konstbarbro

Gran, is och frusna fåglar

Kategori: Miljö, friluftsliv

I söndags lyckade jag få med mig mannen i mitt liv på ännu en isig promenad. Vi tog bilen till Älvtået (som hade stängt, men vi lånade parkeringen) och promenerade sen ner mot älven vid Gran, som en gång i tiden, 1700-talet, huserat ett landhövdingsboställe. Det berättas mer om det på en informationstavla vid lilla Häradsvägen längst till vänster. 
En åker som snart blir sjö ett tag innan den blir åker igen.
 
Jag nästan tvingade honom att ta med broddar då jag anade att det kunde vara halt men att det var fullt så halkigt hade jag inte kunnat gissa.
Utan broddar hade jag inte gått där, men vi mötte några tappra som försökte. Någon hade också kört en bil ner till handikapparkeringen närmare älven. Skulle inte vilja köra uppför på denna helt osandade isväg.
 
Jag hade hört att det skulle finnas sångsvanar där men många var de inte.
Fyra Kanadagäss kom promenerande från en annan vak mot de sex svanarna. Tre av dem syns ovan. Solen sken men oj, vad de såg ut att frysa.
Hoppas de klarar sig. Fler och fler fåglar kommer hit för att rasta innan de flyger vidare norrut för att häcka läser jag i Facebook-gruppen "Fåglar i Västerbotten" där många visar fina bilder. Senast igår en vacker trana i närheten av IKEA på Söderslätt.
 
Här ett annat öppet stråk i Umeälven men inga fåglar syns till.
Många båtar vilar i väntan på. Som ni ser var det huva på då vindarna stundtals ven iskallt, men....
...jag njöt ändå en stund i solen.
Vill alltid stanna längre men...vi är olika.
 
Den fina restaurangen Älvtået ska visst inte ha sommarcafé i år utan bara kvällsöppen restaurangverksamhet.
Synd, för det är ett jättefint ställe att besöka efter en cykeltur eller vandring längs Strandpromenaden vidare Häradsvägen mot Grubbe.
 
Vi åkte sen in till stan för att ta ett fika på trivsamma Kulturbageriet. En jättegod ostmacka på eget bröd, med absolut den rätta sega tuggkänslan, till en kopp te. Även idag värmer solen så skönt men jag väntar på en hantverkare som ska titta på mina fönsterbrädor som jag vill byta ut. Senare blir det After Work med en väninna, fd arbetskamrat från Dragonen.
 
Ha en trevlig helg!
 
 

Promenad på isen

Kategori: Miljö, friluftsliv

Vilken sportlovsvecka det måste ha varit för de som har sånt och vilket underbart väder för oss andra daglediga. Förra veckan blev det skidor söndag, tisdag och söndag igen samt en stunds vandring på havsisen vid Ljumviken med vännen min förra måndagen.
Han har bott i de trakterna både i barndomen och senare så han blev kanske lite vemodig över alla minnen. Solen gassade i alla fall och det var härligt njutbart att gå på isen då blåsten lämnat bara ett tunt snölager plus att det fanns skoterspår att vandra i också.
Röken bolmade från Holmsunds hamn/industriområde eller kanske den kom ända från Obbolafabriken. Förr i tiden stank det ofta från massafabriken, sulfit eller sulfat. Man sa att "det luktar obbola" men numera är det sällan man förnimmer någon doft alls från de trakterna.
Isen gör lite konst runt en uppstickande sten eller så blir det mjuka former som nedan.
Vindkraftverken orkade knappt röra sig så vindstilla var det. Lite snabbare eller rättare sagt mycket snabbare var dessa två tjejer med skoter och skidor.
Här anar man inte farten men ni skulle varit med när de svischade förbi oss längre ut mot havet. En rasande fart att åka skidor på. Jag tänkte bara på vad som kunde hänt om något hinder stoppat skidorna. Sån är jag, oroar mig för allt möjligt jag ser, ett tydligt arv från min mor som var ängslig att jag och mina syskon skulle göra illa oss. Ibland lite väl irriterande! Här gick allt som geschwint i alla fall och de såg ut att njuta fartens tjusning.
 
Så småningom tog vi oss upp på stugvägen och gick förbi alla mer eller mindre tjusiga villor/stugor tills vi kom till en mindre skogsstig.
Vintervackert, inte sant?
 
Vi valde en lite mer upptrampad stig genom skogen. Där hittade jag en lockande skylt men fick inte med mig mannen i mitt liv.
Jag ville utforska men han hade redan varit där!! Solens strålar strilade fint genom träden.
Jag hade kunnat gå mycket långsammare för att riktigt få fylla lungorna med den friska luften men...vi var ju två som var ute.
För mig var det bara en skön utflykt men vännen ser lite dyster ut. Kanske sorg över tid som svunnit?
Vindstilla var det som sagt, här är beviset!
Vi åkte vidare till det relativt nyöppnade Skärgårdscaféet där de gjorde oss varsin räkmacka medan vi väntade. Jättegoda!
 
Tisdagens skidtur ägde rum på Mariehemsängarna i strålande solsken med efterföljande fika i Bräntbergsbacken och igår följde systerdottern med till Kulla för en skidtur på sjön. Den blev tuff då inget skidspår fanns att tillgå så vi fick ploga/kliva framåt själva. Snön var plusgradsmoddig och vi sjönk ned ganska mycket vilket känns i benen idag.
Här syns vårt spår. Jag visar upp huvudbonaden av någon anledning, kanske för att jag inte iddes plocka upp stavarna då vi nu tog en vilopaus. Bilden är tagen av AS, min systerdotter.
 
Inte förrän vid kom över till den större Piparbölesjön fanns det fina spår att åka efter. Då gled jag iväg riktigt snabbt en stund vilket också känns i lårmusklerna men det var verkligen en njutning att få sträcka ut sina rörelser ordentligt.
 
Tyvärr hade jag glömt apelsinen i ryggsäcken som vi lämnat vid stugan. En sådan paus hade gjort gott. Men då blev vi desto gladare när vi kom åter och så småningom fick slå oss ned vid härbret för lunchmackepaus.
A ljublar och jag vill inte vara sämre.
Så härligt kan det vara i naturen. Jag hann hem och vila en kort stund innan det var dags för mitt yogapass men efter det var jag helt slut. Jag orkade bara se "Mästarna mästare" innan soffan och senare sängen tog över.
 
Idag hade vi lite härlig sol på förmiddagen när jag tog en promenad till Coop Forum för att skicka iväg ett paket. Där mötte jag en kvinna som jag så väl kände igen men inte mindes namnet på eller vem hon var. Jag chansade och tog kontakt, frågade om hon möjligtvis hade bott i Grisbackaänget. Och det hade hon :)! Så roligt med en pratstund om barndomsbyn och de som bott där. Ett värdefullt tips fick jag om en annan person som var mycket intresserad av byns historia som jag kan ta kontakt med. 
 
Ikväll fortsätter bridgekursen och jag hoppas mer fastnar så det blir lite lättare.
 
Önskar er en fin vecka!
 

