konstbarbro

Båttur på Vltava

Kategori: Resor och utflykter

Vår promenadguidning fortsatte med en skön båttur på floden Vltava. Femtio minuters vila var gott för fötterna som trampat kullersten flera timmar. Vi blev bjudna på en glass eller en pepparkaka.  Deras pepparkaka är lite tjockare och mildare i smaken än vår. Inte pga av det men ändå så valde vi varsin glass. 
Här helt okända människor men utsikt mot Karlsbron som vi snart skulle åka under.
Härligt att långsamt glida under bron. Strax bjöds vi också på förfriskningar då vi valde varsin öl. Denna sort var lite beskare än de andra vi smakat. Inte god enligt min smak. Pilsner Urquel tror jag märket var.
Gott mår vi ändå. Vid vårt bord satt två unga tjejer från London och en kille från Canada, men ursprungligen från Bulgarien. De pratade mest med varandra men vi deltog i konversationen ibland. När vi tog på oss våra nyköpta kepsar för dagen tyckte de att vi var så fräna :) You guys are so....kommer inte ihåg det engelska ordet just nu.
Många andra båtar mötte vi, stora som små. Byggnaden i mitten är Rudolfinum som jag nämnde i mitt första inlägg om Pragresan. Klicka här om du vill läsa det eller se bilderna bara.
 
Många broar finns men jag fascineras mest av den prunkande grönskan i denna fina stad.
En fin kvinnoskulptur liknande dem man kan se på vissa äldre båtar, förmedlar fart och framåtsträvande.
Nu har vi vänt och närmar oss Karlsbron från det andra hållet.
Upp på land gick vi medan guiden berättade om hur högt floden brukat stiga när det regnar ordentligt. På denna husfasad ser man markeringar hur högt vattnet nått olika översvämningsår.
Längst upp nådde det 2003 hela 7 meter högre än normalt.
 
Karlsbron passerade vi igen. Där fanns ett helgon avbildat med en bild som man skulle röra vid för att få någon önskning uppfylld. Det ville väninnan som önskade gott för en nära vän som drabbats av cancer. 
Till vänster rörs det också men det var ett senare påfund att där skulle man ta om man ville återvända till Prag. Vilka idéer de har, men se så rent det blir där folk lägger sina fingrar.
 
Genom porten gick vi. Den var dekorerad med små skulpturer på gatusidan.
Till vänster om oss står då den omtalade kung Karl IV som jag inte minns från skolhistorian. Jag trodde att alla Karl-kungar var svenskar men fel hade jag :).
I stor folkmassa och trängsel gick vi vidare in mot den gamla staden för att äta lunch i en medeltida restaurang.
 
Vädret här hemma bjuder på moln. Vi har inte sett solen sen förra fredagseftermiddagen då jag spelade golf med H och faktiskt lyckades sänka mitt handicap med två poäng. I den här farten kanske jag når mitt mål, 36 hcp när jag är 70 år! Fast helst före förstås :).
 
Jo, solen har glimtat fram ett par minuter max några av dagarna men alltid har molnen tätat himlen snabbt igen. Idag hade jag hopp om mera sol då alla moln gled iväg sent igår kväll så att natten blev kall och visade en fin halvmåne. Lite frost (årets första) blev det av  en enstaka minusgrad. Växterna har inte tagit skada då det bara var någon timme det var så kallt, men inte blev det en solig dag därefter. Nähä, molnen tog över genast det blev dagsljus. Så trist! Jag har verkligen solabstinens denna septembermånad.
 
Ändå har jag en trevlig helg framför mig. Idag bjuder jag en väninna på god middag, i morgon blir det utflykt till skogen för att leta kantareller och på söndag födelsedagskalas med släkten. Jag önskar er också en givande helg!
 
 
 

Pragrundtur forts.

Kategori: Resor och utflykter

In kom vi på borggården i samlad trupp. Där tornade den pampiga Sankt Veitsdomen upp sig.
Inte direkt lättfotograferad men ni får en känsla av storleken och strävan mot himmelen, eller hur? In vi gick och även där en känsla av storhet, pompa och ståt. Så ska det väl vara vid kungliga slottet.
Guiden berättade en massa intressant, bl.a. att vi svenskar varit dit och stulit en del. Under 30-åriga kriget hade vi bl.a. som krigsbyte tagit den berömda silverbibeln därifrån. Då fick vi skämmas lite :(, vi två svenskar som var med i gruppen.
 
