Tur att vi inte har bokat någon resa i höst då jag ännu inte hunnit blogga färdigt om vårens resa. Är nu inne på den 11 april, hemresedagen, men vi ska inte åka från hotellet förrän kl 13.30. Varje dag har det varit stor risk för regn i väderprognoserna, men aldrig kommit. Denna torsdag fick vi ändå några droppar på oss när vi promenerade runt i Ospedaletti, det lilla samhället som vi bott fyra nätter i.
Ortens namn kom sig av att det tidigt fanns ett litet sjukhus där, hospital, som byggdes pga alla skeppsbrott som skedde vid dess kust.
En fontän utan vattensprut, kanske för att turistsäsongen ännu inte riktigt kommit igång. En läcker trädväxt som vi till slut kom på vad det var nedan.
Blomman såg vi först, bananerna såg vi sen 😃. Vi gick lite planlöst även om det är postkontoret jag är ute efter, för att köpa frimärken till de 5 vykort jag skulle skicka.
Väninnan gör en pose.
När vi var unga drömde hon om att bli dansare, men valde inte den vägen utan ett alldeles vanligt yrke. Senare i livet fick hon en dotter som utbildade sig till och jobbar som dansare/danslärare.
Min mor hade velat utbilda sig mer än de 5 år hon fick gå i skola. Jag läste vidare på universitet, men sen blev det inte så mycket mer av mig. Visst, jag arbetade som personalchef i fyra år efter utbildningen, ytterligare ett halvår med annat personalarbete men jag hade istället en längtan att få barn och familj, som min mor hade, men det fick jag aldrig. Visst är livet ändå ganska lustigt?!
Det tog lite tid att få sina frimärken. Posttjänstemannen tog sitt uppdrag på stort allvar och drog ut på det hela. Vykorten tog flera veckor på sig att komma till Sverige också. På återvägen till hotellet såg vi dessa fina statyer på ett litet torg.
Jesus och Maria en bit bort.
På hotellet satt alla resenärer och bara väntade på bussen. De flesta hade betalt en utflykt till Monaco, men vi var 6 personer som inte gjort det då utflykterna är frivilliga. Vi undrade vad de skulle göra av oss. Det gick rykten om att vi skulle släppas på någon öde järnvägsstation och sen hämtas flera timmar senare, vilket inte lät så lockande.
På vägen till Nice genom Ligurien tog jag några bilder från bussen.
Bergigt och grönt som synes.
Husen klättrade på bergssluttningarna. Jag vet inte var det var men en bit bortanför San Remo innan Monaco.
Avslutar med branta klippor innan jag lät kameran vila i gråvädret.
När vi kom till Monaco så körde vi igenom, tror jag, upp i bergen till en liten by som heter Eze. Där fick vi stiga av. Sen körde bussen vidare till Monaco med de betalande gästerna. Det visade sig vara en alldeles underbar liten by med en borg högt däruppe. Vi vandrade sakta uppåt på små vägar som kantades av restauranger och små butiker där de sålde väldoft och mycket fint att titta på. Lavendeldoften var stark och vi bara njöt av denna oväntade vändning. Mycket bättre än Monaco, kände vi.
Jag handlade en fin bricka, fick prata franska med expediten då vi nu befann oss i Frankrike, och fick tips på en bra restaurang, vars namn jag inte förstod men det lät som "nidaggl". Väninnan köpte lila lavendel och annat väldoftande. Vi fortsatte vidare mot borgen, allt högre kom vi.
Skulpturer kantade vägen. En gorilla här också (minns Savona)
Uppåt klättrade vi långsamt utan att veta var vi skulle hamna.
En rolig dricksfontän.
Ett litet torg med fina blommor.
Det hade slutat regna, redan innan vi steg av bussen, men några droppar till kom nedan, som synes.
Till slut hittade vi vår restaurang Le Nid' Aigle, vilket betyder Örnnästet, om jag minns rätt. Men vi gick nog fel för det såg ut som att den inte var öppen.
Turligt nog mötte vi våra bekanta från kvällen innan som hittat rätt ingång och vi kunde äntligen slå oss ned för lunch med en härlig utsikt över franska tak.
En glad och pratsam fransos frågade oss varifrån vi kom och påstod sen att svenskar hade aldrig besökt restaurangen. Nja, det tog vi med en nypa salt, så exotiska var vi nog inte 😄.
Här lånar jag väninnans bild när vår mat just kommit in. Sen en närbild på den ljuvligt goda smördegsinbakade laxen med massor av grönt.
Min kompis valde istället omelett och var även hon väldigt nöjd med den rätten.
En härlig sista lunch innan resan hem. Men ännu återstod några timmar att fördriva. Så inte blev jag färdig med resan ikväll heller utan ett litet blogginlägg från Eze kommer senare 😄.
0 kommentar(er)
