Från den äldsta avdelningen på Nationalmuseum i Barcelona passerade vi mellanavdelningen (15-1600-tal) ganska fort mot den modernaste avdelningen för katalansk konst, från 1700-talet och framåt. Där fanns mycket att se och fotografera, och det gjorde vi:). Jag skrev en del om pelare i förra Barcelonainlägget så det passar väl bra att jag börjar med en pelar (-flicka trodde jag, men det är nog en -)...pojke som håller i den om man ser till ben- och armmuskler.
Vacker marmor i alla fall. Så småningon kom jag på att fotografera skylten med info om verket också så nu vet jag att den här skulpturen heter Kleopatras död och är gjord av Damia Campeny Estrany 1804.
Jag är så fascinerad av skulptörens skicklighet att återge detaljer som tygets svepning eller spetsar på klädedräkten hos Elisa Masriera nedan. Rossend Nobas heter han (el hon?) som 1884 gjort henne så fin.
En kopia av henne skulle jag gärna ha i mitt eget hem. Hon ser härligt rofylld och harmonisk ut.
Lite mera fart är det hos Maria Cristina de Habsburg till häst, en tuff och bestämd dam med getingmidja avbildad av Josep Reynés 1891.
Så len hästens skinn ser ut, får lust att stryka och klappa den. Samtidigt verkar hästen lite otålig och man kanske bör hålla sig på avstånd för säkerhets skull.
Tavlor fanns det också och jag gillade den här som visar ett himmelskt drama. Konstnären heter Antoni Caba och tavlan är gjord 1882 men titeln är lång och spansk/katalansk så den översättningen fixar jag inte. Något med gudomlig triumf i alla fall.
Som motvikt visar jag en lugn och stilla jordemålning från 1800-talet i Katalonien.
Joaquin Vayreda har gjort den, tror jag. Jag missade att fota en skylt.
Mycket konst blir det och efter en stund är det skönt att gå ut och ta en glass, en cappuccino och lite fräsch färskpressad apelsinjuice för att pigga upp sig. Vi satte oss utomhus och tittade på duvor och folkliv. Väninnan tog en paus och skrev lite vykort medan jag gick iväg på en promenad i omgivningarna med kameran. Nationalmuseum ligger högt upp och man har en härlig utsikt över staden Barcelona som ligger mellan berg och hav.
Om man zoomar in lite ser man gyttret av tak och den berömda katedralen Sagrada Familia höja sig över mängden.
Efter konstpausen strosade vi långsamt tillbaka, fann lite fina lampor på vägen med speglingar att föreviga.
och så mig själv framför en rund öppning mot stora salen.
Märket på tröjan är ett klistermärke som visar att vi betalat vår entrébiljett. Vi hittade också shoppen där jag till min stora lycka fann ringen jag blivit så förtjust i när vi besökte La Pedrera. Då tog jag inte chansen och sen ångrade jag mig såå att jag inte köpt den. Jag fick som tur är en chans till och nu finns den i min ägo. Det kanske kommer en bild på den senare.
Men nu väljer jag att avsluta detta inlägg. Idag är det -13° ute, solen har visat sig och jag har varit på promenad i bitande kyla (det blåser litegrann) och fått möta lite milda, knappt kännbara solstrålar. Någon värme avger de inte än, men snart...:). Alla julsaker och all adventsbelysning är nu borttaget och nedpackat men två gardiner, inte fullt så juliga, får sitta kvar ett tag till.
Så skönt att Umeå äntligen fått lite snö till SM-veckan, även om snökanonerna får jobba för fullt så spåren blir tillräckligt bra. Det ser i alla fall fint ut i skogen runt omkring med lite vitt på mark och grenar. Trots blå himmel med bara små rosa molntusser har det nu börjat snöa så smått igen. Roligt!
0 kommentar(er)
