konstbarbro

Höstbilder

Kategori: Djur och natur.

Innan alla löv har fallit ner, innan frost  och annat vitt har tagit över vill jag hinna lägga in bilder på vackra höstfärger och annat trevligt.
 
Den 22 september, för precis en månad sen, hade jag besök av lilla systerdotterdottern med föräldrar. Vi tog oss en promenad till lekplatsen på radhusområdet bakom. Liten i världen, så ensam på bilden, men bakom följde förstås vi tre vuxna med.
Några steg till och uppför några trätrappsteg till det spännande.
En blå älg måste man rida en stund på. Sen lockar rutschkanan med lite klättring först.
Pappas trygga hand finns i bakgrunden. 
Hej hej! Lite glädje för oss alla.
 
Sen hoppar vi till min och väninnans sista orienteringsdag, den 24 september, då vi faktiskt mötte ett annat skogsluffarpar. Det är inte så vanligt, fast det är ca 300 som håller på med skogsluffen från mitten av maj till sista september. Det fick vi faktiskt veta av just detta par, varav den ena varit med och satt ut några av kontrollerna.
En fin höstdag  med ganska bergiga sträckor mellan kontrollerna i Nydalaskogen. Skönt att det inte var lika fuktigt som ifjol, då med stor risk att halka på blöt mossa i klippig terräng. Som 60+ vill man inte fastna mellan klippblock eller sjunka ner i något hål och riskera brutna ben. Vi snubblar och faller ibland men hittills har det alltid gått bra. Peppar, peppar. 
Mysig skogsmiljö.
Väl dold kontroll men skönt att den lyser röd i alla fall.
Hjortronbladen i höstdress. Sen ett litet skutt tillbaka till...
 
..vår stadskyrka med blommande rondell framför fotograferad 9 september.
Vi håller oss kvar i centrum av Umeå men förflyttar oss till oktober, närmare bestämt den nionde. En promenad med vännen längs Umeälven bjöd på intensiva höstfärger.
Gräsmattorna fylls av färgglada löv.
Vi går fram till höghusen vid Öbacka Strand där bäcken från lasarettet rinner ned i älven. Vad bäcken egentligen heter vet jag faktiskt inte.
Där brukar många gräsänder husera fast inga fastnade på denna bild. Då vände vi och gick åter mot Bildmuséet och övriga hus på Konstnärligt Campus.
Några buskar vid älven var lite rödare och silverpilen till höger hade inte skiftat färg alls. De kanske inte gör det utan deras löv bara faller av så småningom?? Husen blev inte fotograferade denna dag. Det har jag gjort tidigare men minns inte när, tyvärr.
 
Snön som föll i helgen har nu tinat bort. Det blir troligtvis inga minusgrader inatt då det ikväll är hela 7+. Härligt! Jag känner suget till mera golf, till svamputflykter men saknar någon att dela den upplevelsen med. Vännerna är antingen bortresta eller jobbar/är upptagna. Jag har också en del annat som måste göras med en gång då jag snart ska ut på en liten tripp till huvudstaden. Hoppas vintern inte har bråttom att ta över så att det blir fler tillfällen till höstliga utflykter.
 
Jag önskar också er en fortsatt trevlig höst!
 

Eze, kort besök

Kategori: Resor och utflykter

Efter den läckra lunchen med italiensk efterrätt, tiramisu, gick vi åter ut i den lilla bergsbyn. En utsiktsbild med mig.
Och en utan mig.
Några regndroppar anades i luften men många var de inte. Vi gick långsamt nedåt i de smala gränderna där souvenirshopar samsades med gallerior.
Mycket lila som är lavendelns färg.
Vi gick aldrig in för att titta på konsten då vi var osäkra på om tiden skulle räcka till.
En creperia som såg mysig ut.
Chateau de chevre d'or, läser jag, och i min översättning blir det Guldgetostens slott !! Gissar att chevre kan betyda något annat också, eller vad tror du? Snygg entré i alla fall med lyktdamer på var sida och riddare längst bort. Inzoomad nedan.
Guldigt, javisst 😃. En stunds visit i en gåvoshop hann vi med i alla fall.
Mycket fint att välja bland. Väninnan sökte present till sin make, fann och blev nöjd.
Nu har vi hunnit ganska långt ner. Tror det är kyrkan vi ser däruppe.
Medan vi väntade på bussen som skulle hämta oss till flygplatsen i Nice hade vi sällskap av duvor och en vacker sjöjungfru. Hemresan gick bra men blev försenad en timme. Det gjorde inget då vi hade tillgång till en VIP-lounge fullt av godsaker. Lite av det goda som bjöds.
Jag passade på att ta ett litet glas Ricard som smakar anis. Inte lika söt som Sambucca, som är min favorit, ej heller lika god, men helt okej. Sist jag smakade Ricard var nog på 80-talet.
 
Vi kom fram först vid ettiden på natten. Jag vinkade av väninnan som tog taxi till sin dotter i Stockholm och gick sen till mitt rum på Rest&Fly. Där sov jag gott några timmar i svalt och tyst rum, väcktes av sms en halvtimme för tidigt och checkade sen in på mitt flyg hem till Umeå.
Blå morgon och mycket snö kvar när vi närmar oss.
Skärgårdsmiljö och till sist Umeälven där isen låg kvar den 12 april ca 9.30.
Tillbaka till sval vardag men så nöjd efter fyra härliga dagar i Ligurien. Vi trodde inte att vi skulle få något mer erbjudande då vi var lite besvärliga resenärer, alltså sådana som inte köpte hela turpaketet, men nu har vi fått ett nytt erbjudande att följa med till Toscana nästa vår. Gärna det 😄.
 