Skidutflykt

Kategori: Miljö, friluftsliv

Äntligen visar vintern sin absolut vackraste sida. Igår blev det dags för årets första skidtur. Som ni förstår är jag ingen inbiten skidåkare utan för mig är totalupplevelsen det viktigaste. Väninnan K, som tog mig med på Umeälvens is långt från det öppna jag visade sist, åker skidor ofta men jag nöjer mig med några gånger per år då dagarna är som finast.
Jag tog bilen till ICA Maxi vid Strömpilen där jag mötte väninnan som kom gående över gångbron från Gimonäs. Solen sken sina allra ljuvligaste marsstrålar vilket gjorde att det ser ut som om jag blundar när jag i själva verket bara kisar. Natten hade varit rejält kall, ca -14°, så isen kändes helt säker. Några riktigt bra spår hittade vi inte utan gled i promenadtakt sakta framåt på nedtrampade skoterspår njutandes av sol, klarblå himmel och kritvit snö.
 
Lite träkonst eller vad det nu är.
I bakgrunden båthus för Gimonäs båtklubb (tror jag).
 
K vilar lite när jag vill ta foto.
Hennes anorak är så snygg. Den ser man tydligare när hon fortsätter mot litet hus.
Den var så liten för att vara en bastuflotte men vad annars kan det vara?
 
Där stannade vi en stund för den obligatoriska apelsinpausen.
Härligt när solen värmer så istappar bildas.
På andra sidan älven fanns det mer preparerade spår läste jag i dagens tidning. Man ser att de åker snabbare där.
Mycket folk var det inte ute och bara två skotrar som körde så långt borta att ljudet inte alls störde. Många kanske satt inomhus och hejade på Vasaloppsåkarna. 
 
Vi åkte inte ända fram mot järnvägsbron över Storsandskär utan vände åter mot vackra Kolbäcksbron istället.
Fika på balkongen hos K hägrade. Vi satt på mjuka, varma fårskinn och njöt av grönt te och (makens) hembakade surdegsmackor tills kylan gjorde sig påmind. Solen värmer massor men egentligen är det minusgrader hela dagen vilket gör att det är perfekt skidväder.
 
Även idag  har jag varit ute i solen på is, men de bilderna kommer senare.
 
Hoppas att ni också har eller haft fina soldagar utomhus.
 
 

Öppen älv

Kategori: Miljö, friluftsliv

Nja, att en liten del av Umeälven är öppen upptäckte jag i lördags. Jag var bjuden på födelsedagskalas på eftermiddagen men ville hinna vara ute i solen också, denna jättefina vårvinterdag den 25 februari. Utanför mitt fönster låg snön mjuk och fin.
Men lite mer natur än så ville jag uppleva så jag tog bilen och parkerade vid Backens kyrkogård och gick sen ner mot älven.
Den vackra kyrkan, ursprungligen från 1500-talet men nedbrunnen och uppförd igen betydligt närmare nutid, där jag både är döpt, konfirmerad och nej, gifte mig gjorde jag ju aldrig :(.
 
Efter kyrkogårdens stigar blev det till att plumsa lite. Skoterspår och något upptrampat fanns men helt promenadlätt var det inte. Jag ville komma ner till älven men vågade inte gå nedför slänten bara för att slippa träden i förgrunden.
Så småningom plumsade jag ned till spåren ni ser lite närmare vattnet i alla fall.
Åt andra hållet uppströms ändå mera öppet vatten i Umeälven.
Solen som man ändå älskar extra mycket så här års gör fenomen på bilden som synes.
 
Lite mer detaljerade bilder.
Stenar med grädde påminner mig om att det idag är fettisdag och dags att äta en semla. Jag är ingen stor semmelfantast, tål grädde lite dåligt och tycker mandelmassan oftast är för söt, men det är klart att jag idag ska smaka en med väninnan, kanske två senare ikväll om vännen också vill ha en.
Inte skulle jag våga mig ut på isen när det ser ut så här men mittemot stod en liten människa. Ja, den var säkert fullstor men på avstånd såg hen så liten ut precis vid iskanten. Vet inte om det var fiske på gång eller något annat som lockat personen att gå så nära älvens strömmande vatten.
 
På vägen upp mot kyrkan igen glänste gånglyktan så fint i solen. Jag tror inte jag lyckades fånga det helt men himlablåfärgen gillar jag.
Efter denna sköna stund i vårvintersolen var det dags för födelsedagskalas.
Stolen närmast är förresten ända från mitt barndomshem. Den var min plats denna dag :).
 
Jag glömde förstås att fota tills vi ätit upp både smarriga tårtan och läckra bakverken. Vi i släkten samlas alla bara till jul och födelsedagar förutom något enstaka stugbesök på sommaren så jag uppskattar verkligen en stunds gemenskap och samvaro. Nu dröjer det tyvärr ända tills i juni innan det bjuds till kalas igen.
 
Utanför fönstret pilade fåglar fram och tillbaka för att äta av fågelgodiset i granen men tror ni att någon av dem fastnade på bild? Inte här i alla fall.
Lilla huset ni ser som idag är förråd har en gång innehållit fängelseceller om jag minns det rätt. Usch, jag börjar glömma sånt där som jag vetat så säkert förut.
 
Här fångade jag i alla fall en talgoxe på marken med huvudet dolt bakom grangrenarna.
Katt finns det också i hushållet, en Biffen med samma mamma som mina men ur en fyra månader tidigare kull.
Tror Desirée också har samma pappa då de liknar varandra. Lite misstänksam tittar han på mig men står i alla fall still en stund.
 
Ute snöar det stilla och har gjort så sen igår eftermiddag. Speciellt mycket är det inte vilket gör det lättskottat även om nu minusgraderna förbytts till över 0°. Tyvärr har de lovat två dagars plusgrader vilket förstör det vackra mjuka som så gärna fått ligga kvar till senare delen av mars om jag fått bestämma. När solen nu börjar värma och dagarna är allt längre är vintern så vacker innan det börjar tina och bli smutsbrunt. Vårvinter är en härlig tid här uppe och jag gör gärna utflykter i naturen med matsäck och vänner fina dagar. Men jag får inte bestämma så det kan bli vilket väder som helst. Bara gilla läget!
 
Min egen solkatt får avsluta.
Visst ser man lite likhet?
 
Önskar er en fin fettisdag och bra fortsättning på veckan!
 
 

Mot havet

Kategori: Miljö, friluftsliv

Bara en kortis blir det idag då jag både är bjuden på födelsedagskalas tidig eftermiddag och senare på kvällen ska på restaurang Orangeriet med Umegänget för god mat och boulespel. Rolig kombination som jag inte prövat förut.
 
Igår hade vinden mojnat och några gluggar fanns i molnen så vi åkte ut till Holmsund, egentligen för att hälsa på hos några, men då de var inte hemma lyckades jag övertala min måttligt naturintresserade vän att låta mig andas lite havsluft. Först ett stopp vid bäcken för att leta strömstare.
Ifjol var första gången jag lyckades få se den men även igår visade sig den pigga fågeln, badandes och fiskandes i bäcken. Bara en dålig bild blev det men ändå ett roligt möte. Här är bäcken där strömstaren var alldeles nyss :). Ifjol publicerade jag några bilder även om inte de heller blev bra, klicka här om du vill se dem.
 
