konstbarbro

Stadsvandring i Makarska

Kategori: Resor och utflykter

Andra dagen på vår resa i Kroatien var vår egen förutom en stadsvandring kl 10. Vi unnade oss en sovmorgon och njöt sen av den goda frukostbuffén med alla läckerheter. Tyvärr är jag dålig på att äta mycket på morgonen så jag smakade inte så mycket.
 
Utsikten från balkongen var fantastisk. Här halv nio på morgonen.
Ett morgondopp hade förstås inte varit helt fel men eftersom jag har lätt att få urinvägsinfektion och kände av lite från badet dagen innan så hoppade jag över det, hur lockande det än var. Istället åt jag lingon för att förebygga besvär och det fungerade så resten av veckan kunde jag bada utan problem :).
 
Kl 10 samlades vi i receptionen för att möta vår guide Marija som skulle vandra med oss i Makarska. Lite ilsket mummel i leden hördes från de äldre som hade svårt att gå, framför allt i trappor, när hon drog iväg med oss piggare just nedför trapporna till strandpromenaden, men när hon fått veta missnöjet anpassade hon sig och tempot blev lägre.
 
Hon berättade att hon bott i Luleå i sju vintrar. Hennes svenska var jättebra, även om vokalerna å, ä och ö hoppade hit och dit i orden. Det ursäktade hon sig också för, tyckte vi hade många, jobbiga vokaler i svenskan. Det kanske vi har, inte minst för de slaviska språken med alla sina konsonanter staplade på varandra. En ö i Kroatien heter ju Krk, inga vokaler alls!!
 
Först fick vi en historielektion, sen stannade vi kort till vid denna park där deras första demokratiskt valda president, Tudjman, stod staty. Han var mycket omtyckt, enligt vår guide.
Snart hade vi kommit till stadens centrum och stannade vid stadhuset där många flaggor vajade, EU:s, Kroatiens, Dalmatiens (regionen) och Makarskas egen. Svårfotat så det blev en fågelbild istället.
Ett eget torn hade de, duvorna, kanske inte i stadshuset, men i närheten.
 
Turisterna hade fått en egen staty.
Monument of Tourist, stod det på skylten vid hamnen där många fina båtar låg förankrade.
 
Vackert ligger staden Makarska framför de mäktiga Biokovobergen.
Till torget vid kyrktornet ni ser till vänster vandrade vi. Här lite närmare.
Vacker a capellasång hördes genom den öppna kyrkdörren. Vi gick runt lite i gränderna också innan vi samlades på en restaurang där de skulle bjuda på dryck och snacks.
Marija gör i ordning snapsen som vi skulle få smaka. Där var grappa, den genomskinliga, samt valnöt som jag smakade och tyckte om. Dessutom fanns en med johannesbröd (urk!) och körsbärslikör som jag inte hann smaka på. Till det goda små bröd med räkor samt de små runda munkarna med russin i som också fanns på frukosten. De blev en favorit.
 
Efter avslutad guidning gick vi vidare med våra nyfunna vänner H och B från Stockholm resp Nyköping.
Här en bild som H skickat till mig. Själv tog jag denna på två glada damer i hatt.
Vi gick mot piren i tron att vi kunde komma över till halvön vi såg, där en omnämnd staty skulle finnas.
Innan vi hunnit så långt insåg vi som tur var att det inte gick att gå dit utan var öppet vatten långt emellan. Hur skulle annars båtarna tagit sig in och ut? 
 
Istället gick vi samma väg tillbaka och njöt av det fina vädret.
Lite senare på dagen stämde vi träff för att istället gå till halvön från andra hållet. Där fanns denna lilla fyr som vi såg från vår balkong.
Det återkommer jag till i nästa blogginlägg.
 
Nu är det snart middagsdags och alldeles mörkt ute fast klockan bara är drygt 17. Idag har vi i alla fall haft en härligt solig dag i Umeå, en av få denna höst. Sommartiden tog slut igår och då blir det alltid så mörkt innan man har vant sig vid den tideräkningen.
 
