Barbro S

Finlandsresan
Den 9 juni 2022 gjorde vi i UMeGänget en resa tur/retur över Kvarken med den nya färjan Aurora Botnia som gjorde sin jungfrutur augusti 2021. Vår förening firade 10 år i december det året, men vi valde försommaren att resa på Seniorkryssning.
Här kommer färjan från Vasa, Finland mot Holmsunds uthamn. Nedan avgångshallen.
En del av den i alla fall. En väldigt stillsam Finlandsresa jämfört med firmafesterna vi hade när jag jobbade som receptionist/kontorist på Esso Motor Hotel i Umeå på 70-talet. Och det är väl tur att man lugnat sig lite (!) som pensionär.
Vi började med lunch, i mitt fall en smarrig räkmacka i en ganska neutral självservering. Inget speciellt alls, men gott och trevligt.
Lite ruggigt väder när vi lämnade Sverige men härliga färger på däck.
Vi passerade några öar ganska snart men jag känner inte till namnen på dem.
Efter lite sightseeing på de olika däcken samlades vi i baren för en stunds underhållning. 
M och jag unnade oss en kaffe Karlsson medan F var lika glad utan 😄. En svensk trubadur sjöng trevliga covers men något vidare drag var det inte.
Till slut kom några glada barn och började dansa och springa runt. Det är kul med musik men det hindrar ju oss att prata med någon annan än den som sitter närmast. Efter en lagom stund drog vi istället ut på däck igen.
Solen sken bland slöjmolnen och vindarna var svaga så det var ganska behagligt med frisk havsluft.
Någon servering utomhus förekom ännu inte. Gissar att den öppnar när sommaren kommit ordentligt, kanske efter midsommar.
Blått och vitt som sig bör mot finska sidan.
Inte mer än flaggans färger byts förstås ut åt andra hållet.
Måsarna följde oss när vi närmade oss land.
Närmare än så här kom vi inte Finland utan var kvar på färjan tills den vände åter.
Skönt ute i alla fall. När båten vänt mot Sverige öppnades matsalen där vi bokat bord för en rejäl skärgårdsbuffé.
Vi var först, men så sakteliga fylldes de övriga borden.
Fisk och skaldjur är mina favoriträtter och det fanns mycket att välja bland. Men så speciellt gott var det inte, tyvärr. Det gröna var helt okej, kött äter jag inte..
..men godast var nog ändå efterrättsbordet.
Då är man ofta lite för mätt men lyckas alltid pressa ned lite till.
Mot kvällningen var vi åter på fast svensk mark nöjda med vår lilla utlandstur. Några dagar senare dök den här ganska stora krabaten upp på baksidan av husen.
Så söt knaprade den på gröngräset. Tulpanlökarna jag satte ifjol dök upp och visade sig från sin vackraste sida i min nyanlagda altanrabatt.
Jag ligger nästan ett år efter med bloggandet, men är nöjd att jag i alla fall hann med vår lilla resa innan jag om några veckor flyttar ut till stugan igen, där jag ingen dator har. Min mobil har jag förstås med, men det är vid min fasta dator jag arbetar med bilder och text.
En gråmulen dag gav mig lite tid efter att jag kokat vinbärssaft och dammsugit hela lägenheten medan regnet strilat utanför. Imorgon ska solen komma åter och då blir det omplantering av tomatplantor och förhoppningsvis någon kort tripp med vännen min.
Må så gott!