Mestadels öppet vatten men lite is hade frusit till av nattens minusgrader.
En skön men lite halkig promenad längs bäcken som jag avbröt ganska fort då jag inte ville skrämma iväg strömstaren helt. Vi åkte vidare ut mot Lövön ända ut mot havet med i stort sett helt öppet vatten.
Fina blåfärger av molnen. Ja, lite is närmast land ser ni även på nästa bild.
Jag mötte en fågelskådare med tubkikare som rekade inför dagens Ume Bird Race då det gäller att se så många arter som möjligt på drygt 6 timmar. Här fanns inte en fågel i sikte denna dag.
Jag tycker det skulle vara roligt att få vara med och leta fågelarter i januari men har inte några riktigt fågelintresserade vänner, tyvärr. Mannen föreslog att jag skulle anmäla mig och vara med på festen efter racet för att lära känna några, men så modig är jag inte. Jag försökte ifjol få vara med i något lag via Facebook men fick inget napp då heller.
 
De har i alla fall fått en fin dag att vara ute i för idag lyser solen och det är bara -1°. Jag får väl nöja mig med kalas och godsaker istället. Inte så dumt det heller :)! Ha en trevlig helg!
 
 
 

Krogberget i Kvarnfors

Kategori: Miljö, friluftsliv

Som ni vet orienterar jag och min väninna S varje år sen 2009. Från maj till och med september letar vi kontroller i skogarna runt Umeå. Vi har fyra olika kartor, alltid Gammlia och Nydala, ofta I20/regementet, ofta Kulla eller Umåker men i år fick vi besöka ett nytt område, Kvarnfors, som ligger efter väg 363 bortanför Hissjö. Jätteroligt att få upptäcka en ny skog, en ny å och nya bergsknallar. En fantastisk trevlig bekantskap var Krogberget där vi letade kontroller en av våra sista orienteringsdagar i år.
Se så stark jag är :)! Det stod inget namn på kartan utan jag har googlat tills jag hittade bergets namn och att där skulle finnas flera grottor. En av dem var skyltad.
Fårstugan där getare och boskap brukade söka skydd, står det bl.a. på skylten. Några fler grottor hittade vi inte men antydan till dem fanns. Här gymnastiserar väninnan tufft.
Jag tyckte det var tufft för jag kände ett visst obehag att gå in under klippan, som om den skulle få för sig att falla ned på mig just då. Dessa två bilder kommer från väninnan S:s mobilkamera den dagen men de resterande är mina från lördag den 1 oktober då jag tog med UMeGänget till platsen som jag blev så betuttad i.
Här vandrar vi långsamt uppåt, hyfsat brant var det. Efter en stund möttes vi av detta budskap.
Fyra frivilliga ville agera troll för en stund. Några andra såg vi inte till!!
En rostig stege lutad mot bergväggen kände vi inte för att använda men vi såg faktiskt bergsklättrare vara där och öva på branterna, men inte med stege. Flera små öppningar syntes men vi lockades inte att krypa in och undersöka dem vidare. Det stod på skylten att det skulle finnas små rum innanför.
Då var det roligare att vända blicken utåt mot den fina utsikten.
Inget som minner om mänsklig närvaro fast bara någon kilometer bort från byn Kvarnfors befinner vi oss. Långt bort lite till höger anas en mast av något slag, 3G, 4G eller en TV-mast??
 
Människor besöker i alla fall denna plats ofta inser man när vi upptäckte en relativt nybyggd grillstuga med tillhörande vedförråd.
Lite blåsigt var det denna dag men några av oss (herrarna) gjorde upp eld utomhus och satt där i blåsten medan resten av oss, kvinnor samt hund, gick på en promenad.
Sixten var så nyfiken och ivrig att han gnällde när vi rörde oss för sakta. Det gick naturligtvis inte att släppa honom fri i detta grott- och klipplandskap. Riskera att han försvann ville vi inte, framför allt inte L som lånat honom av sin fysiskt mindre rörliga granne.
Vilka härliga klippgubbar vi fick se. Verkligen ett märkligt landskap som inlandsisen skapat för minst 10 000 år sen.
Här ser jag en strandad jätteval med gapet mot mig. Vad ser ni?
 
Vi tog oss uppför branterna till den mer plana toppen där faktiskt en av kontrollerna fanns kvar även om tiden för VK/IFK:s Skogsluff var över.
Fint landskap även där med små pölar/gölar.
Man kan undra om det ändå inte finns lite mystiska väsen på denna urskogsaktiga plats när man ser dimfiguren på bilden nedan?
Visst ser ni den där i mitten? Vad kan det vara???
 
Sen hittade vi oss en mysig fikaplats i lä och lockade till oss herrarna från deras mer blåsiga plats. Någon gruppbild lyckades jag inte med då det är två i gänget som inte vill vara med på bild. Jag känner inte att jag vill be dem flytta på sig, det vore lite otrevligt, så ni får nöja er med delar av oss när vi senare efter en lyckad utflykt vandrar hemåt.
Namnet Krogberget kommer sig av att det en gång i tiden, för länge sen, ska ha funnits en vägkrog där i närheten (eller på berget?).
 
Det är så roligt att vara ute i naturen. Nu har väninnan rest utomlands några veckor och vännen min föredrar stadens larm så jag får nöja mig med en kort sväng till stugan ibland eller som i tisdags, en härlig golfrunda då solen sken gott. Sen dess har vi mest haft mulet, så också idag, då vi istället besökt Avion och sen ätit lunch på Ikea.
 
Jag, som aldrig haft en smartphone, utan klarat mig alldeles utmärkt med en Nokia i flera år, har nu fått en enkel Samsung Young 2 att lära mig på. Några selfies går det inte att ta med den kameran,  inte heller finns blixt, men ljudet är utmärkt vid telefonsamtal och i sms:en kan jag nu se de emojis som vänner skickar. Förut blev det bara små fyrkanter som jag fick gissa att de var smileys.
 
Däremot kan jag hittills bara skicka små gröna grodor som smileys till dem. Det kunde jag göra med Nokian också men däremot inte skicka eller ta emot mms som nu går alldeles utmärkt. Jättekul att jag fått den att fungera (den jag fick den av gillade den inte alls) och än så länge är jag nöjd och behöver inte mer än så. Vad gäller surf så gör jag det helst här vid min stationära dator.
 
Önskar er en bra vecka!
 
 

Skogsutflykt

Kategori: Miljö, friluftsliv

Lite oinspirerad är jag och så stor lust att blogga har jag inte för den utlovat regniga dagen är än så länge solig om än sval då natten varit kylig, men lite ska jag anstränga mig ändå :). För ca två veckor sen for jag och väninnan till broderns skog (han äger en smal del av den i alla fall) för att leta svamp. Då jag före älgjakten hittat massor av gula kantareller var det lite snopet att knappt hitta några denna gång. Plockade av någon annan förstås. Här har jag i alla fall funnit några få.
Men det var en fin dag att ta lite bilder medan vi letade.
Asplöv i olika färger. Vid avverkningen för många år sen lämnades några aspar som vuxit sig höga och helt eller delvis dött men de pryder sin plats på något sätt.
En tjusig schal till smala trädet. Är det det här som kallas vril och kan bli till vackra skålar i skickliga hantverkares händer?
 