Här hemma bullrar det av traktorer, plattningsmaskiner och annat som trycker till våra uppgrävda och nyfyllda gångbanor inför kommande asfaltering. Det ska vara klart den 12 november. Det ser jag fram emot, även om arbetet flutit på effektivt, med trevliga killar som gör ett bra jobb utan större olägenheter, bara lite damm och buller. 
 
Såå, äntligen är min berättelse om vårens resa klar. Ha det så gott!
 

Ospedaletti och litet ifrån Eze

Kategori:

Tur att vi inte har bokat någon resa i höst då jag ännu inte hunnit blogga färdigt om vårens resa. Är nu inne på den 11 april, hemresedagen, men vi ska inte åka från hotellet förrän kl 13.30. Varje dag har det varit stor risk för regn i väderprognoserna, men aldrig kommit. Denna torsdag fick vi ändå några droppar på oss när vi promenerade runt i Ospedaletti, det lilla samhället som vi bott fyra nätter i.
Ortens namn kom sig av att där tidigt fanns ett litet sjukhus, hospital, som byggdes där pga av alla skeppsbrott som skedde vid dess kust.
En fontän utan vattensprut, kanske för att turistsäsongen ännu inte riktigt kommit igång. En läcker trädväxt som vi till slut kom på vad det var nedan.
Blomman såg vi först, bananerna såg vi sen 😃. Vi gick lite planlöst även om det är postkontoret jag är ute efter, för att köpa frimärken till de 5 vykort jag skulle skicka.
 
Väninnan gör en pose.
När vi var unga drömde hon om att bli dansare, men valde inte den vägen utan ett alldeles vanligt yrke. Senare i livet fick hon en dotter som utbildade sig till och jobbar som dansare/danslärare.
 
Min mor hade velat utbilda sig mer än de 5 år hon fick gå i skola. Jag läste vidare på universitet, men sen blev det inte så mycket mer av mig. Visst, jag arbetade som personalchef i fyra år efter utbildningen, ytterligare ett halvår med annat personalarbete men jag hade istället en längtan att få barn och familj, som min mor hade, men det fick jag aldrig. Visst är livet ändå ganska lustigt?!
 
Det tog lite tid att få sina frimärken. Posttjänstemannen tog sitt uppdrag på stort allvar och drog ut på det hela. Vykorten tog flera veckor på sig att komma till Sverige också. På återvägen till hotellet såg vi dessa fina statyer på ett litet torg.
Jesus och Maria en bit bort.
På hotellet satt alla resenärer och bara väntade på bussen. De flesta hade betalt en utflykt till Monaco, men vi var 6 personer som inte gjort det då utflykterna är frivilliga. Vi undrade vad de skulle göra av oss. Det gick rykten om att vi skulle släppas på någon öde järnvägsstation och sen hämtas flera timmar senare, vilket inte lät så lockande.
 
På vägen till Nice genom Ligurien tog jag några bilder från bussen.
Bergigt och grönt som synes.
Husen klättrade på bergssluttningarna. Jag vet inte var det var men en bit bortanför San Remo innan Monaco.
Avslutar med branta klippor innan jag lät kameran vila i gråvädret.
När vi kom till Monaco så körde vi igenom, tror jag, upp i bergen till en liten by som heter Eze. Där fick vi stiga av. Sen körde bussen vidare till Monaco med de betalande gästerna. Det visade sig vara en alldeles underbar liten by med en borg högt däruppe. Vi vandrade sakta uppåt på små vägar som kantades av restauranger och små butiker där de sålde väldoft och mycket fint att titta på. Lavendeldoften var stark och vi bara njöt av denna oväntade vändning. Mycket bättre än Monaco, kände vi. 
Jag handlade en fin bricka, fick prata franska med expediten då vi nu befann oss i Frankrike, och fick tips på en bra restaurang, vars namn jag inte förstod men det lät som "nidaggl". Väninnan köpte lila lavendel och annat väldoftande. Vi fortsatte vidare mot borgen, allt högre kom vi.
 
Skulpturer kantade vägen. En gorilla här också (minns Savona)
Uppåt klättrade vi långsamt utan att veta var vi skulle hamna.
En rolig dricksfontän.
Ett litet torg med fina blommor.
Det hade slutat regna, redan innan vi steg av bussen, men några droppar till kom nedan, som synes.
Till slut hittade vi vår restaurang Le Nid' Aigle, vilket betyder Örnnästet, om jag minns rätt. Men vi gick nog fel för det såg ut som att den inte var öppen.
Turligt nog mötte vi våra bekanta från kvällen innan som hittat rätt ingång och vi kunde äntligen slå oss ned för lunch med en härlig utsikt över franska tak.
En glad och pratsam fransos frågade oss varifrån vi kom och påstod sen att svenskar hade aldrig besökt restaurangen. Nja, det tog vi med en nypa salt, så exotiska var vi nog inte 😄.
Här lånar jag väninnans bild när vår mat just kommit in. Sen en närbild på den ljuvligt goda smördegsinbakade laxen med massor av grönt.
Min kompis valde istället omelett och var även hon väldigt nöjd med den rätten.
En härlig sista lunch innan resan hem. Men ännu återstod några timmar att fördriva. Så inte blev jag färdig med resan ikväll heller utan ett litet blogginlägg från Eze kommer senare 😄.