men den 12 hade vi i alla fall rejält med snö och då tog jag den här bilden. Ljungen är nästan helt täckt så några decimeter snö är det i alla fall.


Varje år bjuder jag alla syskonbarn med familjer på efter- eller förejulmiddag (inte julmat) och ibland passar jag på att be släktens händige man om hjälp med något. Min betongvägg är extremt besvärlig att borra i så det tog lite tid för brorsonen att få ett hål i väggen. Kanske jag började, för jag är mest ljudkänslig, men efter ett tag satt vi alla så här:


När man är liten gör man ju som de stora, mina kära syskonbarnbarn Agnes och Lukas med en bit av sin mamma, min brorsdotter. Så kan det gå till när vi träffas men í år får han vara ledig, tror allt är borrat nu :).

Fler tillbakablickar hittar ni här.