Trattkantarellerna är på gång och några sådana plockade S i plastpåse. Isch, korg, tyg eller papperspåse är väl bättre men man tager vad man haver.
Jag har kvar så många torkade sen tidigare år så jag låter henne ta alla, hon som har större familj än jag också så de går åt.
 
Vi gick ända upp till bergsknallarna där vi brukar fika och där jag vissa år hittat lite gula men inte ens där fanns de. Men fint är det i höstsolen så vi kramade lite träd..
..och visade fina schalen från Keukenhof i Holland.
Sakta vandrade vi runt och hemåt. Lingon fanns det i massor men till att plocka dem fanns ingen ork.
Eller lust heller då jag redan har någon liter av dem hemma. Jag är ingen som gör lingonsylt och äter till allt utan jag brukar nöja mig med att baka bröd med lingon i. Här är också en riktigt stor, delvis övervuxen myrstack med lingonris.
Lingon är också bra som förebyggande mot urinvägsinfektion. Först var det tranbär man skulle äta men sen hörde jag att lingon var lika bra om än inte bättre så dem äter jag om jag känner att det är på gång. Jag har t.ex alltid med dem på resa och tar några varje morgon. Hittills har det fungerat bra.
 
Förra helgen var intensiv med bl.a. ett besök på VK:s storloppis. Där gjorde jag dessa fina fynd för 10, 30 resp 30 kronor.
Skålen är Majolika, flickorna skulle vara gjorda av någon Lynn (som jag inte hittat på Google) och lilla blomsterflickan är en Bourelius. Ja, inte så viktigt när man som jag tycker de är söta och passar i hemmet :).
 
Idag vaknade jag och mådde riktigt bra för en gångs skull men så högg det till i mellanryggen när jag stod vid tvättstället och böjde lite bakåt. Isch, må det gå över snart. Voltaren har jag smörjt in, men det är rörelse som gäller, känner jag. Så fort jag suttit stilla ett tag hugger det till igen, som nu t.ex.
 
Ha en fin helg!
 
 
 
 

Kortis!

Kategori: Miljö, friluftsliv

Sorry, jag hinner inte med nu så det blir bara en kort hälsning idag också. Vackra soluppgångar är det fortfarande över Kullasjön.
I förrgår natt kl 4.15 tog jag denna bild. Kalla nordanvindar och usel sommartemperatur gör dagarna grå och trista även när det inte regnar, men då får man istället ge sig iväg på lite utflykter. Igår åkte jag och vännen iväg för att kolla hans kantarellställen och lite fann vi. Så pass att det blir en kantarellmacka var innan vi ger oss på kräftorna i år, både svenska och kinesiska ska vi smaka :).
 
Ha det så skönt nu i slutet på sommaren! Snart flyttar jag hem för denna sommar och då kanske, bara kanske, det blir lite mer tid att skriva här.
 
 

Sommarsoluppgång

Kategori: Miljö, friluftsliv

Eftersom mina kära katter väcker mig varje natt så får jag också uppleva hur vackert det är över sjön när solen går upp. Så här såg det ut den 28 juli strax före fyra.
Vi har haft så varmt som 24,5° i vattnet när det var en längre period med varmväder. Nu har vi börjat få kalla nätter, ner till bara +7, och sakta ångar varmvattnet bort vilket syns på älvdansarna över sjön.
Denna bild tagen den 1 augusti kl halv fem. Äntligen har vi fått lite fågelbesök. Först kom storlommen en stilla morgon.
Mycket zoom behövs det. Den dyker ideligen och kommer upp långt ifrån där den försvann så jag har inte helt lätt när jag försöker få en bild. Lite lättare är det, egentligen mycket lättare, när änderna kommer nära bryggan och vill ha lite bröd.
Fast de rör sig hela tiden istället. Jag bara klagar men är så glad att vi äntligen fick se lite gräsänder i år. Nog tror jag att några av dessa är årsungar även om de nu är stora, men några hannar är säkert fjolårsungar som än inte fått sin karakteristiska fjäderdräkt.
 
Jätteroligt var det när jag i förrgår plötsligt fick syn på en svanfamilj.
Jag har hört att de varit i den större Piparbölesjön i år, för första gången någonsin, enligt en granne. Nu kom de också över till oss med sina två ungar.
Så härligt att se!
 
Det har regnat intensivt idag men just nu skiner solen även om mörkmoln ockå omger oss.  Äntligen har nu mitt försenade vedförråd kommit och hantverkaren kan komma i morgon för att sätta ihop det. Jag beställde det i början av maj och fick veta att det skulle komma inom en vecka!! Det kör ihop sig lite då jag också bjudit två väninnor på eftermiddagen, men jag tror det ska kunna fungera ändå.
 
Ha en skön fortsättning på veckan! 
 
 

Midsommar m.m.

Kategori: Miljö, friluftsliv

Lite tid återstår innan jag ska cykla iväg till Nydala för midsommarträff med vännen och UMeGänget. Dagen började med dimmor så man inte såg sjön men sakta gled de iväg och solen kunde stråla ostört över vännen och mig som åt matjesill, färskpotatis och annat som hör midsommar till.
Å väljer potatisar. Den är ju så ljuvligt god den här tiden. Vi avslutade med svenska jordgubbar och lite glass.
Detta var innan jag åkte hem för att tvätta håret bl.a., men relativt nypermanentad som jag är ser frisyren inte bättre ut egentligen. Kanske lite nu när jag duschat :). Första gången jag smakade de svenska i år. Härlig sommarsmak.
 
Vädret har varit hit och dit i veckan. Mycket regnande och ganska ihållande vissa tider, men jag har ändå hunnit med att plantera de blommor jag köpt och en massa annat. Så lätt det är när man kan gå ut när som helst på dag och kväll, verkligen ta tillvara de timmar som erbjuder uppehåll.
Här är nog mitt i regnet eller när det är på gång att ge sig tisdag den 21. Dagen efter blev fin och då var jag och H ute på golfbanan bland massor spelsugna golfare så kö blev det. Jo, det blev lite drama innan jag kom iväg från stugan. Desirée hade funnit en svart orm (huggorm?) som hon var nyfiken på. Den stod upp redo att anfalla och väste som bara den. Jag blev så rädd att den skulle bita henne så jag lyfte henne och då klöste hon mig rejält på vänster arm. Blodig blev jag, men ett plåster räckte och Desivon förstås. Ormen gled ner i vattnet när jag försökte få tag på den och sen dess har jag inte sett den. Sist vi hade orm på stugtomten var på 70-talet och då var det snok. Usch, vill inte ha fler besök av den, ganska stor var den också, åtminstone lång.
 
Igår natt vaknade jag vid halv tre av en så vacker soluppgång.
Roliga moln var det också på dagen.
Just dessa gav inget regn men det hade vi ändå fått så det räckte innan.
 
Med detta korta inlägg önskar jag er alla en Glad Midsommar!
 

