Barbro S

Naturnära
Denna regnruskiga dag ska jag visa lite motiv från den natur som omger min bostad. Först när jag går ut till min brevlåda ser jag dessa knalliga äpplen, tyvärr helt oätliga för oss människor men fåglarna verkar gilla dem.

Som ni förstår är bilderna inte tagna idag. Regnet började visserligen inte förrän på eftermiddagen men även före lunch var där tungt gråa moln och häftiga vindar. Trots det var jag och grannen ute och samlade löv att lägga som skydd i våra rabatter. Senare ska vi lägga på granris också när kylan slår till.

Tänk i år har vi en vanlig höst än så länge helt utan snö och det gläder mig mycket. Ifjol kom den första snön redan den 14 oktober och den låg också kvar några dagar. Men i år blommar fortfarande bacoba och hängpetunia Million Bells i amplar på min altan trots flera frostnätter.

I det vilda lyser en liten fibbla gult mot grannens uteplatsvägg och delar också med sig av sin lilla skugga:).

Går jag lite längre ut i naturområdet bakom husen hittar jag fina ormbunkar som släpper igenom solljuset.

Jag befinner mig nu i diket som inte innehåller så mycket vatten så här års. Det är bara i snösmältningstider diket är helt vattenfyllt. Vandringen går vidare med lilla Desirée vid min sida fast naturligtvis ger hon sig iväg på egna strövtåg också.

En rödblära dyker upp, de som normalt blommar i midsommartid. Kul med sammanblandning av årstider:).

Början av skogsdungen avverkades i våras och där har hallonen spridit sig rejält vilket bådar gott för nästa års skörd. Solen lyser också på fina ormbunkar och lummer.

Sånt som man rycker upp i trädgården och kallar ogräs är så vackert bland tall, gran och rangliga björkar i skogen.

En bit längre in tar gammträden över och ger en lite trollskogsaktig känsla.

In i mörkrets mystiska mysighet går vi inte, katten och jag, då hundägare gärna väljer den delen av skogen. Istället viker vi av mot ett litet tätlövat våtområde där många kastat fjolårets julgranar att vissna ned. Lite klivande och balanserande är bara bra för mina medelålders ben, tänker jag, när det blir jobbigt att gå. Vi ackompanjeras av den större hackspettens trummande högt ovanför och pigga talgoxar och blåmesar retar katten att frambringa sitt kvitterhackande (ni som har katt vet vad jag menar:)).

Det var en liten skogspromenad i naturen vid Glassgränd. Inomhus har det nästan varit kaos de senaste dagarna. Jag har fått hjälp att montera ned halva kattrappan och hållit på med att måla om den vilket tog mycket längre tid än planerat då träet var så fuktigt. Överallt i kök och vardagsrum har legat massor av torkande trattkantareller utspridda på tidningar och på kökssoffans karm har vilat en stor hög av ostruken tvätt. Men nu är allt detta borta och färdigt så det känns riktigt skönt inombords.

Visserligen har vi inte monterat tillbaka katternas trappa än då regnet vräker ned men i morgon är också den på plats. Den andra halvan av trappan är mer skyddad och får vänta tills nästa sommar innan den blir lika vitmålad. Som avslutning bjuder jag på en himlafägring sen någon vecka tillbaka.

Nu ska jag snart fixa till mig inför kvällens caféträff med New Friends. Den föreningen håller på att nedmonteras här i Umeå och från och med december ska vi försöka köra vidare i egen regi. Detaljerna kring det diskuterar vi säkert ikväll och flera träffar framöver innan vi vet hur det ska bli. Det är faktiskt lite spännande att bygga en förening själva :). 
#1 - Barnens Hjältar

Tack tack, det var snällt sagt! Vilka härliga bilder du fått till :-)