Ut på gården gick vi igen och beundrade byggnaderna runt omkring.
Många bilder tog jag men minns inte vad de föreställer. Här är det nog de gyllene målningarna ovan porten jag beundrat mest. Lite längre fram såg jag en plats jag gärna velat stanna upp på...
..Utecaféet. Tänk att få sitta ned en stund och smälta all information medan man fick sig en skön fikapaus. Men nehej, det var bara att vandra vidare. 6 timmar skulle turen ta och av den gick man ca 4 vilket kändes i benen dagen efter.
 
Vi kom ut till en terass med magnifik utsikt över staden.
Tittar man lite mer åt höger ser man nästa dags utflyktsmål, då på egen hand, med det lilla Eiffeltornet längst upp till höger på bild. Ja, det är samma monsieur Eiffel som är arkitekten men detta är bara 1 tredjedel så högt.
Huset i förgrunden tyckte jag hade läcker arkitektur, men jag vet inget mer om det. Just till tornet tog vi oss inte men en annan del av Petinparken besökte vi. Mer om det senare.
 
Efter vandringen runt slottsområdet högt uppe och den korta utsiktsstunden blev det av att promenera nerför.
Ner och ner och ner tills vi kom till ett torg med en fin staty.
Den var uppförd som kompensation för något dåligt man gjort och för att motverka mer dåligheter, tror jag. Minnet är lite vagt. Jag gillar speciellt triangeln längst upp. Gissar att den står för den gudomliga treenigheten.
 
En speciell sak guiden ville visa var kyrkan med Baby Jesus.
Fyra minuter fick vi på oss att titta in. Vår bild av Jesusbarnet i sin krubba är vi ju vana att se i olika varianter men denna kitschiga bild av Jesusbarnet upplevde jag som mycket märklig.
I mitten ser ni som en trekant av vitt tyg. Det är klänningen som omger dockan som ska föreställa Jesusbarnet. De byter ofta klänning, berättade guiden. Märkligt, som sagt! Så olika från vår bild av Jesu födelse i fattig familj, i ett enkelt stall. 
 
Vidare gick vi till ett helt annat turistmål, nämligen John Lennon-muren. Det var en graffitivägg för Prags hippies men John Lennon har aldrig varit där.
 Den ursprungliga målningen gjordes av en mexikansk konststuderande efter kommunismens fall men har sen dess förändrats av otaliga nya graffitimålare. Där var riktigt mysigt då trubaduren som sjöng John Lennons låtar var mycket bra. Härlig stämning.
 
Vidare mot floden Vltava gick vi för att gå ombord på båten som skulle ge oss en flodtur på ca en timme. Vi såg fram emot att få sitta ned och vila våra trötta fötter en stund. På vägen dit passerade vi en mindre bro full av lås som hoppfulla älskande sätter fast på alla våra turistmål idag.
Med jämna mellanrum måste broräckena rensas för annars blir det för tungt och olyckor kan ske. Låstillverkarna måste gnugga sina händer åt denna nyromantiska handling. Jag vet inte hur länge det har pågått men de senare åren jag har rest, nu snart tio, har de i alla fall funnits i Florens, Venedig m.fl. berömda platser.
 
Äntligen lyser solen här hemma i Umeå efter en vecka med otaliga regnskurar, moln och riktigt kyliga och blåsiga dagar. Vi ska ut på en golfrunda i eftermiddag som jag ser fram emot nu när hotet om regn verkar vara över. Peppar, peppar! Roligt uttryck.
 
Ha en skön septemberhelg ni som läser min blogg. Kommentarer är alltid välkomna, det vet ni väl! 
 

Fortsättning Pragresan

Kategori: Resor och utflykter

En skön dag har jag haft med lyckosamma ärenden då jag fått tag på det jag önskat. Sen lugnt trädgårdsarbete med sällskap av katterna. Mulen dag med enstaka regnskurar och en (!) solglimt på eftermiddagen. Inomhus tog jag itu med att omplantera lite ledsna växter tills blomjorden tog slut. Därefter har jag ätit en god middag samt gluttat på golftävling på kanal 10. Någon egen golfrunda har det tyvärr inte blivit denna vecka men däremot två tuffa orienteringsdagar då vi klättrat i berg, småhalkat på våta mossiga klippor och blivit blöta om fötterna i myrmark. Kipp, kipp, sa det om skorna när vi trötta vandrade tillbaka till bilen på orienteringsdag två i Kvarnforstrakten.
 