Söndagsutflykt

Kategori: Djur och natur.

Det är roligt med utflykter i naturen och som tur är har jag människor i min närhet som gillar att följa med mig. I söndags var det min kära systerdotter som ville hänga med på fågelskådning. Vi är inga supermorgonmänniskor men före 11 var vi i alla fall på väg mot Storavan i Stöcke. Redan kl 7 hade där samlats fågelskådare med ledning av kunniga men när vi kom fram fanns det bara två medelålders kvinnor som fikade och en lite äldre man med Swarowski-tubkikare som jag kände igen sen tidigare skådningar.
 
Han tipsade om några vitkindade gäss bland andra mer vanliga fåglar. Som vanligt vill jag fotografera fast fåglarna oftast är för långt borta.
Jag zoomar allt jag kan och sen beskär jag i Picasa på datorn. Ett fint par sångsvanar är alltid trevligt att se. Min systerdotter minns svanarna i Västervik, att de var större och ganska aggressiva. Det var knölsvanar och de är inte så vanliga här uppe. Svanar är vackra men inte ska man komma så nära. Jag var på en kurs i Bråviken en gång för länge sen (1995). Då badade vi nästan bland svanarna. Lite ängsliga och på sin vakt var man, men ingen råkade illa ut av vårt gäng i alla fall. 
 
Mestadels var det gäss som simmade omkring i lilla Storavans fågelskyddsområde.
Ja, längre bort simmar de kanske, men dessa grågäss ser ut att stå på marken. Jag tror det är en liten kricka som simmar förbi till höger, för sådana såg vi flera av. Det härligaste var att storspoven drillade högt när vi kom och den sången blir jag alltid glad av. För mig representerar det sommar fast vi har någon månad eller mer tills den är här.
 
A kikar i tuben min.
Det blåste kallt så vi for vidare till Norrmjöle Båthamn som vi blev tipsade av förbipasserande. De gjorde oss också uppmärksamma på en havsörn som svävade i skyn. Så fin fast jag inte lyckades finna den med tubkikaren.
 
Det blåste i Norrmjöle också men inte lika kallt, kändes det som. Härliga klippor!
Efter lite letande fann vi hyfsat lä där vi kunde fika lunch.
Så fint med mossigt virke för näten i detta gamla fiskeläge.
Små röda eller trägrå stugor kantar vägen och syns på klipporna lite här och var, men inga människor just denna dag.
Vi var ju ute efter fåglar och fick syn på en storskrakhona med fin punkfrisyr som simmade omkring vid sandstranden en bit bort. Senare fick vi se hanen alldeles ensam bland stenar långt därifrån.
Vi vet att de hör ihop för lite senare simmade han iväg mot henne. Han fick leta ett tag men till slut så fann de varandra igen :).
 
Den här lilla stugan gillade A och satte sig att sola en stund på altanen.
Jag gick iväg ut på udden där det blåste rejält.
Härligt att se horisonten bre ut sig, inte helt gränslös utan två små öar som stoppar oändligheten. Lite mer skyddat fanns ett par knipor.
Där, bland stenarna, såg vi också stenskvättor, men de hade jag inte en chans att få på bild. När vi var nöjda med vår dag fick A köra bilen hem så att jag kunde slappna av och bara följa med. Så skönt!
 
Dagen efter drog jättesnöfallet in över vår landsända och plötsligt var världen helvit igen.
15 cm minst föll ned och trots en plusgrad låg det kvar alldeles för länge. Snön var supertung att styra bort från min altan. Jag var faktiskt lite rädd att skada ryggen, men det gick bra. Lilla Desirée blev lite deppad över ruskvädret.
Fast där fanns lite dofter som hon vädrade efter. Nu några dagar senare är våren återställd och idag sken till och med solen så fler och fler tussilago slår ut bland fjolårsgräset.
 
Ikväll har jag haft ett tufft yogapass med många vridningar. Jag tänker att det är bra träning inför golfen som snart kan börja. Men först en utlandsresa om någon vecka eller så. Till Wien ska vi denna gång.
 
Ha en trevlig Valborgsmässoafton!
 
 
 

Vitskärsudden

Kategori: Miljö, friluftsliv

Det kommer att bli ett favoritutflyktsmål, gissar jag, efter att nu två gånger besökt området. I torsdags sken solen då jag tog med min väninna A ut mot havet och udden.
Lite svalt hemmavid så vi var ordentligt klädda men solen värmde skönt även när vi satt stilla och fikade. 
 
Först tog vi en promenad på stenarna runt udden, i alla fall en bit. Stora snödrivor låg kvar fast havet nu är öppet.
Inte så långt därifrån en helt annan naturtyp, björk i sand!
Utan minsta spår av snön. Tubkikaren hade jag med, den vanliga mindre också men först såg vi bara måsar flygande och stilla. Först en som flyger över landskapet.
Havet glittrade nästan så att man blev bländad. När vi hade satt oss och plockat fram vår medhavda matsäck fick vi hyfsat nära sällskap av denna skrattmås bakom vasstrån.
Den sysslade med sitt och vi med vårt. Inte som i stan på sommaren då måsarna ibland skriker och tigger vid uterestaurangerna. Då kan man bli less på dem, men nu var det bara ett vilsamt sällskap.
 
Min lånade kamera behagade trassla så fler bilder blev det inte denna ljuvligt soliga utflyktsdag. Det hade ändå inte gått att fotografera de fina sångsvanarna som gled omkring (inte bra i alla fall), längre bort grågässen med en pigg liten strandpipare som vippade på sin stjärt ivrigt letande mat eller fjällvråken som elegant gled omkring över de andra på land eller i vatten. Något byte fann den inte men stannade så länge att jag kunde iaktta fjäderdräktens kännetecken och på så vis artbestämma den när jag kom hem där fågelboken fanns.
 
Rovfåglar är jag relativt osäker på men i år kanske blir det år då jag börjar lära mig mer. Nu vet jag ju hur en fjällvråk ser ut. Igår efter att jag skjutsat vänner till flygplatsen åkte jag vidare till Degernäs för lite fågelskådning. Då upptäckte jag en brun rovfågel som höll sig relativt stilla på ängen. Jag fick hjälp av en medskådare som sa att det var en ormvråk. Då fick jag tillfälle att skåda den en längre stund också. Toppen! 
 
De flesta sångsvanarna har nu lämnat området men på ett ställe samsades en hel del av dem med de vackra tranorna och några gäss. En kricka och ett inflygande bläsandspar såg jag också och förstås en massa gräsänder.  Men dem ser man ju hela året. Nu väntar jag bara på vadarna men det kanske är för kallt än. Isiga vindar kyler även om natten höll sig på plustemperaturer. 
 
Hoppas solen kommer åter som de lovat inför morgondagen. Jag får en helt annan livslust då. Idag känns det ganska tungt. Jag har just haft besök av en kille som mätt blivande garderobsmått. Jag har inte bestämt mig än om jag ska ta itu med det nu eller senare. Fast de har 20% rabatt på skjutdörrar just nu!
 
Jag önskar er alla en trevlig vecka!
 
 

Påsklördagsutflykt m.m.

Kategori: Djur och natur.

