Det händer med jämna mellanrum när jag utsatts för oväntade höga ljud eller annat stressjobbigt men nu var det riktigt längesen. Vanligtvis stannar tjutet i tre dygn och avtar lite varje dag, men det har hållit sig kvar längre än vanligt, tyvärr. Som ni säkert förstår blir man hemskt trött av att ha det så i sitt huvud. Mitt vanliga pulserande tinnitusljud har jag däremot vant mig vid men detta vill man bara bli av med fortast möjligt.
Nu regnar det ute och är några plusgrader så takdroppet och snöavrinningen tilltar. Snön blir då smutsig och porös. Därför passar det med en bild när snöhögen bakom huset var som vackrast för ca tre veckor sen.
Nu kan man ju njuta av snömängden när man vet att den är på väg bort och att våren snart gör sitt intåg även på våra norra breddgrader. I Skåne lär de visst redan ha vår dygnet runt.
Natten mot i torsdags slog då yrseln till. Woom, hela rummet gungade till flera gånger när jag låg i min säng, först när jag vaknade, sen när jag svängde huvudet. När jag skulle stiga upp och satte mig på sängkanten var det som en mjuk någonting slog till mig och jag bara föll baklänges av yrseln. En märklig upplevelse, aldrig har det hänt förut. I och med att jag bara föll mot sängen landade jag så mjukt innan jag begrep vad som hände, men sen började jag tänka på om det hänt när jag varit uppe. Då kunde jag gjort mig rejält illa i fallet. Usch!!
Försiktigt steg jag upp men yrseln var borta hela dagen. Mot kvällen blev jag väldigt trött och lite illamående och sen när jag lagt mig kom rumgunget tillbaka flera gånger under natten, bara ca 30 sekunder varje gång. Tur det gick över så snabbt. Lite ängslig blir man allt så jag ringde 1177, sjukvårdsrådgivningen och fick rådet att söka min vårdcentral nästa morgon, alltså idag.
För ca två veckor sen lyste Venus så starkt och fick här hjälp av månen.
Bilden tagen med stativ från min altan. Även Jupiter lyste starkt den tiden men rymdes tyvärr inte på bilden.
Jag fick snabbt en akuttid och fick träffa en läkare som jag så väl kände igen. Efter att jag frågat ut honom kom vi på att vi bott i samma by som små barn och troligtvis lekt med varandra i 4-6 årsåldern:). Jag minns honom så positivt, han minns inte mig alls, men kunde bekräfta att de bott på övervåningen i min bästa kompis hus.
Någon yrsel uppenbarade sig inte trots att han försökte framkalla den med huvudvridningar och annat. Läkaren trodde det kunde vara en lindrig form av kristallsjukan då man får någon slags kristaller i balansorganen. Det skulle gå över om några dagar, sa han förtroendeingivande, och genast kändes det bättre.
Bäst att ta det lugnt i alla fall. Idag var det lätt att vila extra då dagen varit gråmulen och otrevligt blåsig, men i morgon lovar de sol. Då blir det svårare att göra som katterna mina:).
Morgondagens bowling lockar men det är nog säkrast att jag avstår för på söndag ska jag ha bjudning (8-9 kvinnor blir vi) och då vill jag vara pigg igen.
Jag önskar er alla en jättefin helg. Ut och njut av vårvintersolens härliga värme:).
0 kommentar(er)