Önskar er en fin vecka!
 
 

Kroatienresan, del 1

Kategori: Resor och utflykter

Jag har nyss kommit hem från en vecka i Kroatien full av nya intryck och upplevelser. Eftersom jag ännu inte landat helt här hemma, fast två dagar har gått, blir det ett ganska kort inlägg idag.
 
Här i Umeå fick vi igår kväll första snöfallet som faktiskt låg kvar till morgonen, men det tinade som tur var bort ganska snabbt. Då kan jag minnas första intrycket från Makarska istället.
Vi anlände till hotellet vid lunchtid. Efter att ha etablerat oss på rummet, snabbpackat upp det som behövdes för en solig dag på stranden gick vi raskt ned dit. Man fick låna med sig en handduk från hotellet (mot deposition av 50 kuna) och sen vandrade vi ca 10 m rakt ned på den steniga stranden. 
 
Ganska snart låg jag i vattnet och njötflöt:).
Små runda stenar som rörde sig under fötterna när man gick upp och ned ur vattnet. Lite ansträngning men inte mycket utan mest bara skönt. En del ville ha badskor men jag är härdad efter alla barr och kottar jag klivit på i stugan. Salt måste vattnet ha varit för man flöt hur lätt som helst och djupt blev det fort, vilket jag inte förstod förrän jag försökte nå botten och den inte var där! Så kristallklart härligt vatten.
 
När vi blev hungriga följde vi strandpromenaden en bit bort till en trevlig restaurang och beställde något litet då det inte var så lång tid kvar innan stora buffémiddagen. För min del tre små bruschetta med räkor och ost. Jättegott!
 
Det här såg vi bl.a. på havet. En stor trut och en massa måsar på en flotte vilket jag förstås måste fota.
Annars var det ganska glest med fåglar i Kroatien, upplevde jag. Bara en massa duvor i städerna.
 
Jag avslutar med en kvällsvy från vår balkong på sjätte våningen. Åt ena hållet mäktiga berg, Biokovo.
Vyn åt andra hållet kommer från nästa morgon, söndag den 15/10. 
 
Nu raskt iväg till bridgespel. Ha det så gott!
 
 
 

Prag, tredje dagen

Kategori: Resor och utflykter

Fast jag känner mig stressad vill jag avsluta bloggandet om Pragresan i våras. Relativt nära vårt hotell var det en daglig marknad som vi aldrig hunnit besöka och även nu gick vi bara förbi efter att ha blivit frestade av dessa läckerheter.
Vår tredje dag valde vi att vandra på egen hand mot ett större parkområde för att leta en fin kyrka vi sett i vår guidebok. På vägen såg vi ett vackert dekorerat hus.
Visst ser ni att det står PRAHA runt fönstren? Solen sken skönt denna majdag och temperaturen närmade sig +26°, mycket behagligt. Vi kom till Nationalteatern, en byggnad med mycket guld på taket som vi sett tidigare från andra sidan floden. 
Framför den fascinerades vi av denna staty eller vad man nu ska kalla den. En variant på Gustav Klimts "Damen i guld". Om den nu heter så, ett porträtt på en dam som hette Adele ...
När vi kom närmare såg vi att hon var gjord av stickade och virkade lappar. Kul! Fina takdekorationer också på framsidan mot floden Vltava.
En tredje bro gick vi då över. Där var tyvärr ganska mycket trafik men fina dekorationer på olika "Arbetets hjältar".
Utsikt mot Karlsbron hade även därifrån.
När vi kom över på andra sidan, Mala Strana, Lillsidan, passerade vi några korsningar innan vi kom fram till grönområdet "Petrin Hill". En lite läbbig skulptur fångade vår uppmärksamhet.
Kommunismens offer eller något i den stilen var dess namn och männen ser ju verkligen skadade och lidande ut. Jaha, nu var vi nära Petrin Hill men var skulle vi gå?? Någon bra informationstavla fann vi inte utan chansade att hålla till vänster och följa en bred stig mot en vacker byggnad.
Härlig gräsmatta får mig att bli lite lyrisk. Kinsky Palace hette stället och där fick vi lite råd hur vi skulle gå vidare.
 