Suck, inte lätt med rubriker! I alla fall sken solen denna marslördag för en dryg vecka sen, den 26 mars, sista dagen med vintertid i år. Jag fick då med mig vännen för att skåda lite fågel fast han egentligen inte är så intresserad av sådant, men han hade inget bättre för sig:). Vilken tur för mig som då fick skjuts!
 
Vi började med att besöka Degernäs där vi fann några svanar och desto fler kanadagäss.
Långt borta är de och lånekameran har inte lika bra zoom, men ni ser i alla fall fåglarna. 
 
Vi fortsatte ut till Vitskärsudden i Obbola som jag hört ska vara en bra skådarplats men där packade jag inte ens upp tubkikaren då knappt något flygfä var synligt. Fint var det ändå.
En härlig utflyktsplats upptäckte jag så dit far vi nog fler gånger. Fina, släta klippor att slå sig ned på när det blir varmare.
Vi gick ned mot stranden och det glittrade så fint på det isiga havet.
En liten sandig badstrand med drivved är lockande inför sommaren.
 
Bara en liten bit ut på isen vågade jag mig.
En fågel lyckades jag i alla fall få på bild, högt däruppe till höger på bilden nedan.
Det är kanske bara en kråka men man kan ju fantisera om något mer spännande, kanske en rovfågel?
 
En som kvittrar högt, ljudligt och ihållande med olika drillar och ett gnisslande avslut är grönfinken som satt längst upp på granen.
Den finns hela vintern men har börjat sjunga mer nu när värmen är på gång.
 
En vecka senare ungefär, den första april, åkte jag själv till Degernäs för att få uppleva fler flyttfåglar. Då hade det landat tusentals sångsvanar och mängder av gäss och tranor.
En del av dem ser ni här. Jag försökte fotografera genom tubkikaren och då blev det lite närmare om än oskarpt.
De simmar bland isen till synes helt oberörda av kylan och pratar på med varandra hela tiden.
 
När jag vände mig om kom det plötsligt en lavin av kanadagäss. Så pampigt att se dem flyga in i plogform.
Fler och fler passerade över mig. På den här bilden är de kanske 70 st och det kom fyra gånger till så många. Helhäftigt! Molnet till vänster är också roligt. Undrar om det är ett flygplan som busat igen som på Mariehemsängarna för några veckor sen?
 
I skyn sjöng sånglärkan med snabbfladdrande vingar omöjlig för mig att fånga på bild. Lite rök från Obbolafabriken blir det istället.
Vägen till höger får man inte gå på under tiden 1 april till 15 maj då det är fågelskyddsområde men sen är det fritt fram att vandra vidare mot Botniabanan som passerar och längre fram en damm för vadare och änder som inte har så bråttom norrut eller kanske till och med stannar här och häckar. Ända fram till Västerfjärden kan man gå, men det har jag aldrig orkat med tubkikare och stativ på axeln.
 
Även i söndags var jag ute på samma plats, då med en fågelintresserad väninna. Så mycket roligare det är med sällskap. Det var kyligt i luften så vi satte oss i bilen för att fika och prata på om allt möjligt, kanske inte så mycket fågel just då :).
 
Ute regnar det nu för fullt och det är +3°bara. Lite ruggigt men skönt att vara inomhus och så luckras ju smutssnön upp så den försvinner fortare. Jag har just deklarerat, valt bort dyra Norton och istället installerat det gratis antiAvast virusprogram som jag haft tidigare. Alltid nervöst att installera eller ta bort programvara på datorn, tycker jag.
 
Jag fick förslag om att förbättra datorns prestanda men vågade inte tacka ja. En gång nappade jag på ett sådant reklamerbjudande och då tog de bort datorns drivrutiner så den bara blev svart. Jag fick betala dyrt hos en datafirma för att få den fungerande igen. Så jag törs inte även om det kanske vore nyttigt.
 
Nu är det dags för morgonfikat, grönt te med ingefära som jag hackar ned färsk ingefära i också. Till det en vanlig hårdmacka med ost och gurka. Bara som en liten aptitretare innan lunchen. Jag tror att ingefäran bidrar till ett starkt immunförsvar liksom vitlök och olivolja som jag också äter mest varje dag.
 
Ha en bra fortsättning på veckan!
 
 

Skidtur på Kullasjön

Kategori: Miljö, friluftsliv

Med plusgrader och regn så försvinner nog snart snön även om en hel del än är kvar. Då är det skönt att minnas vilken ljuvlig marsmånad vi fick i år. Fyra skidturer hann jag med, två på Mariehemsängarna och två på sjöar. I går var jag ute med väninnan S men hade då lämnat kameran hemma eftersom jag redan en dryg vecka innan, den 20 mars, hade fotograferat när jag och systerdottern skidade vid stugan vår.
På Kullasjön står jag nu, i trygg förvissning om att isen bär. Till vänster snett framför stugan ser ni riset efter den björk som nyligen fällts. Redan för tre år sen diskuterade vi att ta bort den och äntligen är det gjort.
 
Här ser ni A:s skugga med skidor..
.. och här resten av systerdottern min.
Vid något som ser ut som en liten vak??
 
Här åker hon iväg från mig mot den större Piparbölesjön.
Hack i hälinen kommer jag. Nära den smala övergången mellan sjöarna är det öppet vatten så vi väljer att åka över en landtunga istället och håller oss nära land.
Det är ganska isigt på sjön så långt åker vi inte utan bara fram till vassen som är så fin att fotograferas vid. Här är ett collage som min systerdotter tagit med sin mobilkamera.
Till och med selfien blev lyckad. Jag frågade henne om hon retuscherat bort min rynkor men hon säger att hon inte gjort något alls. Fantastiskt :)!
 
En apelsin delade vi innan vi åkte samma väg tillbaka. Stugan är fin också från sjösidan.
A blev också jättefin på den här bilden.
Vi hade råkat köpa likadana pannband när vi var på Gammlias julmarknad i december.
 
Sen slog vi oss ned i solen framför härbret och åt vår medhavda matsäck. Plötsligt svischade det till ute på sjön och fyra snabba skidåkare gled förbi. 
De åkte så fort att jag hann bli orolig att de inte skulle upptäcka tunn is och öppet vatten där Kullabäcken tar vid men det är klart att de gjorde det. Här konfererar de innan de tar den säkra vägen in i skogen vid bryggan.
 
En lika ljuvlig skiddag hade vi igår också men då var det lite blötare snö och mer is som vi undvek. Alla våra grannar var där och njöt på olika sätt av Annandag Påsk i Kulla (inte Blå...). Ett par åt mysig sillunch på sin brygga, en annan pimplade stillsamt iklädd orangefärgad overall, andra åkte skidor som vi och några drog också iväg på skoter så vattnet forsade bakom dem. 
 
Nu börjar flyttfåglarna komma söderifrån och idag har det räknats till mer än 4 500 sångsvanar i Umedeltat ser jag på nyheterna. När vi var där i lördags såg vi kanske 45 och var så nöjda med det. Bilder från den utflykten kommer senare. Idag har jag bara klippt mig, gjort några ärenden och sett dvd:n "Nybyggarna" under regnig eftermiddag.
 
