Den historiska orten Lyme Regis med anor från 1000-talet och juratiden blir sista utflykten på vår Englandsresa. Den kallas även fossilstaden och är likaså berömd bl.a. för att filmen "Den franske löjtnantens kvinna" med bl.a. Meryl Streep delvis är inspelad där. Återkommer till det.
Vi skulle börja med att strosa runt i en vacker trädgård, Langmoor and Lister, men jag tror vi missade den.
Vi skulle gå på egen hand och hittade en trappa som vi följde ned mot stranden. Visst var det lite grönt men någon vacker trädgård fann vi inte.
En minigolfbana längre ner till vänster. Härliga fjädervippor växte vid en stig till höger.
Det mulnade på så sakteliga och regnet hängde i luften men än så länge behövdes inga paraplyn. Fina lyktstolpar...
..med gråtrut på. Eller så är det en vanlig fiskmås som är lite mindre.
En stenig strand och längre bort några få badande engelsmän (gissar jag). Fint med omklädningshytter i olika färger.
Men först måste vi ju ut på den berömda piren där den franske löjtnantens kvinna i fladdrande mantel gick allt längre ut medan vågorna dramatiskt sköljde över stenarna. Nu var det som tur var ingen storm. Däremot lutade piren ut mot vattnet och jag tyckte det kändes otäckt att gå på den. Inga räcken fanns heller.
Jag kände hur vattnet sög från höger men väninnan klev modigt vidare medan jag klagade bakom och inte alls njöt av vandringen.
Längst ut anas måsar och skarvar men dit ville ingen gå av naturliga skäl. Jag upptäckte en liten trappa utan räcken på andra sidan vattnet och raskt klev jag nedför den, men den gillade inte S så vi gick tillbaka en uppe och en nere 😃.
Vinglande båtar ser roliga ut!
Vi hittade ett litet fossilmuseum som vi smet in på för att låna toaletten. Sen passade vi på att titta oss omkring också. Vid ingången dessa fina fossilstenar, alternativt kopior. Där köpte jag fina örhängen som bland annat innehöll sand från Lyme Regis, men redan har jag lyckats tappa det ena. Så trist!
Ett annorlunda ankare.
En liten bäck rann genom orten med en fin bro.
Nu hade regnet hunnit ifatt oss men bara lätta droppar.
En fin klockstapel där vi skulle åter stiga på vår buss. Vid det laget hade paraplyerna kommit fram. En kort resa bara till restaurangen för att avnjuta vår sista middag tillsammans.
Det blev goda fish/scampi and chips med mycket trevliga bordsgrannar vi inte tidigare träffat på. De tog bilden på oss båda😄.
Efterrätten Pavlova var vi också nöjda med. En fin avslutning på en härlig resa. Lite för mycket tid i buss enligt mig men många besöksmål jag gärna återvänder till.
Lite från årets mars som bestått av så många gråmulna dagar förutom den 21 då solen äntligen sken från en djupblå himmel.
Jag och S fick en härlig dag med skogspromenad i Gammliaskogen och sen fika på Västerbottens Museum med en kort titt på Vera Friséns tavlor.
Min kära väninna som fyllde ojämna år just denna dag vilar vid kvarnen och minns sin barndoms Mulletid.
Några dagar innan, den 13, fick jag träffa min lilla älsklingssysterdotterdotter (pust!) och leka lite på Kylgränd.
Min käre särbo har äntligen fått komma ut från Mava på Norrlands universitetssjukhus för att återhämta sig på ett korttidsboende på Mariehem. Han fick infektion på infektion och pumpades full med antibiotika som på det viset också slår ut de goda bakterierna. Jag hoppas verkligen han återfår sina krafter på några veckor och sen får återvända hem.
Med hopp om en fin vår önskar jag er en GLAD PÅSK!
1 kommentar(er)