Först hälsade vi på en fin dam vid gaveln.
Rofylld bland blommorna. Sen blev det av att vandra uppåt på slingrande stigar utan skyltar om åt vilket håll vi skulle gå när stigen delade sig. En and måste jag förstås fotografera på vägen upp.
Många mötte vi, människor alltså, inte änder, som vi frågade om vägen men ingen kände till St Michaels Kyrka, så vi chansade och gick lite hit och dit. Så småningom mötte vi en propert klädd man som såg ut som en offentligt anställd tjänsteman. Han borde väl veta....Nehej, han var totalt helvirrig och hänvisade hela tiden till St Nicolaus Kyrka som låg långt därifrån. Två fanns det också som vi turister borde besöka, sa han, men att vi önskade se St Mikaels Kyrka brydde han sig inte om utan fortsatte upprepa den andra kyrkans namn tills vi vände och gick ifrån honom. Suck!!
 
Till slut fick vi kontakt med ett tyskt par som pekade neråt och se, där dök den upp, den fina lilla träkyrkan.
Dold bland grönskan framträdde den till sist med sin alldeles speciella byggnadsstil. Jättefin! Jag stannar inte upp och berättar mer om den då jag försöker hinna med hela dagen på ett enda blogginlägg nu då jag alldeles strax ska ut och resa igen.
 
Efter denna efterlängtade miljö var det skönt att gå nerför de slingrande stigarna till ett mysigt utecafé vid palatset för dryck och glass. Vi vandrade tillbaka till staden och floden där många trampade båtar denna fina sommardag.
Vad tycks om båtbilen? Läcker, eller hur? Förstår ni vilken mysig stad Prag är? Tänk om vi haft många dagar att spendera där. Då hade vi kanske unnat oss en picknick på ön och kanske en tramptur på floden :).
 
Istället vandrar vi vidare längs floden, passerar en park full av ungdomar och roliga skulpturer. En jättebaby ville många fotografera sig vid.
Vet inte om de gula pingvinerna räknas som konst men söta var de i alla fall.
Vi såg sladdar så de lyser säkert när det blir mörkt.
 
En mysig restaurang gick vi förbi på vår väg mot Vojanovy Garden.
Det blev faktiskt så att vi åt vår sista lunch där, tonfisksallad med en god öl till. Det var som att Prag krävde öl till maten. Mina försök till andra drycker gick inget vidare och en kall öl en varm dag smakar väldigt gott.
 
I den stora trädgården vilade mindre fräscha män på parkbänkar men de gjorde inte oss något utan vi gick vidare mot de skrik vi hörde. Som tur är kände jag igen påfåglarnas läten för det var just dem vi ville se.
Många var de som låg på gräsmattan eller satt i träden med sina magnifika stjärtfjädrar hängande. Tyvärr fick vi inte se någon med dem uppspärrade, men var ändå så nöjda.
En snygging satte sig på broräcket också.
 
Efter lunchen strosade vi tillbaka över Karlsbron och då var floden full av sommarlata människor på trampbåtfärd.
Den 18 maj 2017 var en fin dag som synes. Efter någon timmes vila hann jag besöka marknaden vid hotellet där jag köpte lite souvenirer till mina kattvakter och ett par fina konsthantverkörhängen till mig själv. Tyvärr har jag redan tappat det ena.
 
Vi gick ut igen efter 19. Då var det fortfarande +25°. Helt underbart. Vi satte oss med utsikt över torget där diverse gatukonstnärer härjade, bl.a. en svensk med otrolig energi och svada som engagerade folk att hjälpa honom upp på en mysko konstruktion med bl.a. en mikrougn högt upp. Det såg ganska farligt ut men till sist kom han upp efter mycket pladder och vandrande runt i den omgivande ringen av intresserade människor. Nog fick han jobba för de slantar han sen fick i sin keps. Inte direkt någon stor konst men roligt att se. 
 