Ha en fortsatt trevlig efterpåskvecka!
 
 

Stora Tuvan

Kategori: Miljö, friluftsliv

I veckan har jag hunnit med tre olika aktiviteter då kameran varit med. Den första var i tisdags, denna ljuva dag då solen sken och temperaturen i skuggan gick upp mot helt otroliga +13°. Vi valde då att lämna skidorna hemma men väl på plats vid Stora Tuvan såg vi andra skidåkare och spår på isen.
Mest skoterspår men även de går bra att åka skidor i. Där framme sånt man sätter fast båtarna vid, gissar jag.
Längst ut Umeälven men vad denna lilla vik kallas vet jag inte. På andra sidan landtungan går ju Rinneln som förbinder älven med Västerfjärden.
 
Vi tog våra ryggsäckar och gick över den svajande men säkra hängbron över till Stora Tuvans naturreservat som jag besökt flera gånger tidigare i samband med fågelskådning, men då lite senare på våren. Det är spångat hela vägen till skådarstugan längst ut på udden så att rullstolsburna och även barnvagnar kan tas med. Just i tisdags fungerade det bara till fots då det var bucklig snö hela vägen ut.
Bara en liten bit ut på isen vågade vi oss då det fanns blankis nära vilket kan betyda svag is, eller hur?
Fast här syns inget sånt på Österfjärden ut mot Holmsund/Obbola. Vi hade med kikare och spanade lite från stugan men inte en fågel.
Jo, två kråkor hörde och såg vi men det är inte något att hoppa högt för.
Vi flyttade ut en bänk och njöt av solen istället samt av fikat vi hade med. 
Videkissar, årets första, blir jag alltid glad av att se.
Sidenmjuka som en kattpäls och glänsande vita.
 
Stugorna i Villanäs kantar älven.
Eller är det Bergsboda? Jag har inte kollat kartan.
 
När vi vandrade stigen tillbaka stannade vi till vid fågeltornet som uppfördes för länge sen. Jag är lite höjdrädd, speciellt när det är öppna trappsteg men väninnan ville absolut upp då hon aldrig varit i ett fågeltorn, så efter denna bild gick jag också dit upp.
När tornet byggdes var det nog en fantastisk utsikt men nu har träden vuxit upp så utsikten är mycket begränsad. Där nere ser man i alla fall en trivsam rastplats för fågelskådare och andra att fika på när snön tinat bort lite till.
Sen måste man också få ha lite kul så det blev till att försöka hänga en stund.
Något vidare gick det inte då grenen svajade oroväckande och vi inte ville knäcka den. Istället föll kära S till marken :).
Bara talgoxar och blåmesar kvittrade runt oss. Sådana som jag också har utanför fönstret här hemma. En ovanlig björk fångade min blick.
Är det en sjuka eller är det vrilar som händiga kan göra skålar av?
 
En skön utflykt var snart till ända och nöjda med solstrålningen, den friska luften och motionen åkte vi till våra respektive hem. Dagen efter besökte jag med tre andra väninnor restaurangen Hunger&Törst som jag ska visa bilder från senare. Och igår blev det en härlig skidtur med systerdottern.
 
Hoppas att ni också får njuta av marssolen!
 
 
 

Skidtur

Kategori: Miljö, friluftsliv

Ofta blir det inte men desto trevligare när jag och väninnan S kommer oss iväg på en runda med skidor i vårvintervackert väder som det var i torsdags. Vi är ju båda sjukpensionärer vilket är ett ord som inte är aktuellt idag då det heter att vi har sjukersättning, men det betyder samma sak. Med det menar jag att vi inte är några atleter i spåren utan tar oss långsamt och njutningsfyllt framåt.
Mariehemsängarna bjöd på kritvit snö i strålande solsken. Det roliga molnet som ni anar i bakgrunden skrev de om i lokaltidningen dagen efter, att många undrat vad det var. Lite närmare ser ni det nedan. De flesta gissade att det var något flygplan som haft kul men ingen vet säkert.
Himlaskoj!
 
Spåren var fina för våra vallningsfria skidor. Enstaka isfläckar som gav bättre glid då det tinat i solen och sen frusit till på natten. Denna dag var det några plusgrader i skuggan och några fler i solvärmen.
Lite lycka anas, inte sant?
 
Här har vi tagit oss en bit så nu är bakgrunden en annan.
Vi ska åt andra hållet och uppför backen mot björkarna.
Där kom solstrålarna och gav lite prickar i bilden, tyvärr. Ni ser att det går utmärkt att även ta en promenad med hunden vid spåret. Vi tog oss uppför backen och några hundra meter vidare innan vi vände åter för att susa nedför backen. Sist vid skidade, för tre år sen, var jag så rädd att ramla och kände mig så osäker att jag bromsade mest hela tiden neråt. Nu, efter flera terminers yoga, känner jag inget av det utan lät farten tjusa mig.
 
Det gick fort även om backen är liten med en sväng på slutet och jag hann tänka att om jag faller här blir det riktigt obehagligt men vi stod båda på benen hela vägen :).
Innan vi kom så långt passerade vi Mariehemsdammen och lilla bäcken.
I bakgrunden Bofinksvägens radhus från 60-70-tal. Det var delvis öppet vatten vilket lockade många änder.
Här får de mat av förbipasserande gående.
Vi var inte så nära som synes. Visst har hon vackert hår, kompisen min? Tunnhåriga jag har alltid beundrat hennes man men så tjockt hår är ganska besvärligt att tvätta och torka, har jag förstått. Mitt torkar ju på nolltid utan minsta blåshjälp :).
 
Efter vår runda på drygt en timme tog vi oss till Bräntbergsbacken för att fika. Det var fullt med folk eller rättare sagt packning vid alla raststugor och på bänkarna. Vad de brer ut sig! Till slut frågade vi om vi rymdes och då ordnades plats för oss vid en grilleld.
Jag hade tänkt zooma in bara elden och björkstammen men då blev det för suddigt. Det hade annars kunnat bli en läcker bild. Så skönt att få slå sig ned i solen och fika det medhavda, teet och smörgåsarna med en liten godbit som avslutning.
Väninnans bild. Hon fotar med Samsung mobil. Själv föredrar jag kamera. Jag har inte ens en mobiltelefon man kan fotografera med, bara ringa och skicka sms, vilket räcker för mig.
 
Mest livat var det i och kring pulkabacken.
Äldre sportlovslediga ungdomar kanske föredrar längre och tuffare slalombackar som ligger utanför stan, ja, ända bort till fjällen 40 mil bort. Ändå är det verkligen lyxigt med en slalombacke nästan mitt i stan, bara 4 km utanför centrum.
 
Jag försökte fånga en flygande åkare men det gick inte så bra.
Det var inte många som åkte i pucklarna just då men lite fart är det väl. Efter denna sköna dag var det bara att åka med skidorna till bilen för att ta sig hem, i mitt fall ca 1,5 km.
Skidorna fick jag av en annan väninnas dotter som hade köpt nya. De fungerar jättebra för mig som vill slippa valla och som bara åker enstaka gånger per vinter. I år har det i alla fall blivit två tillfällen. Jag är såå nöjd.
 
