Fjärde dagen på vår resa till Italien var en helt ledig dag, vilket är ovanligt på guidade gruppresor. Det lockade mig för oftast är det så mycket inplanerat att man blir slutkörd.
Vi hittade en broschyr om en djurpark med botanisk trädgård inom promenadavstånd från vårt hotell i Stresa. Vädret var inte det bästa men vi slapp i alla fall regnet från dagen innan.
Lite vackert kantade strandpromenaden, som här en fin sjöjungfru bland blomster.
Eller vad sägs om en levande skarv på pelare? Som en installation 😄.
Ännu en vacker dam av sten. Molnen i bakgrunden ännu lågt liggande. Efter ca 20 minuters promenad såg vi ingången till Parc Pallavicino, köpte biljetter och fick oss en karta över det 18 hektar stora området.
Fina blomsterrabatter kantade gången vi långsamt vandrade uppför. En läcker barrskogsmur eller om det är tuja?
Det känns som att molnen lättar något och enstaka blå himlaglimtar anas.
C kollar kartan, men det visade sig vara ganska långt att gå innan vi kom fram till djuren. Ett fint hus, snarare palats, uppenbarade sig.
Familjen Borromeo äger parken så det är säkert deras privata hus. Vi fortsatte omgiven av prunkande träd och en liten fors som troligtvis bildades dagen innan av allt regn som vräkte ned.
Träden var gigantiska med rejäla stammar som syns nedan.
En guidad tur bland dem hade nog varit givande då vår trädkunskap är begränsad. Där fanns hundraåriga hasselnötsträd, ginkgo biloba, magnolia, sequoias och ett tulpanträd som blommade högt ovan oss, dock lite utblommat så här års. Till slut kom vi till farmen med några djurarter som gick fritt.
En snäll bagge passerade. När jag var liten hade vi får och jag minns alltid baggarna som så ivriga att stångas, men denna gick lugnt vidare.
Gott om getter som synes. I hagarna fann vi åsnor och små ponnyer.
I trånga burar fanns djur som verkligen inte hörde hemma där.
Mara en patagonisk gnagare som jag fotade genom gallren. De hade det mörkt och trångt.
En alpacka som jag tyckte så synd om, men jag inser ju att jag inte har kunskap tillräckligt. I en broschyr nämndes ett wildlife project som räddade djur som annars inte överlevt vilda i området. Kanske de ovan var sådana??
Stiliga tuppar och höns av olika sorter var det också gott om.
Vid huset såg vi besökare mata djuren. En riktigt barnvänlig del av djurparken. På väg vidare såg vi Bambi vila bland det gröna.
Sådana rådjur har vi inte i Sverige, tror jag, i alla fall inte här i norr. Här är de enfärgat bruna utan prickar.
En högljudd långbent fågel trumpetade/skrek högt när vi närmade oss. En slags trana är det. Grus grus heter trana på latin och den här hette Gru Antigone så den borde vara släkt.
En ensam zebra tyckte jag också synd om, men fin är den verkligen.
Exotiska sjöfåglar i större burar med tillgång till strömmande vatten fanns där uppe. Här en "Carolin wood duck", nordamerikansk träanka fast synnerligen levande.
Vi kom så småningom till en öppen gräsbevuxen plats längst upp där påfåglar rörde sig fritt.
En lite vriden en. Där fanns ett enkelt café som vi handlade lite gott av för att få slå oss ned och vila våra trötta ben efter ca två timmars uppförsgående.
Första gången i mitt liv jag mött en påfågel som tiggde mat. Ganska stor är den när den kommer nära men såå kul. I dammen bakom oss simmade fler ovanliga fåglar, men dem och blommorna får jag berätta mer om senare.
Hoppas ni har haft en skön juletid. GOD FORTSÄTTNING på det nya året 2025.