Vi satt lugnt och drack en Aperol Sprits, sen grekisk sallad och mineralvatten!! Men vi måste ju bara smaka en Trdlo. Överallt fanns dessa stånd med läckra bakverk kallade trdl eller trdlo. Enligt guiden var de inte någon tjeckisk specialitet utan en ungersk, men vi hade i alla fall aldrig sett något liknande. Långt ned i ett tidigare inlägg om Prag hittar ni en bild över ett trdlostånd.
 
Till slut unnade jag mig en med chokladkräm inuti och den var jättegod. De såldes också med grädde eller glass och sylt till men så mycket orkade jag inte denna varma kväll. Just nu har jag ingen bild men kanhända min väninna har en så att jag kan fylla på med senare. Här kommer den :
 
Ha en skön helg! Solen har faktiskt lyst idag när jag stressar på för att hinna fixa allt innan resan :).
 
 

Pragrundtur sista timmarna

Kategori: Resor och utflykter

Efter flodturen och promenaden tillbaka till Stare Mesto, den gamla staden, var det äntligen dags för lunch. Klockan var då redan 15 så åtminstone jag var ordentligt hungrig. Vi skulle besöka en medeltida restaurang. På vägen dit visade guiden hur pragborna förr dekorerade sina hus genom att visa vem som bodde där. Här bodde troligen en fiskare, så tolkar jag figuren.
Så kom vi då fram till restaurangen och gick in i mörkret mot den smala trappan ner till underjorden.
Lite läbbig känsla när jag fotograferar med blixt men mysigt i den rätta belysningen. Som ni ser fick vi sitta på enkla träbänkar där vi serverades olika rätter, först en potatissoppa med svamp, sen hade vi valt pasta med spenat, en väldigt modern rätt som smakade jättebra. Många valde kött vilket blev mer traditionella rätter med deras specialpotatis, á la knödelaktigt. Såg inte gott ut, men var nog det, för jag hörde inga klagomål. Gott bröd och en öl till förstås! 
 
När vi gick ut uppför trappan efter någon timme tog jag en bild utan blixt.
Sen blev det till att kisa när vi kom ut i solskenet utanför.
 
Vi vandrade då mot de judiska kvarteren och passerade ett mysigt café som vi gärna besökt då vi inte fick  kaffe/te på maten.
Kafka hade bott på 14 olika ställen i Prag och där fanns museum, som här café eller en staty som minne.
 
Nedan en fin synagoga. Guiden berättade om alla pogromer judarna utsatts för, om gettot de tvingats leva i men också bättre tider.
Den judiska kyrkogården rymde tolv lager gravar på varandra. Så trångt var det i gettot så för att rymma att begrava alla var de tvungna att lägga gravarna ovanpå. Däruppe till vänster på bilden nedan ligger kyrkogården. Vi gick aldrig in men jag har sett en bild i guideboken hur tätt gravstenarna ligger. Klicka på länken ovan så får ni också se den.
Tröttare och tröttare blev vi men en bild till orkar vi med, på en skulptur av den käre Frans Kafka. Ja, en tolkning av hans litteratur i alla fall.
Läcker, tycker jag. I drygt sex timmar hade vi varit på vandrande fot med avbrott för en båttur och lunch. Det var skönt att återvända till hotellrummet, inta horisontalläge en stund innan dusch och ut för kvällmat senare. Då hade vi otur och hamnade på en stor uterestaurang vid torget med gapiga svenskar vid bordet intill samt dåligt vin som inte gick att byta ut samt ganska trist mat. Men dagen som helhet var en fantastisk upplevelse av staden Prag.
 
