Min storebror har fått en tråkig diagnos sen några år tillbaka och nu i sommar fått flytta till ett vård- och omsorgsboende norr om Örnsköldsvik. Vi släktingar, jag och mina och broderns syskonbarn med familjer gjorde en dagsutflykt lördag den 6 juli. Vi började med att hälsa på honom på boendet. Det var förstås sorgligt att se min fordom så starke bror åldrats (nästan fyra år sen vi sågs även om vi haft lite telefonkontakt) och börjat glömma mycket. Han var ändå lugn och följde med mig ut till de andra som samlats i trädgården. Jag frågade om han mindes mig och han sa ja, men kommentaren tydde på att han nog trodde jag var min storasyster (som var 10 år äldre).
Mittemot mig sitter han, J-E 85 år, alltså nästan 16 år äldre än mig som är sladdbarn. Han satt lugn och lyssnade på samtalet som böljade hit och dit, svarade kort på frågor ibland, verkade trivas med lite liv vid sidan om när syskonbarnbarnet lekte och busade. Plötsligt började han berätta om ett arbetsminne från sin ungdom som jag aldrig hört talas om tidigare. Det var roligt att få höra och han mindes klart flera detaljer från när han utlånats som brevbärare till en stationsort norr om Luleå någon sommar på 50-talet.
Vi åkte vidare mot Örnsköldsvik efter besöket, köpte olika skrovmål på Max och tog med till broderns hus söder om staden där vi åt lunch. Vi tog det ganska lugnt men rensade i alla fall bland hans saker, tömde kyl, frys och skafferi samt tog några minnen då han troligtvis aldrig kommer tillbaka dit mer.
En sak som några var eld och lågor över var en kabåt, något jag aldrig hört talas om tidigare, men det är helt enkelt ett mellanting mellan båt och kanot.
Här testas den några dagar senare på vår gemensamma stuga.
Åter till lördagen då några av oss stannade till vid Salusand på hemvägen.
Känt för sina surfingmöjligheter. Även denna lite svala och blåsiga dag var det flera som provade sin lycka att bemästra vågorna.
Vi bara tittade.
Här kämpas det...
..och en lyckas till sist. Ser ut som att han går på vattnet :).
En glasspaus unnade vi oss.
Smaka?
Nypermanentad är jag, alltid lite för lockig då, men det blir bättre.
Vidare till en rolig minigolfbana med Ångermanländska motiv.
Surströmming, eftertraktad av många, men jag är trist och håller mig till matjesill om jag blir bjuden på fest.
Här en minikopia av ett läckert Ö-vikshus. Vore roligt åka dit och spela en runda, men denna dag åkte vi hemåt, ganska trötta och fulla av intryck och även lite sorgsna känslor. Som helhet en härlig utflykt.
Jag tänker att jag ska hinna blogga om mitt jämna födelsedagsfirande innan det blir dags för en utlandsresa om någon månad. Vi får se.
Ha en skön höst!
0 kommentar(er)
