Barbro S

Maj 2022 fortsättning
Våren 2022 grävdes det för fullt bakom husen då vi skulle få nytt snabbare bredband. Då fick en del av oss flytta på lite växter, bl.a en del av stenparti. Det gick väl an men struligare blev det med installationen av kablar inomhus då jag inte alls fick det de utlovat. Mer säger jag inte om det, bara att jag blev besviken.
Vårtecknen kom i strid ström, en vacker Maria på körsbärsträdets stam.
Visst ser ni myran som försöker jaga bort den betydligt större nyckelpigan. Det var alltså svarta löss på trädet, vilket lockar myror som får sig något sött av dem. När jag såg den röda svartprickiga pigan blev jag så glad för hon äter ju löss, men myran blev förstås arg. Trädet har aldrig blommat så fint sen jag planterade den för några år sen, men mer än ett ätligt bär blev det inte.
Bild tagen den 31/5. 
Den 23 fick jag med mig vännen på en utflykt till havet. Först besökte vi Lillskärsudden för att kolla fågellivet.
Nja, men några såg vi i alla fall. En flög snabbt förbi som i bilden ovan men en fisktärna höll sig ganska stilla i luften innan snabbt dyk.
Där blåser det nästan alltid för mycket vid våra besök och denna gång ännu lite mer.
Hårda vindar som synes. Ingen bra fikaplats så vi vände åter mot Norrmjöle där vi fann lä.
Även där vita gäss på havet.
Till slut fann vi en skön plats att vila och fika lite på. Vännen lite märkt av sjukdom men det gick bra att vistas utomhus lite och gå kortare sträckor.
Den 24 var det dags för orientering i Nydalaskogen med väninnan S.
Lite skoj vid bäcken men över gick vi inte på rep, vilket ni säkert anar :).
Bäck i Tomteboskogen.
Glittrande Nydalasjö cyklade vi förbi. Ytterligare en skogspromenad blev det när lilla M kom till mig efter förskolan.
Här hittar M en blomma som har samma namn som hon.
Inte bara en utan massor även om en del av de vita också är skogstjärnor och kanske ytterligare någon art. Vitsipporna har vi än så länge bara i diket, men snart kanske också de sprider sig i norrländska skogar.
Efter naturupplevelsen en skön glasspaus på min altan :).
Humlornas besök är alltid välkommet. 
Missan njuter i solen den 8/5 då häggen knoppade.
20 dagar senare blommade den och spred sin underbara doft. 
Den 29 tog jag en cykeltur en solig dag för att kolla in fågellivet nära. 
Vid Mariehemsdammen fina kabbelekor och moln. I dammen fler arter än det brukar vara, t.ex. en bläsand.
Ser ut som att den har en blå näbb 😄.
Kricka brukar inte heller vara där utan mest måsar och gräsänder tidigare år.
Som här och nedan.
En som idkar fjädervård. Den mest sällsynta i Mariehemsdammen är rörhönan som jag inte fick någon bra bild på, men sothönan fastnade.
Jag cyklade vidare för att leta upp dammen på Sofiehem, inte långt från Strömpilsplatsen, men den var stört omöjlig att finna på egen hand så jag fick fråga mig fram.
Lite trolsk inramning. En bläsand där också, några till men inte så fågellivat.
Vigg i förgrunden samt en gräsand som stolt reser sig. Jag hade hoppats få se mandarinanden men den visade sig inte. På vägen hem stannade jag till vid lasarettsrondellen..
..och beundrade molnen.
Ute snöar det nu till min stora sorg. Det är väl att ta i, men årets gigantiska snöhögar behöver tid på sig att försvinna. Efter några fina veckor med möjlighet till eftermiddagssolstunder på altanen min är det nu ett bakslag. Det snöade lite igår men det smälte så fort det nådde marken. Idag är det än kyligare och kullen härute blir allt vitare, tråkigt nog. Bofinken kom fjorton dagar senare än ifjol så risken finns att det mesta försenas någon/några veckor. Aprilsnö är ju inte ovanligt, men det känns lite tungt.
Jag har nu helt tappat tiden med bloggandet, ligger efter bra mycket, men det är kanske inte så viktigt, intalar jag mig. Livet utanför kräver lite mer tid och engagemang och så får det vara.
Ha det så gott!