Nu ska jag snart ut och resa igen. Jag hade hoppas att jag skulle hunnit med att blogga färdigt om vårens Pragresa men det går nog inte. Får se hur flitig jag kan vara men något inlägg om vår tredje dag kanske ändå kan hinnas med. Ute regnar det för fullt men jag har hunnit med utearbetet både här hemma och på stugan (nästan) så det känns okej. Vi ska förhoppningsvis få möta solen söderut :).
 
Med hopp om en fin oktobervecka!
 
 
 

Skogsluffen

Kategori: Miljö, friluftsliv

Även i år lyckades jag och väninnan med att ta alla 100 kontroller i VK/IFK Umeås Skogsluff som är en orientering där du har hela 4,5 månad på dig att hitta igen dessa kontroller på fyra olika kartor runt staden. Det är nionde året vi varit med den senaste tiden. Vi hann med två år när vi var i 17-årsåldern också. Det är en jättetrevlig motionsform där man går eller springer i sin egen takt. Vi går! Man tar sitt medhavda fika på fina platser, gärna bergsknallar om sådana finns och njuter av att vara ute i naturen, andas frisk luft och få se en fågel eller två.
I år kom vi igång sent för saker hände i våras men i höst hann vi i alla fall ifatt. Däremot blev höstdagarna inte så fina som vi hoppats utan morgondimmor och regn gjorde det mesta vått. Det var riktigt tufft att vandra i bergen med våta klippor, mossa som lätt halkade iväg och vi med dem, men det gick och vi höll oss på benen, tack och lov. Lite försiktig bör man ju vara i vår ålder men härligt är det att klättra upp och ned.
Den här dagen, vår sista orienteringsdag för säsongen, var vi i Kvarnfors, ca 1,5 mil från Umeå. Höga berg med vacker utsikt över Tavelsjön, många klippor och skrev att kliva över, men tyvärr alldeles för vått för att riktigt njuta. Uppför gick vi tryggt efter en stig men nerför blev det till att klättra försiktigt. Jag vet inte om bilden helt förmedlar hur brant det var, men jag höll mig i träd och delvis hasade nerför till slätare mark. Väninnan hittade en lite säkrare väg längre bort, men jag gillar att klättra :).
Kompassen kom väl till användning och fungerade bra. En kompass som jag fann i skogen på 60-talet där militären brukade hålla till, gamla I20:s område nära den by, Grisbackaänget, som jag är född och uppvuxen i. Den håller än och visar rätt för det mesta. Ibland är det svårt att följa den rakt och då kan det hända att man kommer lite snett emellanåt då det varit snårigt och svårt att gå.
Ett vackert motiv förevigas. Nedan kommer min variant.
Fint inspunnen grantopp. Med bättre makro kan man komma ännu närmare dropparna men här kan de i alla fall anas.
 
Vackra höstfärger när vi närmade oss bilen.
Och kraftledningen som ni ser mer av här.
Så var då den motionsformen över för i år. Den 25 september var vi klara. Två dagar senare spelade vi, jag och Å samt hans vänner B o U, senaste golfrundan. Med tanke på vädret sen dess undrar jag om inte golfspelandet också är över. Fast jag såg att i fjol spelade vi sista rundan den 29 oktober så kanske...
 
Så smått har jag tagit upp bridgen igen, än så länge på trivselnivå med träningsspel då vi får prata och hjälp finns att få. Så roligt men tufft för min delvis utbrända hjärna. Utbränd är ett så fruktansvärt ord. Uttröttad och stresskänslig låter mer relevant. Det tar flera timmar innan jag lyckas somna efter en bridgekväll, så uppvarvad är jag. Men spelet är roligt, mycket utmanande och medspelarna är jättetrevliga. Det sociala betyder mycket.
 
Jag tror det har slutat regna nu. Ska ut och leta efter min lilla katt som verkligen inte vill gå på låda inne fast regnet vräkte ned utanför med starka vindar i de lövsläppande träden. Min andra, lilltjejen, har inga problem med att hålla sig inne, men Tusse han vill ut ut ut.
 
Ha en trevlig höstvecka!