Ett riktigt snöoväder har vi idag, nu nollgradigt jämfört med de senaste riktigt kyliga dagarna med som mest - 19° en natt. Snöflingor i olika storlekar virvlar på snedden utanför mitt fönster då det blåser ordentligt. Traktorn har just varit här och plogat våra gångbanor rena. Även jag har varit ute en gång på morgonen för att styra ut den tunga snön. Fler gånger lär det bli.
I måndags fick jag besök av min allra nyaste släkting då min systerdotter kom upp från Uppsala med sin dotter M, ännu inte fyllda 2 månader. Det var -17° ute så jag mötte dem vid bilen och vi hjälptes åt att bära in lilla M som sov så sött.
Vid min första glimt av henne tyckte jag att hon liknade sin far så mycket, även om jag aldrig känt honom som liten. När jag nu tittar på fotot ser jag det inte lika tydligt, men det går att ana :). Ganska snart kom Desirée upp och nosade kring denna för henne helt nya varelse. Hon har aldrig träffat en så liten förut.
Det gick bra tills M vaknade och gav upp ett litet skrik. Då tvärvände katten och sprang ner till klädkammaren och gömde sig. Innan de gick lockade jag fram henne så de fick titta på varandra en stund.
Nu frossar jag i babybilder.
Här ser ni lite mer av henne, ännu inte helt vaken. Så småningom piggnade hon till och vi ordnade en liten bädd på golvet bredvid där vi satt och åt lunch.
Västerbottensostgratinerade kantarellcrepes bjöd jag modern på, men A, min kära systerdotter, fick inte äta i lugn och ro. Det var hon så van vid numera så det gick bra ändå. Det var en liten som behövde mat först.
Så småningom flyttade vi in till soffan där det blev lite mer bekvämt. Efter amning var det förstås dags för vila och ev rapning.
A ser så lycklig ut. Jag tror att hon gillar att vara mamma.
En liten lekstund på soffan.
M tittar intresserat på skallran Paddington, försökte, men lyckades inte greppa den än. Snart så!
Tusse kom uppför trappan och tittade intresserat på M.
Eftersom han satt på golvet såg han nog mest hennes händer som viftade. Jag var lite ängslig att han skulle tro det var en ny leksak och komma farandes, men han gick fram så lugnt, ställde sig med frambenen uppe på filten och tittade.
Så kom då min stund. Att få hålla i den lilla var inte helt lätt men till slut gick det riktigt bra.
Först ser hon lite förvånad ut att möta sin leende mormoster eller om ni föredrar gammelmoster. Men sen trivdes vi riktigt bra ihop båda två.
Ett ljuvligt leende från en knappt två månaders baby, min senaste lilla släkting, så otroligt söt. A sa att jag var den första som fått ett leende av henne förutom föräldrarna förstås :).
Ute kom skymningen sakta men eftersom blåhimlen tittade fram en kort stund fanns ljuset kvar längre än jag upplevt tidigare i år. Här är klockan snart halv fyra.
Roligt moln till höger, ser ut som en droppe som är på väg att släppa. Dagens fina besök närmade sig sitt slut och lilla M somnade sött mot mammans axel.
Hon vaknade till lite när overallen togs på och när hon fästes i bilbarnstolen, men var ovanligt nöjd, sa A. Det var jag också att äntligen ha fått träffa henne jag längtat så efter. När A föddes var jag bara 28 år och ville gärna ha egna barn så jag engagerade mig mycket i min systers lilla flicka. Och nu är det hennes tur att föra släktet vidare för jag fick ju aldrig några egna barn. De bor långt söderut så vi kommer inte att träffas så ofta men då blir det desto roligare när det sker.
Några pilfinkar i häggen på baksidan får avsluta inlägget.
Idag blev det verkligen inte mycket gjort. Lite skottande och sopande av kattrappa och entré, en promenad till Coop för att hämta vev/solcellsradion jag beställt, en tupplur efter lunch och lite sitcoms att skratta åt. Jag unnar mig att ta det lugnt då jag har haft tre jobbiga nätter. Katterna har väckt mig ideligen och annat jobbigt har gjort att jag har haft svårt att somna. Sömnen har hela tiden störts och det tar på i längden. Sen saknar jag solen så otroligt. När jag diskade idag (jo, det gjorde jag ju också) blev det plötsligt ljusare ute. En liten öppning i gråmolnen lyste upp tillvaron för en kort, kort stund.
Nu har jag ju bloggat också och det känns alltid bra. Ha det gott, kära läsare!
1 kommentar(er)