Igår var det också en underbar solig vårvinterdag. Bilderna från den utflykten kommer senare. Inga skidor då.
 
Ikväll ska jag och tre andra väninnor jag känt sen 70-80-tal träffas på en ny restaurang och testa deras meny. Det ska bli roligt med både umgänge och god mat.
 
Ha en trevlig fortsättning på veckan ni också! Jag har faktiskt fått fler läsare sen några dagar tillbaka ser jag på statistiken, men eftersom ingen av er kommenterar vet jag ju inget mer, vad ni tycker, vilka ni är. Skriv gärna en rad, helt anonymt går bra också även om det är roligt med åtminstone en signatur!
 
 
 

Vintersol

Kategori: Miljö, friluftsliv

Så här soligt och fint borde det vara idag då vi i gänget ska åka på utflykt till Hamptjärnsberget en knapp mil utanför Umeå ...
...men det är det inte då himlen är grå och även lite dimfukt hänger lågt. Bilden är från i tisdags då jag och väninnan vars skugga ni anar tog en skön skidtur på Mariehemsängarna. Mer bilder därifrån kommer men nu måste jag skynda.
 
Ha en skön söndag!
 

Stugbesök

Kategori: Miljö, friluftsliv

Fjorton dagar sen är det jag besökte stugan men först idag kommer bilderna. Det började med en solig morgon här hemma.
Nymålad fasad, ja, alltså i somras, mot vit snö blir ganska fint. Finvädret lockade mig att ta bilen ut till Kulla och stugan vår.
Den såg ut att må bra med bara lite snö på taket. Något mer är det nu men alls inget behov av takskottning än.
 
Den låga solen sände strimmor av ljus över sjön.
Kryssräcket på bryggan var också okej.
Varje år ängslas jag lite för om bryggan ska brytas sönder när isen släpper men än så länge har det gått bra. Hyfsat i alla fall för i fjol fick vi byta en bjälke under som lossnat på ena sidan.
 
På uterummets glas hade frostrosorna samlats.
Jag hade med mig lite fågelmat i form av kokosfett blandat med solroskärnor som jag lade längst upp på stocken. Ganska snabbt kom där en talgoxe som ville smaka.
Ni ser var skärpan har hamnat, på grenarna bakom. Alls inte på fågeln som tanken var. Träden runtomkring är rejält höga och pampiga och där flög massor av talgoxar, blåmesar och .. grönfinkar, tror jag också jag hörde.
Efter att jag kollat läget i stuga och på tomten tog jag mig en promenad längs stugvägen. Med jämna mellanrum finns där åretomboende vilket känns tryggt. På vägen ut till lilla Smedholmen där det bor två har man bra utsikt över Piparbölesjön.
Söta blir buskarna av rimfrosten.
Åt andra hållet den del av sjön som jag hoppas att vi kan åka skidor på i år då vi haft ordentlig kyla i januari åtminstone.
Visst anar man ett skidspår nära strandkanten? Igår tog jag faktiskt en skidtur, då på Mariehemsängarna, med min väninna A. Det var första gången jag åkte skidor på tre år och jag njöt till fullo. Solen sken från klarblå himmel, snön lyste gnistrande vit och spåren var helt perfekta. Konditionen däremot var inte den bästa men ca en timme åkte vi runt innan det var dags för vila och fika vid Bräntbergsbacken. Där åkte massor av barn slalom, snowboard och skrana nerför backen då de hade friluftsdag.
 
Jag hoppas vintern stannar kvar så det blir tillfälle till fler skidutflykter. Den här dagen höll jag mig till apostlahästarna och välplogad väg.
Den här stigen vek jag därför inte in på. Ändå var det så skönt att vara utomhus och strosa långsamt framåt medan jag andades in den friskt klara luften, ca -7° och låga solstrålar som tittade fram mellan träden.
 
Före jag åkte dit hade jag stått ca en timme i en industrilokal på Västerslätt och slagit golfbollar mot en nätad vägg. Ja, lite stillsammare puttande blev det också tillsammans med väninnan V och vännen Å. Det är några onsdagar vi seniorer, 55+, erbjudits denna träning för bara 30 kr. Två onsdagar har jag varit där men idag valde jag att vila då skidturen ökade värken i mitt högra ben/knä. Ändå ångrar jag inte alls att jag gav mig ut igår. Med lite Voltaren på två onda punkter har det gått bra att röra sig som vanligt idag och i morgon hoppas jag att yogan mjukar upp mina uttänjda/sträckta muskler.
 
Ha en bra fortsättning på veckan!
 
 
 

Fototriss - Svartvitt

Kategori: Djur och natur.

Ett lätt tema idag på fototriss då bilderna jag tagit under en utflykt till Holmsund för någon vecka sen nästan redan är svartvita. Visserligen var den vita snön lite blå när ljuset inte räckte till men några färger för övrigt syntes inte.
 
Ute har vi snöoväder och snart plusgrader, tyvärr. Snön är efterlängtad här vid kusten men det är inget roligt när den är så blöt. Då var det härligare när vi letade strömstare i lilla bäcken för några veckor sen, ca -8°.
Första gången i mitt liv jag fick se en strömstare. Jag tog några bilder på den livliga fågeln som hoppade omkring i vattnet och nästan aldrig stod still, men ingen av dem är bra nog att visa här, tyvärr.
 
Det får bli en mossig sten istället.
Både vanlig, så där fanns faktiskt lite grönt ändå, och snömossetak.
 
Sen åkte vi ut till havet där det blåste otrevligt så länge stannade vi inte. Snö gör det mesta finare.
Fler bidrag på temat hittar ni hos Fototriss.
 
 

Fototriss - Så här ser det ut där jag är

Kategori: Miljö, friluftsliv

Dags för årstidstemat hos Fototriss som vill se hur vi trissare runt om i Sverige och världen har det i vinter. Jag tog en promenad till min kusin på Teg, andra sidan Umeälven, en vacker dag denna vecka. Bara -15° när jag gick dit men hela -22° när jag promenerade tillbaka med sällskap av henne en bit. Nu idag har vi bara -8° härligt nog.
 
Broparken vid Gamla Bron har byggts om för några år sen och är riktigt fin. 
De gamla trähusen vid Storgatan får vara kvar och pryder sin plats. Jag vrider kameran lite till höger för nästa vy.
Von Ahnska magasinet närmast som jag inte vet vad det används till idag och bakom det Umeås första höghus, Thulehuset, byggt 1958 vid Tegsbrons fäste. 
 
Sen vrider jag kameran ännu lite mer åt höger och börjar min vandring över Gamla Bron, som uppfördes 1864, över till stadsdelen Teg för ett gofika hos min duktiga kakbakande kusin.
Så låg sol än men igår kände jag att solen fått extra styrka och höjd vilket hejdade mitt januarideppande.
 
Hittills idag har molnen dominerat men jag ser att det är på gång att spricka upp nu. Tror jag ska få vännen med på en utflykt till havet, så fler vinterbilder kommer nog snart i min blogg :).
 
Andra trissare visar hur det ser ut hos dem om du klickar här.