Men nu har jag alltså tagit itu med att blogga vidare om Pragresan i maj, dag två då vi hade tecknat oss för en promenadguidning i staden. Vi skulle bli hämtade i receptionen på vårt hotell och tänkte oss en minibuss eller så eftersom turen skulle gå till slottsområdet en bit bort. Nähä, en promenerande guide med paraply hämtade oss och henne fick vi trippa efter i något kvarter tills vi kom till Gamla Stadens Torg som vi mycket lätt hade kunnat hitta till själva!! Där fick vi vänta ganska länge tills gruppen var stor nog och minibussarna kom. Inga hästdroskor som här.
Lite rörigt var det med alla människor och guider som rörde sig runt oss men till slut skjutsades vi över bron och upp till Pragborgen. Ja, inte direkt dit utan vi fick vänta en liten stund på annan plats.
På andra sidan gatan samlades ungdomar, inte vi, men huset var fint, tyckte jag.
 
Vädret var super och jag njöt av grönskan där vi var.
Så småningom hade alla kommit och vi delades upp i två grupper, en med spansktalande guide och en med engelsktalande. Gissa vilken vi var med i?
 
Vi började vandra neråt längs gatan medan guiden berättade sånt jag glömt för länge sen. Till slut närmade vi oss slottsområdet med många vackra hus. Här är ett, Scwarzenbergs palats. 
Läcker fasad!
 
Ingången till borgområdet med fina guldornamenterade grindar och pampiga skulpturer.
Fort gick det - jag hann inte både fotografera och lyssna, så tyvärr har jag inget mer att berätta om denna plats.
 
Här är en del av gruppen samlad inför entrén där man kunde bli visiterad (eller få väskan kontrollerad), vilket vi slapp.
Kära väninnan i mitten tillsammans med alla engelsktalande turister. Guiden är hon med paraplyet kanske ni förstår. Hon pratade bra engelska så det var lätt att hänga med när jag lyssnade istället för att fotografera. Det visade sig att alla de andra hade engelskan som modersmål. De kom från England, Skottland, Irland, Kanada och USA, bara vi som var utbölingar och egentligen talade svenska. Men vi fick synas. Det återkommer jag till senare, när vi nu närmar oss den pampiga katedralen.
 
Ha en skön hösthelg!
 
 
 
 

Gladiolus

Kategori: Blommor

Tyvärr har jag inte återfått lusten att blogga även om just nu lite tid finns. Ute vräker regnet ner sen ca kl 3 i natt och katten jamar envetet att han vill ut trots det. Ja, jag har låtit honom gå ut några gånger och sen torkat den dyblöta vännen när jag fått in honom igen, men inte en gång till. En väninna har bjudit på brunch kl 13 idag så snart ska jag hämta en annan väninna som fått samma inbjudan och köra dit.
 
Förra veckan innehöll mycket trevligt. Bl.a. en surströmmingsfest på ett koloniområde. Vi tog en liten promenad innan efterrätten och där tog jag denna bild på de vackra gladiolusarna.
Min bror hade sådana runt sin lilla damm när han levde före 2005. Även dahlior som ni ser i bakgrunden fanns i hans fina trädgård. Numera bor min brorson med fru i det huset och odlar sina växter i den trädgården som en gång för länge sen anlades av en riktig trädgårdsmästare, min brors första frus morfar på 30-40-talet, tror jag. Tiden vet jag inte säkert. I terasser ner mot Umeälven på Backen ligger den.
 
Jag tyckte mycket om när han kom med en bukett på dessa vackra blommor på min födelsedag, tillsammans med äpplen och annat gott från trädgården. Jag som nyss fyllt år. Likaså mina katter som igår blev 12 år utan att jag uppmärksammade det alls.
 
Jag tänkte bara på mig själv igår då jag besökte stadens Smakfestival tillsammans med vännen. Tre olika smakportioner för 40 kr styck provade vi på och tyckte om dem alla. Många fler hade gått att smaka om vi nu hade orkat det, men tre räckte. Senare på dagen spelade jag bowling med UMeGänget vilket vi avslutade med att äta middag på restaurang Mix på Mariedal. Men katterna fick som vanligt gott och nyttigt av mig. Jo, dagen innan fick de ju smaka delar av laxfilén jag lagade till mig och vännen, med läcker gul kantarellsås. Nej, ingen sås till de fyrbenta.
 
Affärsmännen vill att vi ska kalla området Mariedal/Ersboda för Stora Birk och kommunen vill att vi ska kalla Kajen för Skeppsbron där ovannämnda festival pågick i fyra dagar, men jag gillar de gamla namnen bättre.
 
Så, lite fick jag nedskrivet i alla fall.