Barbro S

Kväll i Verona
Skärtorsdagens eftermiddag landade vi i ett mulet men varmt (+20°) Verona och efter en halvtimmes färd med buss fick vi våra rum på Hotell Ctc Verona, beläget i San Giovanni Lupatoto (hemskt roligt att säga, pröva:)) ca fem km utanför staden. Guiderna kallade direkt till välkomstmöte och ville sälja in sitt turpaket för alla dagarna, men vi var inte intresserade av att boka upp oss helt.

Däremot hade vi ingen aning vad vi skulle göra samma kväll då hotellet var mycket isolerat beläget, nästan mitt i ett industriområde med bara ett köpcentrum fem-tio minuter bort.

Vi valde därför att följa med på den första kvällens utflykt, en kvällsvandring med måltid inne i Verona. Vid denna fina mur stannade bussen och vi vandrade i grupp efter vår guide Max med paraplyhandtaget och ett stort D höjt i luften så alla kunde se.

Klockan var sju så ljuset börjar falna. Regnet låg i luften men höll sig borta som tur var.

Åt andra hållet lite mera ljus över huset med det vackra blåregnet som hänger över den fula muren.

Blåregnet med sina fina lila blomklasar fanns lite överallt.

En gatubild från Verona i kvällsljus.

Bara en kort promenad så var vi framme vid Arenan som sägs vara ännu äldre än Colosseum i Rom.

Denna pampiga byggnad hann vi inte gå in i första kvällen men det kommer mera:). En bild lite närmare i alla fall.

I Rom går en mycket trafikerad gata precis utanför (jag var där 1992) men här har man ett bilfritt torg, Piazza Bra, att strosa på där man i lugn och ro kan granska byggnadens skönhet.

Guiden leder oss vidare längs en affärsgata med exklusiva butiker, bl.a. Louis Vutton med sina svindyra väskor, men vi stannar inte utan målet är Julias balkong. Nu på kvällen var där inte öppet utan vi möttes av bara ett rostigt galler som hindrade oss från att komma nära den berömda balkongen. Även dit kommer vi senare i dagsljus:).

På vägen tillbaka denna fina plats i kvällsbelysning, början av Piazza Erbe.

Hungriga var vi efter att bara ha delat en räkmacka på Arlanda, jag och min reskompis Sofie, så vi skyndade på stegen mot pizzerian där vi skulle bjudas på äkta och ursprungliga Napoletanska pizzor.

Två busslaster klämdes in i denna rymliga restaurang i två våningar men vi funderade på hur de skulle lyckas med att utfodra oss alla i rimlig tid.

Visst fick vi vänta ett tag men lite gott Bardolinovin fick vi i glasen samt vatten med eller utan bubblor. Vi föredrog Frizzante som är kolsyrat mineralvatten. Endast en person bakade pizzorna som vi såg men helt otroligt så snabbt det gick när de väl började servera maten.

Vi skulle få smaka på fem olika sorters pizzor som de skurit upp i bitar. Den första hade bara tomatsås som fyllning med en mycket god kryddning, tyckte jag. På nästa fanns också ost, därefter champinjoner, aubergine för oss som inte åt kött, de andra fick skinka/korv på sin och den femte har jag glömt vad den innehöll, tyvärr. Degen var supertunn men jättegod. Jag gillar när den är lite brunbränd.

När vi besökte damrummet hade tydligen en sjätte pizzaslice dykt upp men den var dekorerad med stora bitar salami el liknande så vi avstod utan problem. Nog var man mätt så det räckte och sängen hägrade. Så skönt det var att krypa ner efter resedagens strapatser och vi slocknade direkt och vaknade till en delvis dimmig utsikt från åttonde våningen.

Utsikt över motorvägen är väl inte drömmen men hotellets interiör var fin med stora härligt fräscha rum. Klockan var bara sju men visst kan man ana att dagen ska bli fin med blå himmel?

Fortsättning följer.

#1 - Anonym

Inte utan att man blir lite res-sugen....