Jag fattar inte att det går så fort, från det att löven började skifta i ljusaste grönt till att det nu är prunkande mer och mer djupgrönt överallt. De stora häggarna har slagit ut och den ljuvaste av dofter sprider sig i luften. Min favoritsommardoft absolut. Går ut med kameran för att fånga lite av det ljusgröna.
Fräscha granknoppar, ska gå att äta om man nu har lust till det.
När jag skulle fota häggblomknoppar fanns där myror i arbete. Två släppte när jag närmade mig med kameran men denna ställde sig på två ben och jabbade med de andra benen mot mig. Tuff myra :). Tyvärr hann jag inte knäppa just då.
Fågelsången är härligt intensiv. Vi har en svartvit flugsnappare som sjunger så vackert dygnet runt (tror jag, jag lyssnar ju inte jämt) i en tall utanför där jag med vaktmästarens hjälp satt upp en ny holk. Tippar att honan ligger på ägg därinne. Tyvärr så har min Tusse fattat posto nedanför och tittar uppåt med stort intresse. Hoppas vi har flyttat till stugan innan det är dags för ungarna att flyga ut. Annars är min absoluta fågeldrillsfavorit storspoven som också är Västerbottens landskapsfågel. Både hägg och storspov kommer med sommaren och allt som är gott med den, så känner jag sen många år tillbaka.
Så enkelt skriver jag. Så här skriver kulturredaktören på Västerbottens Kuriren om årstiden "våren spränger fram med rent lyriska krafter som en stolt mor som självgod föser sina tultiga avkommor.....framför sig, när björkarnas pollenbomber detonerar .....". Något mer avancerat uttryckt, eller hur?
5 kommentar(er)
